Alla inlägg den 18 april 2021

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 april 2021 12:55

(Detta är HP Trans ursprungliga slutreplik till Annakarin Johansson Sandman, som senare publicerades i form av en förkortad version i Aftonbladet.)

 

Det finns många fördelar med att vara tvåspråkig. Jag själv betraktar mig som flerspråkig. Mitt modersmål är vietnamesiska, mitt starkaste språk är svenska och min engelska anser jag som tämligen god efter att ha spenderat ett par somrar i USA hos min farbror när jag var yngre.


IES påstår att de lär våra barn att bli tvåspråkiga (i svenska och engelska) genom att ha sin skolgång hos dem. Hur barnens språkutveckling påverkas hos IES låter jag vara osagt då jag har för lite insyn i deras pedagogiska verksamhet och kring deras eventuella språkpolicy. Dock tycker jag att det är både anmärkningsvärt och utomordentligt skickligt av dem att lyckas så väl med resultaten trots att koncernen är känd för att anställa - i större utsträckning jämfört med kommunala skolor - obehörig personal från utlandet. På IES officiella hemsida får man till exempel veta att en stor andel av deras utländska lärare talar ingen eller väldigt lite svenska när de kommer till Sverige.


Vad säger forskningen? Annakarin Johansson Sandman, utbildningschef hos IES, hänvisar till en forskningsstudie gjord i Spanien och den förstärker och bevisar det som vi alla redan vet, nämligen att tvåspråkiga barn lär sig mer och att de kan prestera väl i skola och arbete. Jag är benägen att hålla med om slutsatserna som forskarna drar i sin studie.


Men när det gäller forskningen av engelskspråkiga skolors påverkan på svenska barns engelskkunskaper är det i dagsläget ganska okänd och outforskad mark. Den hittills största forskningsinsatsen i ämnet finns redovisad i en bok från 2019, Investigating Content and Language Integrated Learning. Insights from Swedish High School, redigerad av Göteborgsprofessorn Liss Kersti Sylvén.


I den studien har man under tre år följt tre gymnasieklasser i tre olika skolor i Sverige. Sammanlagt följdes 245 studenter. 155 studenter hade engelskspråkig undervisning och 90 från kontrollklasser med svenskspråkig undervisning. Eftersom den engelskspråkiga undervisningen ser så olika ut från skola till skola kan vi konstatera följande: engelskspråkig undervisning är svagt reglerad och metodiken bygger på lös grund. Viktigt att notera här är att skillnaden mellan engelskspråkiga skolor i Sverige och engelskspråkiga skolor i andra länder (som t ex Spanien och Portugal) är att regelverken och ramarna är betydligt lösare här än i andra länder.


Jämför man resultatet mellan de elever som har gått i engelskspråkig skola och svenskspråkig skola får man fram följande: Elever som har gått i engelskspråkig skola har bättre flyt i engelsk tal än hos elever som har gått i svenskspråkig skola. Men skillnaderna hos de båda minskar när studenterna går ut tredje året i gymnasieskolan.


Elevers engelska kan utvecklas positivt om den engelskspråkiga undervisningen är planerad och genomtänkt och ligger parallellt med ungefär lika mycket svenska samt att lärarna har utbildning och kompetens i att undervisa i båda språken.


Skolverket har också undersökt effekterna av engelskspråkig undervisning och de redovisade resultatet i en rapport från 2018, Engelskspråkig undervisning. En kartläggning och utvärdering av engelskspråkig undervisning i svensk gymnasieskola. Här drar man slutsatsen, med den tillgängliga forskning som finns i ämnet, att “... engelskspråkig undervisning har förhållandevis blygsamma effekter på engelskan och att den kan innebära risker för elevernas utveckling av svenskan och möjligen även för ämneskunskaperna.”


En annan viktig slutsats man drar i båda studier är att elever som väljer engelskspråkig undervisning i genomsnitt är duktigare och mer studiemotiverade än andra elever redan från början, både i engelska och svenska. Och här kommer vi till kärnan av det som är affärsidén hos de engelskspråkiga skolorna: att man vill locka till sig lättundervisade och resursstarka elever.


Men min kritik mot de engelskspråkiga skolorna i Sverige kvarstår. Vårt marknadsfixerade skolsystem tillåter att nästan vem som helst kan öppna skola idag. Extra populärt just nu är att öppna skolor med "internationell profil". Vad som menas med internationell profil är ganska oklart då det kan se väldigt olika ut från skola till skola, koncern till koncern. Dessutom ställer jag mig tveksam till att man verkligen blir fullt tvåspråkig, i svenska och engelska, genom att gå i engelskspråkiga skolor i Sverige. Visst, man blir kanske något bättre på engelska och uttalet förfinas. Men jag tvivlar starkt på att man blir helt flytande i engelska då det engelska språket är oerhört stort, avancerat och brett samt att den har olika dialekter i världen. Vilken engelska är det som lärs ut i IES? Är det brittisk engelska? Amerikansk engelska? Sydafrikansk? Eller kanske australisk? Det beror väl på läraren som står i klassrummet, antar jag.


Det pedagogiska argumentet och kunskaperna för eller emot engelskspråkig undervisning är idag begränsat - hos både förespråkare och motståndare. Därför är det viktigare att vi ser det ur ett språkpolitiskt perspektiv. Bidrar engelskspråkiga skolor till att utveckla och förstärka det svenska språket? Nej, jag anser fortfarande att dessa skolor bidrar till en urholkning av svenskan och att vi på ett sätt nedvärderar vårt språks status genom att underkasta oss engelskan.


HP Tran,

lärare i Göteborg


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 april 2021 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Benjamin Ingrosso - Stora röda huset


Söndagens svenskspråkiga dikt


Det blir vackert där du går  


Det blir vackert där du går,

marken, stigen, stranden som du följer,

allt tycks ljusna, glädjas,

allt som ser dig.


Kan väl jorden glädjas

för att någon stiger på den,

trampar på den,

en som den älskar?


Fråga inte mig. Jag ser blott skenet,

hur det dröjer kring dig,

svävar över marken,

som om jorden log.


Stig på den, som gläds att se dig lycklig.

Blott inte hårt,

som om du visste att du var älskad.


Pär Lagerkvist

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30
<<< April 2021 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards