Jag, som har haft sagostunder för barn när jag arbetade som barn- och ungdomsbibliotekarie i Småland och Dalarna, tycker att det är synnerligen olämpligt att ”dragqueens”, som kallar sig ”Lady Busty" och "Miss Shameless Winewhore", alltså namn med sexuell underton, berättar sagor för barn på bibliotek. Det är inte bara engelskan som får mig att gå i taket. Barn ska inte sexualiseras och bli förvirrade i sina könsroller. Är det perversa pedofiler som agerar bakom kulisserna? ”Miss Shameless Winewhore” har lagt ut en bild som skulle kunna beskrivas som pedofilt material. Bilden visar en naken, onanerande man som håller i en buktalardocka med barnansikte. 

Barn ska få höra på fantasieggande sagor och härliga berättelser som berättelserna om den honungsälskande, lilla björnen Nalle Puh och hans vänner av Alan Alexander Milne.  Här ett exempel på ett underbart  replikskifte:

Nalle Puh: ”Vilken dag är det?”

Nasse: ”Det är i dag.”

Nalle Puh: ”Det är min favoritdag.”

Så över till den språkliga aspekten. Jag vänder mig mot ordet ”dragqueen” som tillsammans med andra engelska ord likt gökungar knuffar ut gamla, fina, svenska ord ur ordlistan. Inte nog med att det engelska ordet  ”dragqueen”/”drag queen” är med i Svenska Akademiens ordbok (SAOB) och Svenska Akademiens ordlista (SAOL) - även ”dragking”/”drag king” finns i ordboken och ordlistan med engelsk särskrivning och engelskt plural-s! Mitt förslag är att använda ”transdrottning” och ”transkung” i stället för de engelska orden ”dragqueen” och ”dragking”.

SAOB:

dragqueen drag­queenen drag­queens

eller

drag queen drag queenen drag queens

substantiv

[dräg´kwin] 

● man som upp­träder i kläder som är typiska för mot­satt kön i under­hållande syfte

JFR dragking, transvestit

en drag­queen upp­trädde på festen

belagt sedan 1980

SAOL:

drag|­queen [dräg´koin långt i] substantiv ~en; pl. ~s 

• manlig drag­artist som imiterar en kvinna; till 2drag

SAOB:

dragking drag­kingen drag­kings

eller

drag king drag kingen drag kings

substantiv

[dräg´-] 

● kvinna som upp­träder i kläder som är typiska för mot­satt kön i under­hållande syfte

JFR dragqueen

upp­träda som drag­king

belagt sedan 1997

SAOL:

drag|­king [dräg´kiŋ] substantiv ~en; pl. ~ar hellre än ~s 

• kvinnlig drag­artist som imiterar en man; till 2drag

Christina Johansson

Att göra en sådan film om en tid som var avgörande för Sveriges historiska utveckling efter utträdet ur Kalmarunionen på engelska är vidrigt. Däremot hade man kunnat acceptera några fraser på tyska, eftersom det språket säkert hördes på många håll i Gamla stan på 1500-talet. Liksom danska. Engelska är en helt främmande fågel i sammanhanget. Historieförfalskningen är upprörande. Manipulation av verkligheten. Hjärntvätt av de skyddslösa. Okunnigheten breder ut sig, men ”Min okunnighet är lika mycket värd som din kunskap” (Isaac Asimov), ett slags grotesk ”hyperdemokrati” som får en att tänka på några ökända sanningsförfalskare i ett par stora länder i vår tid, varav en torgför sådana absurda åsikter på Hollywoodsk engelska.

Lars N

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Nätverket Klarspråk i Norden har en tradition sedan 1998 av att arrangera nordiska konferenser om klarspråksfrågor. Nätverket består av fem språkinstitutioner i de fem nordiska nationalstaterna: Dansk Sprognævn (DK), Kotimaisten kielten keskus / Institutet för de inhemska språken (FI), Árni Magnússon-institutet för isländska studier (IS), Språkrådet (NO), och Institutet för språk och folkminnen (SE). Den här gången är Island huvudarrangör för konferensen. Ett lokalt team har etablerats, vars medlemmar representerar olika ansvarsområden som sysslar med klarspråk i isländsk kontext.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Peter Kadhammar gisslade svengelskan i en artikel, De som svänger sig med svengelska ord är provinsiella dumskallar, i Aftonbladet den 26/5 2021. Han avslutade artikeln med följande rader:

”Författaren Arthur Koestler berättar i en av sina böcker om en man som varje gång han rökte opium hörde en mening som innehöll hela universums hemlighet. En gång lyckades han klottra ner meningen. När han vaknade ur ruset läste han:

Bananen är stor men dess skal är större.

Så är det med svengelskan som förpestar vårt samhälle. De som använder den tror att de vidgar världen men de gör den mindre, tafattare och intellektuellt torftigare.

Och de stänger ute stora delar av befolkningen, de som faktiskt inte kan engelska och som därför avstår från att köpa boken, se filmen eller vad det nu kan vara.

Dumheten går alltid hand i hand med den provinsiella fåfängan."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den föreställningen bemöter Sara Lövestam i en artikel i Svenska Dagbladet idag:

”’Det är lite svårare för mig att uttrycka mig på svenska’, säger min amerikanska vän, ’för vi har så många fler ord på engelska. På svenska är det bara bra, toppen, bra, men på engelska har vi great, excellent, splendid och så vidare.’

Hon försöker inte verka överlägsen – detta är en ödmjuk person som älskar det svenska språket. Men, förklarar hon, många svenskar har sagt detta till henne. De beklagar att hon behöver lära sig det ordfattiga språket svenska, när hon kommer från ett så rikt språk.

Det är inte första gången jag hör denna faktoid. Den tycks betraktas som en etablerad faktauppgift, som alltid anförs som ett argument för att engelskan skulle vara ett mer uttrycksfullt språk som man ibland måste ta till för att svenskan inte ’räcker’."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Flerspråkighet är en gåva, och den som benämner ett språk som sitt eget utöver modersmålet har fördelar i livet – tack vare det extra språkets goda rykte. Dr Anja Leist-Villis förklarar i en intervju med Die Zeit att flerspråkighetens framgång är kopplad till språkens prestige. Engelska, franska, spanska och mandarin är högt värderade, säger Leist-Villis, men inte turkiska, arabiska eller albanska. Fördomar mot människor från ett annat land hänger samman med sympati för deras språk. Fördelen med ett andra språk, oavsett vilket, finns alltid. Mervärdet kommer från det faktum att ett barn under språkinlärningen lär sig, som av en slump, att det finns andra språk än de som finns runt omkring mig.

Dessutom understöds den barnsliga nyfikenheten av att man kan prata med vänner från andra länder. Därför är det viktigt att erbjuda barn möjligheten till flerspråkighet så tidigt som möjligt: "Små barn lär sig språk omedvetet, intuitivt. Det är verkligen ett mirakel, eftersom de redan tillämpar grammatiska regler, även om de enligt sin kognitiva utveckling ännu inte kan abstrahera." I det fortsatta livet visar det sig att flerspråkighet inte existerar i isolerade, konkret åtskilda former, enligt Leist-Villis: "Inom en person är språken i kontakt med varandra, de blandas och kompletterar varandra. Detta kan väl observeras i flerspråkiga personers kommunikation sinsemellan: Människor växlar fram och tillbaka mellan språken, språken blandas. Det är flerspråkighet i praktiken.”

Texten är en sammanfattning av en artikel i Die Zeit, som ligger bakom en betalmur.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)