I en artikel nyligen i Svenska Dagbladets kulturdel skriver tidningens kulturchef Lisa Irenius bland annat:

"Språk har det kämpigt. Det konstaterade torrt en företrädare för Uppsala universitet i förra veckan. Hur då? Jo, nya siffror visar att antalet studenter inom humaniora i Sverige i dag är det lägsta på minst 15 år. Särskilt språkämnena lever farligt.

Faktum är att språk, det vill säga andra främmande språk än engelska, har det kämpigt på många plan i Sverige just nu. Och i ett land där åtminstone nyttoaspekter brukar få visst gehör – alltså när kunskaper kan omsättas i reda pengar och andra mätbara fördelar – är det faktiskt fullständigt obegripligt.

Svenska företag har redan idag svårt att hitta personer med rätt språkkompetens. Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner. Nästan tre fjärdedelar av Sveriges varuexport går till europeiska länder. Även politiskt har länder som Tyskland och Frankrike blivit allt viktigare – om man nu händelsevis inte vill förlita sig helt på Donald Trump och Boris Johnson.

För individer är språkkunskaper utöver engelskan en uppenbar fördel när det är slagsmål om jobben. I språkligan slipper man också (än så länge) konkurrensen från robotarna. Det är helt enkelt som det sägs, att språk öppnar nya dörrar i livet. Jag hade själv troligen inte haft det jobb jag har i dag om jag inte en gång hade lärt mig franska. Inte för att jag behöver franska i arbetet, utan för att det var det språket som blev min ingång i journalistiken. Det var när jag föreslog artiklar om intressanta franska företeelser som redaktioner nappade – det lär inte ha varit en nackdel att antalet svenska journalister som rapporterar från Frankrike trots allt är begränsat.…

Allt färre läser språk på universiteten. Allt färre läser moderna språk i grundskolan, där det inte längre är ett obligatoriskt ämne. Sverige tillhör, tillsammans med Norge och Malta, de länder i Europa där antalet elever som läser främmande språk på gymnasiet har minskat mest under de senaste åren. Läsåret 2015/2016 fick blott 50 gymnasieelever i hela Sverige betyg i tyska 7. Kristianstads kommun beslutade för något år sedan att helt avveckla franskani alla sina högstadieskolor. Allt färre utbildar sig till språklärare. Och så vidare.

I Sverige saknas insikter om kulturens fundamentala betydelse. Tappet i språkkunskaper kommer att stå Sverige dyrt. Särskilt besynnerligt är att den dystra verkligheten för språkstudier samexisterar med en retorik där flerspråkighet hyllas, och med ett samhälle som har blivit alltmer internationellt.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)