I det här klippet gästar han ”I särklass med Niklas”. Programledaren, mest känd från Skavlan, är nyfiken på hur han gör när han härmar dialekter och tar fram en karta över Sverige. Robert Gustafsson bangar inte för utmaningen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Delegaterna på Verein Deutsche Spraches årsmöte den 4 juli 2015 antog ett uttalande mot det planerade frihandelsavtalet (TTIP) mellan EU och USA. TTIP är en förkortning för Transatlantic Trade and Investment Partnership – på svenskaTransatlantiskt partnerskap för handel och investeringar – se vidare information på Wikipedia.

Nedan citeras inledningen och de två första punkterna, vilka också översatts:

”Das beabsichtigte Freihandelsabkommen (TTIP) zwischen der EU und den USA erhöht die Verletzlichkeit der westlichen Demokratien durch von ihm ausgehende ökonomische Zwänge. Dies ist demokratiefeindlich, weil es Rechte und Erwartungen der Bürger Deutschlands und der EU gefährdet:

Das Recht auf Kommunikation in der Landessprache: Der Anspruch des Englischen auf ein Kommunikationsmonopol in allen wichtigen Bereichen des öffentlichen Lebens, z. B. der Gerichtsbarkeit, würde unter einem TTIP enorm wachsen, ebenso der Druck, unter dem dort schon alle „weniger rentablen“ Landessprachen der EU und insbesondere auch das Deutsche stehen.

Översättning: ’Rätten till kommunikation på nationalspråket: Engelskans anspråk på ett kommunikationsmonopol inom det offentliga livets alla viktiga områden, till exempel juridiken, skulle öka enormt, liksom det tryck, som redan riktas mot alla ”mindre räntabla” nationalspråk i EU och särskilt också tyskan’ 

Weitere Schutzrechte: Der Abbau nicht-tarifärer Handelshemmnisse würde über die Verdrängung der Landessprachen hinaus voraussichtlich auch Schutzrechte und Gewährleistungen für Bürger, Arbeitnehmer und Konsumenten beeinträchtigen, insbesondere im Bereich des sprachlichen Verbraucherschutzes und der staatlich geförderten Kultur.

Översättning: ’Ytterligare skyddsrättigheter: Uppbygget av icke-tariffära handelshinder (se denna förklaring) skulle förutom undanträngandet av nationalspråken sannolikt också inkräkta på medborgarnas, arbetstagarnas och konsumenternas skyddsrättigheter och garantier, i synnerhet inom det språkliga konsumentskyddets och den statligt understödda kulturens område.’”

Det finns alltså anledning att bevaka detta avtal, som ännu inte slutits mellan EU och USA.

Observatör

P.S Om någon tycker att översättningarna inte är optimala, får man gärna påpeka detta och även föreslå ändringar. D.S.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Redan Språknämnden (som 2006 ersattes med bl.a Språkrådet) skrev:

”Vad heter advisory board på svenska?

Advisory board definieras i engelska ordböcker som ”a board appointed to advise the chief administrator” (syn. planning board).Advisory betyder ‘rådgivande’ och board 'kommitté, råd'. Inte så svårt att översätta kan man tycka. Ändå står det engelska uttrycket väldigt ofta oöversatt i svenska texter.

Advisory board är dock inte något bra uttryck på svenska. Det känns främmande, är knappast självförklarande och ger upphov till frågor om böjning i genus, bestämd form och plural. Om gruppens roll är just rådgivande, skriv hellre rådgivande kommitté (jfr. fra. comité consultatif) – grupp – råd – nämnd – församling eller liknande – allt efter storleken. Är rollen en annan finns ännu större skäl att överge den engelska benämningen och i stället försöka precisera vad verksamheten går ut på: ledningsstöd, chefsråd, expertgrupp, konsultgrupp etc. – beroende på verksamheten och sammanhanget.”

Språknämndens anmärkningar är naturligtvis riktiga än idag.

Se tidigare artiklar i denna nätdagbok:

Kritik mot regeringens anglicismer i Ring P1

Brev till Mikael Damberg om ”advisory board”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Som vi berättat tidigare, har näringsdepartementet inrättat ett s.k ”Advisory board”. En lyssnare ringde igår in kritik till Ring P1 och ifrågasatte detta ordval: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=1120.

Just det inslaget ligger c:a 25 minuter in programmet.

Programledarens invändningar är inte alltför begåvade; hon menar att det mest är de äldre som motsätter sig anglicismer och att det alltså är en generationsfråga. 

