Gymnasieskolan där jag undervisar deltar i ett treårigt projekt. Torsdagen den 7 maj träffade lärarna och skolledningen de båda projektledarna från Stockholms universitet. Mötet ägde rum på Zoom (engelskt namn!), som är ett av de digitala verktyg vi använder nu när vi på grund av Coronaviruset undervisar hemifrån på distans. Ett annat digitalt verktyg som vi använder oss av är Teams (engelskt namn!). Den första skrivna text som mötte oss  på dataskärmen var följande:

”Incheckning

Mads - tokighet

Glads - glädjeämnen

Sads- ledsamhet”

Dessa förskräckliga tre engelska ord där adjektiven gjorts om till substantiv i pluralform störde mig kolossalt, och jag skulle just säga mitt hjärtas mening när jag slussades i väg till en mindre grupp på Zoom. Efter att gruppvis ha diskuterat våra erfarenheter av distansundervisning utifrån de egendomliga, engelskklingande orden hamnade vi åter i storgruppen där vi skulle återge vad som sagts i smågrupperna. Tyvärr fick jag inte möjlighet att säga vad jag tyckte och tänkte om hittepåengelskan.

Desto mer glädjande var det att vi dagen därpå fick en länk till Padlet (engelskt namn!) för att skriva vad vi tagit med oss från seminariet vad gäller form och innehåll i relation till vår egen undervisning. Jag passade på att avsluta med följande synpunkt:  

”Jag ogillar att engelska används i tid och otid och är på allvar orolig för hur engelskan breder ut sig i Sverige på svenskans bekostnad. Använd gärna svenska i stället för ’glads’, ’mads’ och ’sads’!”

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Annika

10 maj 2020 20:55

Ska man leka med ord ska man själv verkligen behärska språket och dessuom vända sig till en publik som också behärskar språket väl annars blir det bara löjeväckande.

 

Christina Johansson

11 maj 2020 00:08

”Mads” borde ha översatts med ”tokigheter” och ”sads” med ”ledsamheter”, eftersom orden har engelskt plural-s, men så hade inte de båda universitetslärarna skrivit.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...