Det är inte bara i Älvdalen som Ulum Dalska och älvdalingarna kämpar för att rädda det unika och hotade språket älvdalska. Nyligen besökte en delegation från Älvdalen och Köpenhamn Stockholm där man argumenterade för att språket ska bli erkänt som ett regionalt språk enligt den så kallade Minoritetsspråkskonventionen som Sverige har lovat att rätta sig efter.

Europarådet, som står bakom Den Europeiska konventionen för minoritets- och regionala språk, kommer till Sverige vart tredje år för att kontrollera hur Sverige sköter sig när det gäller att skydda de språk som finns inom landet och som ligger under denna konvention.

Vid de senaste besöken har Europarådets språkliga expertkommitté bett att representanter för älvdalskan ska komma till Stockholm och berätta hur älvdalingarna anser att Sverige sköter sig. Vid det senaste besöket ställde Emil Eriksson, Ing-Marie Bergman, Ulla Schytt och Yair Sapir från högskolan i Kristianstad upp.

Vid ett långt möte med Europarådets språkliga expertkommitté lade älvdalingarna fram sina argument för ett erkännande av älvdalska språket som just ett språk.  Närmast sitter Emil Eriksson, Ing-Marie Bergman, Yair Sapir och Ulla Schytt från Ulum Dalska och projektet Wilum og Bellum. Vid motsatta bordet sitter från vänster språkliga expertkommitténs ledamöter Sixto Molina, Gabor Kardos, Aleksandra Oszmianska-Pagett och Jarmo Lainio. Vid flankbordet de två tolkarna Louise Ratford och Ann Albrecht.

Kommittens ledamöter var mäkta imponerade över hur långt älvdalingarna har kommit i sin kamp för att rädda och revitalisera språket. Om några månader kommer expertkommittens rapport efter besöket. Ett flertal gånger har de uppmanat den svenska regeringen att vetenskapligt undersöka om inte älvdalskan är ett språk. Men den svenska staten har vägrat att göra detta.

Efter besöket hos Europarådet åkte Yair Sapir och Björn Rehnström till riksdagen där riksdagsledamöterna Robert Stenkvist, Cassandra Sundin, Aron Emilsson och Angelica Bengtsson, alla från Sverigedemokraterna, fick ett omfattande underlag för sin kommande arbete för att älvdalska ska erkännas som ett språk. 

  Efter mötet med Europarådet var förkämparna för älvdalska språket ganska nöjda. Från vänster: Björn Rehnström, Yair Sapir, Ulla Schytt, Emil Eriksson och Ing-Marie Bergman.

Karin Ljudén, ekonomiansvarig för projektet Wilum og Bellum, passade på att träffa Arvsfonden för avstämning av ekonomin för det sjumiljonersprojekt som Arvsfonden finansierar.

Text och foto:

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Per-Owe Albinsson

13 oktober 2019 14:40

När ska våra politiker men även många bland gemene man inse att landets, åtminstone på pappret, officiella huvudspråk, svenskan, också behöver revitaliseras.

Framförallt är det dags att lägga ner nuvarande koloniala skolsystem, med språkbytesskolor som degraderar det svenska språket.

Det är dags att återge svenskan den självklara huvudrollen inom det svenska utbildningsväsendet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...