Med anledning av att Özz Nüjen, ståuppkomiker och f.d elev på Tensta gymnasium, hade blivit åthutad av en äldre dam från Östermalm för att han pratade kurdiska i mobiltelefonen med sin mamma i bussen, skrev han en artikel i Expressen. Den avslutas med följande reflektion:

”En amerikan kan bo i det här landet i 30 år och behöver inte ens lära sig svenska och kan efter så många år här, på engelska säga: Hi everybody I'm on scholarship from the Swedish government and I've lived here for thirty... år år? You say år? Och folk bara; Å Gud, wow, hen sa år! Vad duktig hen är?!

Medan exempelvis en afrikan efter tio år i Sverige med helt OK svenska inte har någon chans till samma bemötande och beröm.

Hej hallå, jag heter Negumbo och bott här i tio år, jag har ett företag och det går bra för mig och mitt familj.

Hörrudu vad du nu heter, det heter min familj MIN inte mitt, och med den där brytningen kommer du ingenstans i det här landet, nu får du fan anpassa dig och integreras och här får du inget gratis, här får du jobba hårt för brödfödan!!

Ja, det här är Sverige, vi pratar svenska här och här jobbar alla hårt och alla kämpar med skatten eller för att slippa skatten, fan och hans moster. Men när det gäller svenska språket – tagga ner en aning, lugna ner dig, backa och tacka och stötta i stället personen för att den ens vill och orkar lära sig ett så litet språk som svenskan egentligen är i den vida världen.

Nästa gång du möter någon som kämpar med svenskan, tänk då bara på personen som vilken skåning eller gotlänning som helst. De försöker och det blir lite missförstånd och man hör kanske inte allt men de vill ändå vara med och prata vårt ’svenska’ språk.”

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Per Gahrton, mest känd som en av Miljöpartiets grundare och senare EU-parlamentariker, var också mångårig medlem i Språkförsvaret. Han förstod att kombinera egen mångspråkighet med insikten om att det är nödvändigt att försvara sitt modersmål, svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion.

Här är tre artiklar, som han har skrivit:

Nun wird´s Deutsch – Helsingborgs Dagblad 23/1 2017

Sålda på English - Sydsvenska Dagbladet 2/8 2013

"EU behöver lingua franca" - Sydsvenska Dagbladet 13/8 2007

(Länkarna till de två andra artiklarna är tyvärr brutna)

Per Gahrton undertecknade givetvis också uppropet ”Säkra svenskan som undervisningsspråk!” den 22/12 2022.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kirk Johansson visar ett tydligt prov på IES version av tvåspråkighet = alla talar engelska!

Alla svenskar tvingas finansiera denna språkbytesskolas verksamhet via skattsedeln.

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Frågan är hämtad från Familjeliv)

”På mitt jobb har vi ett fåtal som talar engelska. Nån från England och flera från Indien. Dom har alla bott i Sverige i över 10 år. Dessa är med på rätt många möten och man märker hur samtalet alltid hämmas av det jämfört med när alla är svensktalande på mötet. Visst vi jobbar inom IT och många ord är alltid engelska, men själva diskussionerna om detaljer tappar ändå flytet. 

Ska man aldrig behöva lära sig svenska hur länge man än bor i Sverige? Hade dom varit specialister och oersättliga hade jag haft förståelse men så är det inte i det här fallet. Vad tycker ni andra?”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tänk så olika man kan reagera! I programmet ”Det politiska spelet” som sändes i Sveriges Radio P1 lördagen den 16 september kl. 13.30 samtalade Parisa Höglund, Fredrik Furtenbach och Helena Gissén bl.a om språket i kungens tal och hur mycket ledigare det hade blivit med åren. Som jämförelse spelade man upp avslutningen i hans första, enda och sista trontal hållet i januari 1974 – och brast ut i hejdlöst skratt. Själv fick jag tårar i ögonen när jag hörde den unge kungen kämpa med de redan då och sedan länge ålderdomliga uttrycken och, trots sin dyslexi, lyckas läsa upp dem lika tydligt som hans farfar och farfars far och jag vet inte hur många kungar före dem hade gjort: ”Nedkallande Guds välsignelse över eder och edert ansvarsfulla arbete förklarar jag riksmötet öppnat, och förbliver jag eder med all konungslig nåd och ynnest städse välbevågen.” Jag citerar ur minnet den formulering jag redan som barn fascinerades av då vi hemma lyssnade på radioutsändningen från riksdagens högtidliga öppnande. Nu går det lätt att göra sig lustig över den, men när kung Carl XVI Gustaf läste upp den avslutade han en epok, och det finner jag mer rörande än löjeväckande.

Bengt Lidal

Stockholm

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ringde Hellasgården i Nacka/Stockholm och fick då bland annat "njuta" av följande förinspelade meddelande:

"Hej du har kommit till Hellasgården! För (notera!) information in English, please press nine".

Kanske har personen bakom rösten "lärt sig svenska" på språkbytesskolan "Internationella" engelska skolan, som under 30 år nu har saboterat vårt officiella huvudspråk för våra barn = kommande generationer. Allt skattefinansierat och påtvingat oss själva att betala via skatten!

Vill ni själva avnjuta Hellasgårdens "svenska"? Ring med fördel 08-716 39 61. Påtala gärna även deras usla svenska. Blir vi tillräckligt många som gör det får vi i framtiden kanske höra riktig svenska då vi ringer till Hellasgården i Nacka/Stockholm/Sverige.

Det vore högst rimligt när allt kommer omkring!

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Robert Broberg - Svampplockaren

Söndagens svenskspråkiga dikt

SVAMPPLOCKARNA

Med stövlarna på, medan regnet

föll över svamparna i skogen

och regnet som föll över hustaken,

sov vi, under de öppna fönstren.

Hösten ändrades utanför: Löven

som sakta föll mot andra löv.

Det fanns ett hav någonstans,

blått och lent som en barnsocka.

Regnet som föll över en gat-

lampas grå intighet tömdes

och klarnade. Ett ändlöst,

borttassande, stritt regn.

Trots hösten var luften väl sval.

Dagarna gick konjaksråa och tunga

med rivna segel bortom ljushålen.

Det är tänkbart att en fågel. En morgon?

Ovanpå sängarna och lätt omtöcknade,

sov vi när äpplen föll som blind-

gångare i mörkret. Vinden gled viskande

nerför husväggarna, som lätt regn.

Vi hade tänt ljuset på bordet,

svagt osande som vått trä.

Fönstren stod öppna som musslor

mot den osynliga parken.

Träden hördes utanför, bleka harts-

fioler på avstånd i nattmörkret.

Vi gungade likt puppor i sömnen,

och talade igenkännande till varandra.

Det finns en dröm som heter två sånger.

Nils-Åke Hasselmark

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)