Texten är hämtad från Språkförsvarets antologi ”Språkbytesexperimentet i svensk skola”.

Internationella Engelska Skolans (IES) grundare Barbara Bergström säger på IES webbplats:

”Vi kan inte längre som utbildare nöja oss med att svenska skolbarn lär sig tala engelska ’väl’. Detta är inte nog. Vi måste befinna oss steget före och se till att de uppnår en total inre säkerhet (min kursivering) när de talar engelska, så att de är i stånd att utforska och diskutera frågor djupgående på engelska (min översättning). ”

Detta är det ena av IES viktigaste säljargument. Det andra är ordning och reda: ”Where teachers can teach and students learn”. Notera ordvalet ”uppnå total inre säkerhet”, vilket måste åsyfta perfekt tvåspråkighet. Det finns ingen forskning, som visar att det är regel att man kan uppnå perfekt tvåspråkighet, d.v.s att man kan lära sig tala ett språk flytande genom att studera ett främmande språk utanför det land, där detta talas. Perfekt tvåspråkighet kräver att man använder två språk lika mycket, helst att man har vuxit upp med de två språken och att omgivningen också är tvåspråkig. Barbara Bergström skiljer av lättförstådda skäl inte mellan att behärska två språk lika väl och att använda två språk överhuvudtaget. Den amerikanske språkforskaren Einar Haugen skriver:

”Är det möjligt att behålla mönstren på två (eller flera) språk helt rena, så att en tvåspråkig i verkligheten blir två enspråkiga, som vardera talar ett språk perfekt men också fullständigt förstår den andre och kan reproducera den andres mening för den ene utan att på något sätt bryta mot regelanvändningen av någotdera språket? Vid första påseendet är man benägen att säga nej. Hypotetiskt är det möjligt precis som en perfekt rak linje eller en perfekt skönhet eller perfekt lycka är teoretiskt möjliga, men i praktiken är det nödvändigt att nöja sig med mindre. ”(min översättning)

Barbara Bergström underblåser alltså myten om att elever kan lära sig perfekt engelska i Sverige, trots att eleverna talar svenska eller ett invandrarspråk i hemmet, trots att kamratkretsen inte är övervägande engelskspråkig och trots att samhällets huvudspråk är svenska. Detta är falsk marknadsföring. Det är redan ett känt faktum att talare från Danmark, Nederländerna, Norge och Sverige ändå tenderar att överskatta sina kunskaper i engelska, trots att de uppnår mycket goda resultat i internationella tester i engelska som andra språk.

Det finns många sätt att lära sig ett främmande språk. I en artikel på forskning.no intervjuas några norska språkforskare om hur man snabbast lär sig ett nytt språk. En av dem, Hanne Gram Simonsen, svarar:

– Jag hade tagit en intensivkurs i det land där språket talas, där man inte har lov till att använda sitt eget språk. Det är det kombinationssätt jag tror fungerar: att man fördjupar sig helt i vardagsspråket, samtidigt som man får formell undervisning.

För en invandrare är det ett oöverträffat sätt att lära sig språket i landet i fråga genom att flytta ihop med någon som har detta språk som modersmål. Det innebär ett dagligt språkbad.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Om man i Finland ringer upp det svenska telekombolaget Telia, som har betydande verksamhet i Finland, ställs man inför två språkval, antingen finska eller engelska (Per Lindbladh: Finland, Språkförbistring, Axess, nr 3, april 2022).

Det är en mycket läsvärd artikel (utkom idag).

Lars N

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)