Unga, som vill befinna sig i framkant vad gäller språkkunskaper, bör lära sig fler främmande språk än engelska och dessutom hålla isär olika språk. För övrigt är inte näringsminister Mikael Damberg ung utan snarast medelålders.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Institutet för språk för språk och folkminnen har en karta, där man kan lyssna på dialekter. Kartan innehåller information ur institutets arkiv om dialekter, folkminnen och namn på olika platser i Sverige. Kartfunktionen är under utveckling.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vårterminen 2014 lade Michael Cimnitz fram sin uppsats ”Begreppens betydelse - om facktermer i populärvetenskapliga avhandlingssammanfattningar" vid Linnéuniversitet. Nedan återges uppsatsens inledning:

Alla avhandlingar som publicerades vid Lunds Tekniska Högskola under 2013 skrevs på engelska. Situationen är på intet sätt unik. För att hävda sig i konkurrensen är det inom många discipliner nödvändigt att publicera sig i internationella tidskrifter och verka i ett sammanhang där engelska fungerar som ett lingua franca. Allt fler engelskspråkiga avhandlingar får emellertid sammanfattningar på svenska (Salö 2010, s.31) Sammanfattningen kan vara en av få texter som författas på svenska under en forskarutbildning och nämns ofta som en viktig del i utvecklingen av svenska som vetenskapsspråk.

Josephson (2013) menar att den nya språklagen från 2009, som bland annat säger att svenska ska kunna användas inom alla samhällsområden, ger svenskan hopp inom den naturvetenskapliga forskningen och pekar just på avhandlingens svenskspråkiga sammanfattning som en viktig pusselbit i utvecklingen av svenska som vetenskapsspråk. Efter att ha gått igenom ett antal svenska avhandlings-sammanfattningar hittar han både ”valhänt språkbehandling och anglicismer” men han ”fröjdas över att se ett svenskt vetenskapsspråk ta form”.

I Studiehandboken för forskarutbildning (2013, s. 33) från LTH står att en avhandling oftast skrivs på engelska men att svenska också fungerar bra som avhandlingsspråk. En avhandling på engelska ska enligt samma handbok emellertid innehålla en populärvetenskaplig sammanfattning på svenska. I KTH:s regelverk (2011) står det att avhandlingen normalt skrivs på engelska och att en svensk sammanfattning ska finnas. Oavsett om man doktorerar i Lund eller i Stockholm ska det således finnas en sammanfattning på svenska och studerar man i Lund ska det vara en populärvetenskaplig sammanfattning.

Att skriva populärvetenskapligt är viktigt för att kunna sprida tekniska nyheter och forskningsresultat till människor utanför forskarsamhället. Universitetens och högskolornas ansvar för samverkan med det omgivande samhället fanns tydligt beskrivet redan före den nya språklagens tillkomst och är vid sidan av de andra huvuduppgifterna, utbildning och forskning, formulerat som den tredje uppgiften. En funktionsuppdelning med olika språkval för de olika uppgifterna har förordats av Norén (2006) som menar att forskning bör ske på engelska, högre utbildning på både engelska och svenska och forskningsinformation på svenska. Melander och Thelander (2006) menar istället att parallellspråklighet bör eftersträvas, inte bara för utbildning utan även för forskning. Författarna undrar bland annat hur nya termer och begrepp ska skapas om

inte svenskan används inom forskningen. Även forskningsinformationen och den populärvetenskapliga diskussionen spås bli lidande.

Kommentar: I ”Förslag till språkpolitik för högskolan” 2007 skrev Språkförsvaret ;

"’§ 8.8 En avhandling som skrivs på svenska eller annat jämbördigt språk enligt ovan förutom engelska, skall förses med en fyllig sammanfattning på engelska, som motsvarar 10 – 15 procent av avhandlingens längd. En avhandling som skrivs på engelska eller annat främmande språk skall förses med en fyllig sammanfattning på svenska, som motsvarar 10 – 15 procent av avhandlingens längd.’

I det rundbrev till samtliga universitet och högskolor som Språkförsvaret skickade ut den 8/7 2006 stöddes förslaget om en obligatorisk sammanfattning på svenska av alla lärosäten, som explicit besvarade denna fråga i rundbrevet. Det spelar mindre roll om sammanfattningen är på 2 – 5 sidor i enlighet med teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, 5 – 10 procent av avhandlingens längd som de norska språkkommittéerna föreslår eller i enlighet med Språkförsvarets förslag. Det viktiga med sammanfattningar är att det markerar en strävan att upprätthålla en svensk vetenskaplig vokabulär på en garanterad miniminivå.”

Paragraf 8.8 var hämtad från Språkförsvarets utkast till språklag.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dagens SvD listas ett antal badvänliga stränder i Sverige. Först ut är ”Lomma Beach” som säjs ligga ”norr om Skåne”.

Även om man företrädesvis talar skånska i Lomma borde det svenska språket vara fullt gångbart i stället för enfaldig svengelska (”Låmma biitsch”?).

Lomma Strand heter det på svenska vilket upplysningsvis är huvudspråk i Sverige.

För övrigt ligger Lomma i Skåne, inte ”norr om Skåne”.

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Land har publicerat 16 bilder på orter, där läsuttalet inte stämmer överens med det lokala uttalet. Man måste också komma ihåg att det är inte lokalbefolkningen som står bakom skyltar och officiell namngivning utan det är fråga om myndigheter, Lantmäteriverket och andra, som översatt ortsnamnen till rikssvenska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)