Älvdalskan uppfyller kriterierna för att erkännas som ett språk enligt Europarådets konvention om landsdels- och minoritetsspråk. Så skriver Europarådets språkliga Expertkommitté i sin senaste rapport om hur Sverige sköter sina åtaganden och anser att älvdalskan också borde skyddas av konventionen.

Förväntningarna är mycket höga och spända, både bland älvdalingarna och många språkforskare, inför det formella fastställandet av rapporten i Ministerrådet i höst.

- Det här är en mycket stark uppmaning till Sveriges regering från Expertkommitténs sida, säger en viktig kämpe för att få språket erkänt som ett språk.

Det som väcker så mycket hopp och optimism är att Europarådets Ministerråds språkliga expertkommitté nu sätter ned foten, så att säga, när det gäller älvdalskans erkännande. Det gör man i en rapport där man beskriver hur väl, eller illa, Sverige efterlever reglerna i Minoritetsspråkskonventionen där man bland annat lovat att arbeta för att hjälpa de officiellt erkända minoritetsspråken. 

Formellt heter den här konventionen ”Konventionen om landsdels- och minoritetsspråk”.

Vart tredje år besöker Expertkommittén alla länder som skrivit under konventionen. Detta för att kontrollera hur länderna sköter sig.

I oktober besökte den Språkliga Expertkommittén Stockholm och förespråkare för älvdalskan fick, som vanligt redogöra för läget för älvdalskan.  

Företrädare för älvdalskan - artikelförfattaren längst till vänster

I de tidigare rapporterna har Expertkommittén ”uppmanat” den svenska regeringen att göra en oberoende undersökning om  älvdalskan är ett eget språk lever upp till konventionens kriterier.  Men inget har hänt.

Nu sätter Europarådets expertkommitté så att säga ned foten genom att skriva att det arbete som gjorts av organisationer som stöder älvdalska och de pengar man fått av olika myndigheter i praktiken har gjort älvdalskan till ett erkänt språk.

Man menar också att organisationerna som stödjer älvdalskan har publicerat barnböcker, grammatik, ordböcker och annat. Språket stöds också formellt och praktiskt av Älvdalens kommun.

”Mot denna bakgrund beslutar Expertkommittén att älvdalska uppfyller kriterierna av ett språk enligt konventionen om landsdels- och minoritetsspråk” skriver kommittén som avslutning. (fritt översatt från engelska)

I princip betyder det att svenska regeringen uppmanas att erkänna älvdalskan som språk med vissa krav på skydd och bevarande av älvdalskan enligt reglerna i konventionen.

 Senare i höst tar Ministerrådet upp kommitténs rapport och fastställer denna som officiell. Normalt blir det bara mindre ändringar i den slutgiltiga rapporten.

Det här är en mycket stark uppmaning till Sveriges regering från Expertkommitténs sida, säger Yair Sapir, språkforskare vid Högskolan i Kristianstad, som varit en av de som hållit i kontakten med myndigheterna under många år.

- Mycket glädjande att de ser värdet i älvdalskan. Nu förväntar jag mig att den svenska regeringen äntligen erkänner älvdalskan. Det säger Peter Egardt, före detta kommunalråd och förkämpe för älvdalskan inom kommunen.

Kommunalrådet i Älvdalen, Kjell Tenn, är också glad över rapporten:

- Älvdalens kommun ser med stor glädje på det faktum att de så tydligt vill att älvdalska ska erkännas som ett eget språk , säger han. 

- Älvdalska är ett märkvärdigt språk med egen grammatik och kommunen har med åren tagit en allt starkare ställning för språket. Nu borde även politikerna på riksnivå ha fått argument för att erkänna språket, säger Kjell Tenn.

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

SFV:s publika evenemang inhiberas i vår på grund av coronasituationen. Det gäller också föreningens årliga höjdpunkt, vår- och utdelningsfesten, under vilken vi i vanliga fall under festliga former premierar personer som gjort en insats för den svenskspråkiga utbildningen, kulturen och fria bildningen i Finland. I år delar vi ut pris, medaljer och vistelsestipendier genom att offentliggöra namnen och motiveringarna på www.sfv.fi/2020.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)