eller på kymriska (walesiska): "Cenedl Heb Iaith Cenedl Heb Galon". Ordstävet finns ingraverat på ringen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I måndags (10 april) handlade Vetandets värld om "nudging" och om vad som är etiskt i sammanhanget. Det var ett nytt och intressant tema. Men vad är nudging på svenska? Och varför använder Sveriges radio ett engelskt ord så flitigt, utan minsta antydan till svensk motsvarighet, och som man dessutom får gissa för att stava?

Mediearbetare på Sveriges radio har ett ansvar för svenskan, som de inte alltid verkar känna till.  Det måste gå att ha en policy att hitta ett kärnfullt svenskt ord till det nya, eller att skapa själv så att det etableras. Här ligger en delförklaring till “engelska sjukan” i svenskan, den kommer utan att någon kanske vill ha den egentligen, för det är jobbigt med nya ord.

Varför rådfrågar Sveriges Radio inte omedelbart Språkrådet för förslag? De vill ju ha frågor och det är ju bl.a detta som de finns till för.

Låt oss hjälpa till: "Nudge" betyder knuffa,stöta, puffa etcetera enligt en engelsk-svensk ordbok. Enligt en Wikipediaartikel är det fråga om någon slags riktad påverkan, en puff i rätt riktning - se  https://en.wikipedia.org/wiki/Nudge_theory

Det är tråkigt att märka att Sveriges Radio inte bryr sig om språklagen från 2009, och inte verkar anse att svenskan räcker till för att skapa nya ord och beteckningar. Detta märks i andra program också från det stora medieföretaget, som har ett särskilt ansvar för svenskan. När anställs en språkvårdare igen, och när blir det en märkbar ändring?

Olle K.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sommarkursen (Såmårkussn) anordnas av Ulum Dalska, föreningen för älvdalskans bevarande, och hålls mellan söndag 25/6 kl. 18.30 och fredag 30/6 kl. 16 i Kyrkbyn, Älvdalen. Deltagarna är även välkomna att vara med i midsommarfirandet den 23/6 och en exkursion i Älvdalen den 1/7.

Är du verksam förskolepedagog eller lärare i Älvdalens kommun och vill utveckla din älvdalska? Klicka här.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I nummer 1/2017 av Språkbruk skriver Ola Karlsson:

”Den normkritiska språkvården har satt spår i den nya upplagan av Svenska skrivregler, liksom behovet av att hantera främmande ord och namn och att skriva i sociala medier.

I Svenska skrivregler försöker Språkrådet ge svar på de flesta skrivtekniska frågor en skribent kan tänkas ha, t.ex om kommatering och val av stor och liten bokstav. Den första upplagan kom 1947, och sedan början av 1990-talet har boken kommit ut med cirka 8–9 års mellanrum. Våren 2017 är det återigen dags för en ny upplaga. Den här artikeln presenterar nyheterna i den.

För varje ny upplaga har boken svällt en del. Cirka 35 sidor har tillkommit sedan förra upplagan, mest för att några kapitel blivit fylligare och tar upp fler skrivtekniska detaljer. Det har även tillkommit ett nytt kapitel om hantering av engelska ord, uttryck och texter i svenska sammanhang (men även råd om hur svenska namn ska hanteras i engelskan).”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Foto: Mikael Gaunitz)

finns ett exemplar av "Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring" liksom av "Guld i strupen? rötter och relationer till svenska språket".

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens DN publicerar en helsidesannons från Tele2 med rubriken "Let work flow". Annonsen illustreras med en tavla med en massa inritade figurer och korta texter. I den korta brödtexten längst ner i annonsen heter det bland annat: "Inget ska stoppa dig när du får flow på jobbet."  Besöker man Tele2, framgår det också att det är fråga om någon slags kampanj som betitlas "Let work flow".

Men "flow" betyder ju bara flöda. Vad är det för märkvärdigt med att arbetet flödar? Är det fråga om ett nytt modeord, ett innebegrepp för de redan invigda? Vad skiljer "flow" från flöde egentligen? Varför kan inte "Let work flow" bytas ut mot "Låt arbetet flöda"?

Tele2 och dess reklambyrå kommer förmodligen inte vilja svara på dessa frågor utan snarast visa sig vara argumentationsresistent. Dock verkar Tele2 ha pensionerat fåret Frank, som kommunicerade med yttervärlden på bräkande amerikansk engelska.

Observatör

(Denna nädagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är inte identisk med diplomtexten)

Språkförsvarets pris 2016

Theodor Kallifatides, med ett fyrtiotal böcker på svenska och före detta ordförande i svenska PEN (1995), tilldelas Språkförsvarets pris för sina insatser och sitt arbete för svenska språket. Han visar också med sitt exempel att man som vuxen kan erövra svenskan och uppnå perfektion. I samband med prisutdelningen kommer Kallifatides att hålla ett anförande.

Theodor Kallifatides är född i Grekland och emigrerade till Sverige när han var 26 år gammal. ”Det var självklart för mig att lära mig svenska och skriva på svenska eftersom jag ville bli läst av de människor som delar mitt liv. Hela mitt liv är ett svenskt liv. Jag ville att båda mina identiteter, den svenska och den grekiska ska förenas i mitt författarskap och mitt liv. Det är inte fruktbart att neka sig möjligheten att lära något nytt. I mitt fall handlar det om det svenska språket och det svenska sättet att tänka och vara. Jag kan ha åsikter om det, men ställer mig inte utanför den svenska verkligheten. Jag är en del av den. Att lära sig språket blev på det sättet en genomgripande resa in i ett annat medvetande om världen och livet.”

Plats: Katasalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholms Stad

Tid: lördag 22 april, klockan 15.00

Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se/sf/

http://www.sprakforsvaret.se/sf/

Jean Aitchison skriver i sin bok ”Language change Progress or decay?” på ett ställe:

"Läran om de livsdugligaste överlevnad (survival of the fittest) innebär i dess råaste version att de former och språk som överlever oundvikligen är bättre än de som dör ut. Detta är olyckligt, eftersom det blandar ihop föreställningen om framsteg och förfall i språket med expansion och nedgång. Som vi har sett återspeglar expansion och nedgång politiska och sociala förhållanden, inte inneboende förtjänster eller tillkortakommanden hos ett språk. Idag är det en historisk tillfällighet att engelska talas i så stor utsträckning i världen. Genom historien har helt olika typer av språk - latin, turkiska, kinesiska till exempel – spridit sig över stora områden. Denna popularitet speglar den militära och politiska styrkan hos dessa nationer, inte värdet av deras tal. På samma sätt dör gäliskan ut, eftersom den utkonkurreras av engelskan, ett språk med social och politisk prestige. Gäliskan håller inte på att kollapsa på grund av att den har blivit alltför komplicerad eller alltför främmande för människor att tala, som det ibland har hävdats (Cambridge University Press 2001, sid. 251 – 252)."

(Denna nätdagbok är knuyten till nätverket Språkförsvaret)