Inför Språkpolitikens dag den 7 december lade Institutet för språk och folkminnen ut denna text. Varje år sedan 2005 firar Institutet Språkpolitikens dag.

Alla ska ha rätt till språk. Det är ett av de fyra överordnade målen för svensk språkpolitik.

Den svenska riksdagen beslutade den 7 december 2005 om en samlad svensk språkpolitik med fyra överordnade mål:

* Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige.
* Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.
* Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.
* Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.

Språklagen och minoritetslagen

Sverige har sedan 1 juli 2009 en språklag som befäster språkpolitiken.

Sedan den 1 januari 2010 finns också en lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Dessutom finns det andra lagar som reglerar vissa enskilda frågor, till exempel myndigheters och domstolars språkbruk.

Språkpolitiken gäller alla språk i Sverige

Svenskan är enligt språkpolitiken och språklagen huvudspråk och det samhällsbärande språket.

Fem språk har ställning som nationella minoritetsspråk i Sverige: finska, meänkieli, samiska, romska och jiddisch.

Ställningen som minoritetsspråk innebär att Sverige tar ett kulturpolitiskt ansvar för att dessa språk ska leva vidare.  Minoritetspråkstalare har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter i de regioner som utsetts som så kallade förvaltningsområden för språket.

Även det svenska teckenspråket har en ställning som på många sätt motsvarar de nationella minoritetsspråken. Teckenspråket fungerar som modersmål för döva. Svenska och andra språk kan döva lära sig som skriftspråk.
Genom invandring har vi i Sverige också personer som har andra språk som modersmål. Också dessa personer och dessa språk omfattas av språkpolitiken och gällande lagar.

Varför behövs en språkpolitik?

Sverige var fram till ett par decennier sedan ett samhälle där svenskan ansågs vara det enda modersmålet av betydelse. 150 modersmål talas i Sverige i dag, och engelskans roll i det svenska samhället växer.

Språk blir också ett allt viktigare inslag i människors liv. Att allt fler skriver och läser stora textmängder i sitt yrke är ett exempel på det. Ny teknik skapar många nya hjälpmedel och en allt mer teknikberoende språkanvändning, till exempel ordgissning i mobilens sms-funktion, stavningskontroll i e-postprogrammet, talstyrda telefontjänster hos SJ och SMHI.

Dessa faktorer tillsammans gör det nödvändigt med en långsiktig språkpolitik.

(Denna nätdagfbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till Språkförsvaret   Jag irriterar mig mycket på att några av de svenskaste företeelserna i vårt land, nämligen Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion, sammanfattningsvis blir benämnda "Public service".   Man borde åtminst...

Sara Lövestam skriver idag i Svenska Dagbladet bland annat:   ”Regeln upprätthölls sedan, med undantag för åren 1973–1976, i flera decennier. År 1999 skrotades den slutgiltigt (?) och Sverige skickade omedelbart ett bidrag på engelska...

I P4 extra i tisdags intervjuades en sjuttonåring i Uddevalla vid namn Elvis Corell Svensson, som har ett språkintresse utöver det vanliga. Han har lärt sig flytande spanska genom att lyssna på spanska filmer, serier och poddar, läsa böcker på spansk...

Undertecknad har en prenumeration som gör att jag kan läsa Gefle Dagblad på nätet. Föregående blogginlägg berättar om intervjun med Språkförsvarets nya ordförande, och jag tycker det var en så bra intervju med utmärkt argumentation av Olle Käll att j...

Gefle Dagblad skriver den 25 maj:   ”Olle Käll, gymnasielärare i Gävle, har nyligen valts till ordförande i Språkförsvaret. Kristian Ekenberg möter honom för ett samtal om kampen för att svenska språket inte ska slukas av det dominerande vä...