Det finns många köpcentra i Stockholms förorter, vilka sammanlagt har hundratals butiker. Jag har noterat att ett mycket stort antal av butikerna har engelska eller halvengelska namn och varjehanda kommersiella uttryck på engelska. Vi känner alla till ”sale”, ”super offer”, ”buy three pay for two”, ”pay here”, ”don’t miss it” – för att inte tala om ”genuine Swedish Frozen Yoghurt”, osv. Av nyfikenhet har jag ibland frågat expediter och kassabiträden och annan butikspersonal om hur de upplever att arbeta under alla dessa engelskspråkiga skyltar.

Ett vanligt samtal kan vara så här:

Talar du svenska? Svar (undrande): jaa.

Varför har ni alla dessa skyltar på engelska? Svar: vet inte.

Vänder ni er främst till engelskspråkiga kunder? Svar: nej.

Har du haft någon enbart engelstalande kund idag? Svar: nej.

Är företaget brittiskt eller amerikanskt? Svar: vet inte.

Känns det som att du arbetar i en internationell miljö? Svar: nej, jo, kanske, vet inte.

Tycker du inte att det är löjligt med alla dessa skyltar på engelska i Täby (Kista, Arninge, Häggvik…)? Svar: jo.

Känns det särskilt tryggt att arbeta omgiven av dessa skyltar? Svar: nej.

Vore det inte bättre om de var skrivna på svenska? Svar: jo.

Tror du det kan ändras? Svar: nej.

Varför inte? Svar: någon annan bestämmer.

Skulle du klara ut en besvärlig, engelskspråkig kund? Svar: vet inte.

Don’t you find that ludicrous? Svar: what?

Do you think you sell more because you have posters in English? Svar: no.

Isn’t it preposterous of the owner to think that sales increase because of these posters? Svar: what?

Jag tror att dessa mycket ovetenskapligt upplagda samtal i all sin enkelhet avslöjar förhållanden som är mycket vanliga  i köpcentra i Sverige. Missbruket av engelska ord och texter verkar vara ett försåtligt missgrepp från ägarnas sida, eftersom det arbetande fotfolket, dvs den kompetenta och kundutsatta butikspersonalen, inte tycks känna någon vidare solidaritet med anglicismernas upphovsmän och –kvinnor. Det kan knappast skapa optimal arbetstillfredsställelse – antagligen inte heller öka försäljningen. Nätverket Språkförsvaret ska naturligtvis koncentrera sig på de rent språkliga frågorna, men en undersökning av de sociala och kommersiella konsekvenserna av den iögonenfallande anglifieringen på näringslivets olika nivåer skulle kunna vara intressant. Börja med butikerna, där kundkontakterna är som störst. Kanske någon oberoende forskare skulle vilja göra en studie av de möjliga sambanden mellan språk, språkblandning, språkförbistring, personal- och kundtrivsel och lönsamhet. Marknadsföringsinriktade experter från näringslivet har säkert utfört och presenterat sådana undersökningar och slagit på trumman för lönsamhetsfördelar med engelskspråkig kundpåverkan. Kanske har man sneglat alltför mycket på anglosaxiska undersökningar i engelsktalande länder, där språkfrågan inte har någon liknande dimension. Kanske vinner man något men förlorar desto mera. Är vi utsatta för något slags ohederlig manipulering, masspåverkan, hjärntvätt? Till slut uppstår frågan: varför gör man det? Blir någon glad av det?

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

lzy

23 oktober 2015 20:55

Bra att avsluta med ett par lite svårare meningar på engelska. Det visar att L N inte kritiserar angliceringen pga egna bristande kunskaper i engelska

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...