SD-Skurups förslag , som vill förbjuda elever att tala annat språk än svenska på lektioner och raster (undantagandes rena språklektioner), är felaktigt.

För det första påminner det om den politik som tidigare tillämpades i Sverige mot minoritetsspråkstalare som tornedalingar, samer och älvdalingar, där eleverna straffades om de använde sina egna språk i klassrummen, och t.o.m på rasterna. Det lär inte finnas något officiellt påbud från statligt håll om denna politik, men denna praxis är tillräckligt väl omvittnad. Man måste också komma ihåg barnagan avskaffades först 1966 i Sverige. Jag har själv upplevt aga i skolan, d.v.s fysisk bestraffning.

För det andra: Hur ska lärarna övervaka att påbudet efterföljs av eleverna på rasterna. Ska lärarna springa runt och tjyvlyssna?

För det tredje är användningen av andra språk än svenska i klassrummet en pedagogisk lämplighetsfråga. Givetvis ska inga elever, vare sig de talar svenska eller ett invandrarspråk, tala om ovidkommande saker, så att det stör undervisningen eller de övriga eleverna. Jag undervisade bland annat i svenska som andra språk i 25 år och min erfarenhet är att man kan utnyttja andra språk än svenska i undervisningen. Om en spanskspråkig elev, eller en elev som förstår engelska bättre än svenska, inte har förstått ett svenskt ord, har jag kunnat ge det på spanska eller engelska. Jag har haft få tysk- eller fransktalande elever. Jag har också ibland bett en mer framskriden elev, exempelvis en farsitalande elev, att förklara ett svenskt ord inför en mindre framskriden farsitalande elev. Ibland har jag till och med bett en duktigare elev att sätta sig bredvid en mindre duktig elev just för att underlätta språkinlärningen.

För det fjärde är frågan om SD-Skurup också innefattar engelska som undervisningsspråk i sitt koncept. De vill inte röra undervisningen i främmande språk som engelska, tyska, franska och spanska eller minoritetsspråken. Men engelska används ju som undervisningsspråk i förskola, grundskola, gymnasium och på högskolenivå. Ska engelskan tolereras men inte invandrarspråken på lektioner och raster?

Inför valet 2018 skickade Språkförsvaret ut en enkät till samtliga riksdagspartier, varpå SD svarade så här på fråga 7.

”Anser ert parti att det är rimligt med skattefinansierade skolor som undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?

 Svar: Det finns flera välfungerande skolor som undervisar på engelska. I nuläget är vi inte beredda att ändra på detta. Sverigedemokraterna avser att följa utvecklingen noga.”

Det tycks alltså inte bekymra SD att undervisning kan ske på engelska upp till 50 procent i grundskolan och upp till 90 procent i gymnasiet. Om det har utgått något påbud i de engelskspråkiga frisskolorna, med Internationella Engelska Skolan i spetsen, att eleverna också ska tala engelska på rasterna, känner jag inte till, men det beivras säkerligen inte.

Slutligen hotar inte invandrarspråken svenskan; det är bara ett högstatusspråk som engelskan som hotar svenskan. SD i Skurup sparkar åt fel håll. Det språk som har påverkat svenskan mest hittills är lågtyskan, från och med 1300-talet till 1500-talet, då dess inflytande klingade av. Engelskans påverkan på svenskan är dock mer intensiv än lågtyskans, eftersom lågtyskans inflytande färdades med båt och häst och vagn. Engelskans inflytande sker sekundsnabbt och är bara ett knapptryck borta.

Det finns vissa som tycks tro att invandrare inte assimileras språkligt i ett samhälle som Sverige, där majoritetsspråket är svenska. En del invandrare gör ett språkbyte redan i första generationen, de flesta i andra generationen och nästan alla i tredje generationen. Detta visar all migrationsforskning från typiska invandrarländer som USA, Canada, Argentina, Uruguay, Australien och Nya Zeeland. Det finns undantag, men då är det fråga om endogami (ingifte) eller etniska enklaver. 2009 gjorde jag en undersökning om språkbytesprocessen bland mina invandrarelever på Brännkyrka gymnasium. I undersökningen ingick endast elever, som var födda i Sverige eller hade kommit till Sverige före 7 års ålder. Det visade sig att 93 procent av eleverna ansåg sig behärska svenska bättre än föräldrarnas modersmål, att 60 procent talade svenska med sina syskon och att i 20 procent av familjerna talades svenska både av föräldrar och barn. Det betyder att det hade skett ett språkbyte redan i första generationen.

SD-Skurups språkpolitik är bara okunnig symbolpolitik.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

18 juni

Den 16 maj skickade jag in en anmälan till Granskningsnämnden på grund av att ett inslag i P4 Stockholm innehöll en intervju på engelska som aldrig översattes till svenska. Det händer allt oftare att engelska inslag i radion aldrig översätts till svenska. Jag ville få detta prövat av Granskningsnämnden om inslaget var förenligt med Språklagen. Granskningsnämnden har uppenbarligen sin egen tolkning av Språklagen med sitt uttalande: "Det finns inget specifikt krav på att programbolaget i enskilda sändningar måste översätta innehåll från engelska."  

Gäller inte språklagen för Sveriges Radio?

Undrar

Jonas Borelius

Här följer min anmälan och svaret från Granskningsnämnden.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Anmälan till Granskningsnämnden för radio och TV:

Program: Eftermiddag i P4 Stockholm

Kanal eller station: P4 Stockholm

Sändningsdag: 2019-05-16

Sändningstid: Ca 15:50

Utveckla varför du vill få programmet eller inslaget prövat:

Vid den tiden i programmet (ca 15:50) fick två personer från USA berätta vad de tyckte om Sveriges medverkan i Eurovision Song Contest. Vad de sa översattes aldrig till svenska. Detta är bara ett exempel på inslag i radion där engelsktalande får yttra sig utan att det översätts till svenska. Det sker en förskjutning mot fler och fler inslag på engelska som inte översätts till svenska vilket är nonchalant mot alla de som behärskar engelska dåligt eller inte alls. 

Jag vill att Granskningsnämnden prövar om detta inslag i programmet "Eftermiddag i P4 Stockholm" är förenligt med Språklagen från 2009.

Anmälare (För- och efternamn måste alltid anges): Jonas Borelius

 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Svar från Granskningsnämnden för radio och TV:

Tack för din anmälan mot Sveriges Radio P4 Stockholm den 16 maj.

En ordförande i granskningsnämnden har läst din anmälan och beslutat att den inte ska leda till en granskning.

Skälen för ordförandens beslut

SR ska erbjuda ett mångsidigt programutbud som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper. I detta ligger att tillhandahålla ett varierat utbud på det svenska språket.

Det finns inget specifikt krav på att programbolaget i enskilda sändningar måste översätta innehåll från engelska. Vad du tar upp i anmälan ger därför inte anledning att anta att det har förekommit någon överträdelse av de bestämmelser som gäller för sändningarna.

Beslutet är inte överklagbart

Granskningsnämndens beslut får inte överklagas. Det framgår av 20 kap. 6 § radio- och tv-lagen.

Vid frågor vänligen kontakta oss på: registrator@mprt.se.    

Med vänlig hälsning

Registraturen

Myndigheten för press, radio och tv

Telefon växel: 08 580 070 00

Adress: Box 33, 121 25 Stockholm-Globen

www.mprt.se

The Swedish Press and Broadcasting Authority

Switchboard: +46 8 580 070 00

PO Box 33, SE-121 25 Stockholm-Globen

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)