I en läsvärd artikel på DN Åsikt i går skriver Leif Södergren om språkbruket i Sveriges Radio. Han skriver inledningsvis:

När jag lyssnar på de olika programmen på Sveriges Radio P1 känner jag mig trevligt uppdaterad med vad som pågår i Sverige. Det är ett berikande sätt att  “ta pulsen” på landet. På sistone har jag undrat lite över ett fenomen – alla de engelska ord och fraser som numera hejdlöst flikas in i ordflödet. Förstår verkligen den svenska radiopubliken vad “soggig” mat är? Eller innebörden av ord som “gambla”, “ditcha”, “twistad text”, “ensam cred”, “hardcore”, “spoila” eller “hanguppad”.

Avslutningsvis konstaterar han:

Det påfågellika svassandet med engelska ord är kanske acceptabelt inom den egna kretsen, men definitivt olämpligt och respektlöst i program som riktas till hela landet. Det kanske skapar en känsla av gemenskap hos vissa, men många andra kan känna ett utanförskap. Jag förmodar att de som är anställda på Sveriges Radio och deltagare i program får anses vara begåvade på olika sätt. Men de borde utmana sig själva, tänka efter en stund och översätta de engelska orden som känns så spännande på tungan. Försök visa kärlek till det egna svenska språket, som med sin kärvhet har en speciell tjusning. Det kanske kräver lite tankemöda, men det är det värt. Och framförallt visar det omtänksamhet och respekt för andra.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Spröd

10 oktober 2016 10:04

Bra insändare, som stöddes av ca 80% av de läsare som hörde av sig till DN den dagen då jag läste den. Jag har väl bara ett par synpunkter. Den där salladen kunde väl också ha beskrivits med ordet frasig. Ordet krispig är inte dåligt men har blivit ett modeord. Allt är krispigt nuförtiden och de vackra, långvokaliga orden spröd, frasig och knaprig har nästan fallit i glömska. Modeord tar död på nyansering. Alla orden är ljudhärmande, inte bara ordet krispig. Insändaren avslutas med ...svenska språket,som med sin kärvhet...Länderna i Norden har ett kärvt klimat och naturen är också lite kärv. Det är därför lätt att tro att även språken är kärva, men så beskrivs inte språken av människor utanför Norden, snarare vokalrika och melodiska.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...