Bostadsrättsföreningen The View är mycket förtjust i engelska, vilket framgår redan av namnet. På bostadsrättsföreningens webbplats formligen vältrar sig  föreningen i engelska.  ”Loving The View” är föreningens huvudslogan.

Lägenhetstyperna har getts engelskspråkiga beteckningar: Garden View, Town House, Front View, Special View (!), Lake View, Top Terrace, Perfect View (!) och View Extra (!).

Engelskans view kan översättas på många olika sätt till svenska, men låt oss stanna för den mest närliggande tolkningen, nämligen att det helt enkelt betyder utsikt. Då måste man fråga sig vad den speciella utsikten och den extra utsikten står för. Någonting som grannarna inte kan eller får se? Speciell insyn hos grannarna? Den perfekta utsikten låter alldeles för bra för att vara sann. Utsikt åt alla håll? Uppåt, nedåt och åt sidorna?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Silje Mariann Engja Sigurdsen, konstkritiker i Bergens Tidende, säger i en intervju till NRK att norska gallerior är alltför dåliga till att nå ut till vanligt folk, eftersom texter om konst ofta är skrivna på ett oförståeligt språk.

Hon förstår exempelvis ingenting av denna text från en utställning på Galleriet 3.14 i Bergen:

”The exhibition is extended in time as well as space, and offers a slow spatial narrative that invites the audience to engage with the works for prolonged periods of time.”

Det som är snömos redan på engelska förvandlas inte till något annat bara för att läsarna har ett annat modersmål.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarets båda priser, Språkförsvarets pris och Årets anglofån, för 2016 delas ut i Katasalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm kl. 15.00 – 16.00.  Mottagaren av Språkförsvarets pris, Theodor Kallifatides, kommer att hålla ett kort anförande.

Försäljning av Språkförsvarets böcker till medlemspriser kommer att ske. Förtäring och mingel.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Institutet för de inhemska språken har en sektion Månadens nordiska ord , varifrån denna text är hämtad:

”I Finland kallas ibland semestervikarier och sommarpraktikanter för arbetsplatsens sommarfåglar. Det vackra danska ordet sommerfugl däremot syftar varken på sommarjobbande ungdomar eller på fåglar, utan betyder fjäril.

Se sommerfugl i Den danske ordbog.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Jag hör vad ni säger och tar det med mig! Så lyder Fläskigaste jobbfloskeln 2017, enligt Tidningen Visions läsare. Det är andra gången som Anders Lundgren, har skickat in en vinnande klyscha till oss på redaktionen.

– Jag kan inte ta åt mig hela äran för det goda floskelklimatet här på Kulturhuset. Det får man också tillskriva vår ledning, säger han.

Vi måste gasa och bromsa samtidigt. För tre år sedan skickade Anders Lundgren, informatör på Serieteket på Stockholms kulturhus, in detta minst sagt tvetydiga bidrag till Tidningen Visions floskeltävling. Det föll i god jord bland läsarna och utsågs till vinnare."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

  Funk Emil Eriksson, 24 år, valdes in som ny ordförande för Ulum Dalska. Han är femtio år yngre än sin företrädare på posten.

Medelåldern i Ulum Dalskas styrelse fick sig en ordentlig törn då föreningen hade årsmöte nyligen. Den nye ordföranden är 50 år yngre än den tidigare och flera nya ledamöter hjälper honom att minska medelåldern i styrelsen.  

Det blev alltså en ordentlig föryngring i Ulum Dalskas styrelse då 24-årige Funk Emil Eriksson valdes till ny ordförande efter Stutt Jan Tomsson, som avgick. Funk Emil är 24 år och Stutt Jan 74 år.

Men trots sin ringa ålder har Emil varit med i styrelsen för Ulum Dalska i flera år. Han har följt med på uppvaktningar på departement och Europarådsbesök i Stockholm och han har vuxit in i styrelsearbetet på ett bra sätt.

När det gäller älvdalskan så var det samma sak för Emil som för så många andra som växt upp i Älvdalen.  Han hade föräldrar och gott om släktingar som alltid dalskade med honom, men så fort han började på förskolan och började leka utanför hemmet så övergav han älvdalskan och svarade föräldrarna på svenska, trots att de dalskade till honom.

Men så hände något när Älvdalens Besparingsskogs stipendium infördes 2009.

- Så fort han fick höra talas om stipendiet slog han om till älvdalska helt och hållet, har hans far, Funk Bo Eriksson berättat.

- Ja, det hade stor inverkan på mig, säger Emil. Det blev en vändpunkt och en avgörande sporre.

