inga johansson

30 oktober 2015 19:12

Kan olika språk blockeras vid olycka eller chock?
En polyglott kvinna blev påkörd av bil och det var inte på sitt modersmål
hon svarade från sjuksängen den första tiden.

Hillo

31 oktober 2015 09:54

Själv har jag hört definitionen att om man förstår humorn i ett språk så behärskar man det, och det kan nog ligga något i det, eftersom uppfattningen om vad som är humor skiljer sig en hel del mellan olika länder.

Östen Dahl

31 oktober 2015 19:57

Det här inlägget innehåller ett par anglicismer, eller felöversättningar, om man föredrar det uttrycket. Ett par av dem är relativt banala men borde väl ändå inte förekomma på Språkförsvarets sidor: "navigera bussystemet i Marocko" ska väl vara "ta sig fram på bussarna i Marocko", "grocery store" är inte "grönsaksaffär" utan snarare "speceriaffär" eller "livsmedelsbutik". Det mest problematiska är när det står talat om "uppfattningen att språkbehärskning uteslutande är lingvistisk". I den engelska texten står det "that fluency is purely linguistic". Nu har ordet "lingvistisk" två skilda betydelser på engelska: "lingvistisk" (eller "språkvetenskaplig") och "språklig". På svenska har vi alltså en distinktion som saknas i engelskan och det kan möjligen vara värt att bevara den. Harley sätter "linguistic" mot "cultural, physical, or contextual", så det torde vara klart att den betydelse som avses är "språklig". Fast "språkbehärskning är inte enbart språklig" låter lite som en motsägelse. Problemet är ordet "fluency", som Nationalencyklopedins ordbok översätter som "ledighet i uttryckssätt, uttal m.m., ledigt uttryckssätt, flytande framställning", men som ofta används i en vidare betydelse som närmar sig "language proficiency", d.v.s "språkbehärskning". Ett bättre sätt att uttrycka vad Harley är ute efter skulle vara "För att kunna använda ett språk behöver man inte bara språkliga kunskaper." Dock tycker jag att exemplet med gesterna för "ja" och "nej" snarast visar att man behöver ett vidare språkbegrepp som också innefattar åtminstone gester med en konventionaliserad (kulturellt bestämd) betydelse.

Observatör

1 november 2015 17:03

Östen,
texten var en snabböversättning, som inte språkgranskades av någon utomstående, och i sig själv ett bevis på att språkbehärskning är relativ. Översättningen står för undertecknad – och är inte någon officiell översättning från Språkförsvarets sida. Det enda ord som kontrollerades i ett lexikon vid skrivtillfället var ”fluency”, varvid jag stannade för ”språkbehärskning” som det bästa alternativet. ”Grocery store” borde naturligtvis också ha kontrollerats, men så går det när man tror att man vet vad det betyder. ”Navigate the bus system” lät så märkligt i mina öron att jag nöjde mig med en ordagrann översättning. Om man går till http://dictionary.reference.com/browse/navigate, visar det sig att det engelska ”navigate” har betydligt fler nyanser än svenskans ”navigera”. Frågan är dock om ”navigate the bus system” är helt glasklart ens på engelska.
En god vän berättade i går kväll i samband med en middag att hon hade läst detta inlägg via Facebook. Detta hade än en gång föranlett henne att fundera över hur hon skulle kunna hjälpa sitt barnbarn att utveckla sina färdigheter i spanska. Hon och fadern är nämligen de enda som konverserar på spanska med barnet (se jämförelsen med den ryske emigranten till Toronto hos Harley). Hon hade alltså inte störts av min översättning eller ens granskat den. Alltid en tröst.

Östen Dahl

1 november 2015 18:34

Skillnaden mellan engelskans "navigate" och svenskans "navigera" är att vi i svenska inte så gärna använder verbet transitivt, alltså med ett objekt. Alltså navigerar man helst varken skärgården eller bussystemet. Annars var det mest skillnaden mellan "lingvistisk" och "språklig" som översättning av "linguistic" som jag hade hängt upp mig på. Lingvistisk kunskap får man genom att studera lingvistik men språklig kunskap har alla talare av ett språk. På engelska blir båda "linguistic knowledge".