(Texten är hämtad från Sveriges Radio Språkets webbplats)

Programmet sändes den 18 maj och man kan både lyssna på programmet via webbplatsen eller genom att ladda ner en MP3-fil.

Det här är avsnittet som går på i ullstrumporna om hur vi benämner kläder. Vem bestämmer vad en ny modestil ska heta och varför finns det så många bildliga uttryck om saker man kan ha på sig?

Veckans språkfrågor

Varför heter den korta jackan bolero? Har det något med kompositören Maurice Ravels musikstycke Boléro att göra?

Vad har brackor i ordet borgarbrackor för betydelse? Och har ordet brats någon koppling?

Varför började gymnastikskor kallas sneakers?

Hur viktigt är det för modeindustrin att sätta namn på trender och plagg?

När och varför dök ordet trosor upp?

Vad är bakgrunden till att man säger ärm istället för arm – som i skjortärm?

Var kommer paj i skinnpaj ifrån?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Hanna Wittrock, socialantropolog och lärare i modevetenskap på Textilhögskolan i Borås. Programledare Emma Engström.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...

Det nuvarande utbudet av språkkunskapscertifikat är ett resultat av globaliseringen och behovet av att fastställa gemensamma standarder för att utvärdera och certifiera språkkunskaper hos språkanvändare, vilket underlättar akademisk och yrkesmässig r...