Såg denna insändare i dagens Upsala Nya Tidning. Instämmer i frågan.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ola Wikander skriver idag i Expressen:

”Ständigt denna debatt om en ”dom-reform”. Man kan tycka vad man vill i sakfrågan, men det argument jag här vill diskutera är att en sådan förändring skulle vara ”ofrånkomlig” (så till exempel Lena Lind Palicki i Svenska Dagbladet; Henrik Birkebo kallade det redan 2016 ”ett förlorat slag” att förmedla skillnaden mellan ”de och dem” till skolelever och har åter tagit upp frågan i Expressen; Sara Lövestam har gjort detsamma i SvD). Idén verkar vara att vi inte kan välja om vi ska göra en förändring av normerna – utan när. 

Det är denna idé om ofrånkomlighet jag skulle vilja ifrågasätta. Historien visar nämligen något annat: att det är en fråga om val, enkom och endast. Och visst får man välja vilka normer man vill ha... men ”ofrånkomliga” är de inte.

När man säger att en viss skriftspråksförändring är ofrånkomlig innebär det att man ignorerar hur skriftspråk ofta historiskt sett fungerat. Många skriftkulturer har bevarat hela språkstadier som inte talats på över 1000 år (eller mer), och fortsatt använda dem aktivt i skrift. Och detta sker än i dag.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)