- Målet var att jag skulle dalska med alla. Det var ganska svårt i början, särskilt med sådana som bara svarade på svenska, men det går bättre och bättre hela tiden, säger Emil.

- Det är också flera av mina kompisar som börjat att svara mig på älvdalska och det är jätteroligt.

- Det gäller ju att vara stolt över språket  och att använda det om det ska kunna bevaras.

- Jag vet att det kan vara svårt för en del att börja och det var det för mig också. Men det är bara att börja, till slut lossnar det och genom att fler pratar så blir fler inspirerade att börja, säger han med adress till alla de ungdomar som egentligen borde prata älvdalska och egentligen har språket inom sig.

Som ny ordförande i den största språkföreningen i Sverige hoppas nu Emil att föryngringen i styrelsen ska innebära att man når ut ännu bättre till de yngre älvdalingarna och barnen.

- Jag vill locka fler yngre till de Glåmåkwellder (Pratkvällar på svenska)  vi har sedan flera år. Vi yngre är ju mer vana vid datorer, appar och it-teknik och kanske kan hitta nya kanaler till ungdomarna.

- Vi ska dock självklart inte glömma bort de äldre och ett erkännande av språket är en viktig sak att fortsätta kampen för. Ett erkännande skulle öka statusen för vårt unika språk ännu mer, säger Emil.  

- Jag är ung och relativt oerfaren, men jag har ju många som hjälper mig. Alla älvdalingar samt forskarna med Gunnar Nyström, Bengt Åkerberg, Lars Steensland och Yair Sapir i spetsen och alla intresserade älvdalingar.

I  styrelsen ingår efter årsmötet, förutom ordföranden Funk Emil Eriksson, även Lena Erikson, Verf Lena Egardt, Maria Beronius, Mona Alfredsson, Karin Trapp och Anders Hård. De avgående ledamöterna Stutt Jan Tomsson, Tore Löfgren och Doris Back avtackades med blommor.

Intervjun med den nye ordföranden genomfördes naturligtvis på älvdalska, men har översatts till svenska av:

Text och foto: Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Efter en medlemsomröstning har Språkförsvaret utnämnt Sveriges Television till årets anglofån:

”Sveriges Television utses för sin förkärlek för engelska titlar på programinslagen, till och med när originaltiteln inte är på engelska. Ett anmärkningsvärt exempel är namngivningen av den danska serien "Bedrag". Det danska ordet "bedrag" betyder på svenska villa, synvilla, besvikelse eller bedrägeri och svek. Men SVT ger den ett engelskt namn: ”Follow the money”. Ett annat exempel är samhällsmagasinet "Opinion live", där programtiteln dessutom besynnerligt nog av SVT:s personal uttalas med opinion på svenska och live på engelska. 2016 års final av melodifestivalen, för övrigt av SVT benämnd ”Eurovision” (med engelskt uttal), sändes från Sverige men med engelska som primärspråk.”

Priset kommer att utdelas samtidigt som Språkförsvarets pris i Katasalen, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm, lördagen den 22 april  kl. 15.00 - 16.00

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Nordisk tidskrift nr 1/2017 skriver Espen Stedje, generalsekreterare i Föreningen Norden i Norge:

”Holdninger og erfaringer

Flere undersøkelser tyder på at det står dårlig til med nabospråkforståelsen i Norden (bl.a Delsing/Åkesson 2005). Konklusjonen er at språkforståelsen er svekket. I rapporten «Dansk og svensk – Fra nabosprog til fremmedsprog?» (Bacquin og Christensen 2013) mener forfatterne at vi bør snakke om dansk og svensk som fremmedspråk, snarere enn nabospråk. En svakhet ved denne slutningen er at den er basert på undersøkelse av holdninger blant informanter i København og Malmö, fremfor deres faktiske forståelse.

Ungdom i Norden har flyttet over grensene i stor skala de senere årene.  I 2013 var det omlag 100.000 svensker som bodde og/eller jobbet i Norge  (SCB). En generasjon unge svensker har fått erfare at et felles språk gir tilgang  på et mye større arbeidsmarked og flere livsmuligheter. De som flytter bidrar også til å styrke nabospråkforståelsen. Den ferske undersøkelsen «Man skal bare kaste sig ud i det... » (Nordisk sprogkoordination 2016) viser nettopp at når unge voksne flytter til et naboland, tar det kort tid før de har en funksjonell forståelse av språket. I gjennomsnitt tar det to-tre måneder for en skandinav å tilvenne seg nabospråket, og om lag fem måneder for finner og islendinger som flytter til et skandinavisk land for å jobbe.

Läs vidare här, sid. 69 - 72!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)