Det senaste året har det då och då dykt upp debatt om vinster i välfärden på tidningarnas debatt- och insändarsidor. Det handlar ofta i debatten om vinster inom de privata svenska friskolorna. Dessa vinster måste tillbaka in i skolverksamheten, anser många debattörer.

Problemet är ju att friskolorna är skattefinansierade via skolpengen. Problemet är just skolpengen! Kommunerna måste även betala ut skolpeng till alla elever som väljer de privata friskolealternativen.  Det blir givetvis i längden dyrt för kommunerna. Det uppstår dessutom en mycket märklig konkurrenssituation. 

Våra politiker förespråkar ju gärna konkurrens i landets skolkommuner.Men samtidigt som kommunerna driver egna (kommunala-) skolor måste de ändå även understödja sina konkurrenter via skolpengen. Det är absolut inte logiskt! Nej, avskaffa snarast skattefinansieringen av de privata friskolorna. De flesta friskolor ägs och drivs idag ofta av stora (skol) koncerner eller riskkapitalbolag som strävar efter att göra vinst. De bör kunna stå på egna ben utan att de ska behöva subventioneras via skattemedel. 

Speciellt allvarligt blir det om undervisningen dessutom bedrivs på andra språk, vanligtvis engelska, än på svenska. Då finansieras till och med ett språkbyte med skattemedel.Det är i och för sig inte fel att dessa skolbolag gör vinster under förutsättning att föräldrarna betalar elevernas skolavgifter. Varför ska föräldrar som har sina barn/ungdomar i kommunala skolor med sina skattepengar också finansiera friskolor, där eventuella vinster hamnar i privata händer? 

Undertecknad anser att man snarast borde införa reell och verklig konkurrens inom svensk skola. Det är nämligen bara i Sverige, inom EU, där privata friskolor skattefinansieras. Något att fundera över för våra politiker både på regional- och riksnivå!

C-G Pernbring 

Helsingborg                                                                                                                                                  

(Insändaren publicerades i Skånska Dagbladet den 19/4 2021)        

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                                                                                                                                                                                                                         

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...