Det är befriande med arrangörer som har vett att använda det svenska språket vid benämning av olika företeelser.

Jämför detta med det überlöjliga "Tough Viking", vars hemsida dessutom inte innehåller ett svenskt ord. Ett lopp mitt inne i Stockholm – grundat av en svensk.

Skämmes ta mig f-n!

Uppmärksam 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret kommer att finnas på plats på Järvaveckan på Spånga IP mellan den 1/6 och den 4/6.

(Texten publicerades av programmet Språket den 28/3 på internet)

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om bland annat de nya uttalen av ö- och ä-ljuden som verkar sprida sig.

-Har ni lagt märke till förändringen i uttalet av vokalen ö, undrar en lyssnare. Och han är inte ensam om att notera denna förändring, som också drabbat bokstaven ä.

Lars-Gunnar Andersson reder ut de olika ö- och ä-ljuden. I sammanfattning:vi har ett ö-ljud som uppträder i ex vis öga; ett annat framför r-ljud, ex vis öra. Brevskrivaren har lagt märke till att ”r-ö-ljudet” numera också uppträder i ord som ”höger”. Det bakre, öppnare r-ljudet sprider sig, kanske snabbare nu än tidigare under de 20-30 år som fenomenet observerats. Lars-Gunnar Andersson tror det är svårt att ”bekämpa” det nya uttalet, som brevskrivaren själv vill göra. Om det traditionella ö-uttalet betraktas som löjligt av ungdomar, kommer man inte att lyckas!

En annan lyssnare noterar ett brett ä-ljud i ord som ”vääder”.
-Det gamla mönstret, med öppnare ö och ä framför r-ljud, finns i standardspråket och i de flesta dialekter. I det öppnare ljudet är munnen lite öppnare och tungan lite lägre. I Västergötland och angränsande områden som Värmland har man det främre ö-et i alla ord; öga och öra får samma främre ljud. I Östergötland däremot uppträder det bakre ö–ljudet i alla ord: samma bakre ö-ljud i  öra och öga. Det som hänt, är att det östgötska mönstret spridit sig till ex vis Sörmland där det under en stor del av 1900-talet funnits en tendens till ett öppnare ö-ljud. Detta uttal har fastnat i ungdomsspråket i Stockholm och andra storstäder.

Det finns också dialekter där det är svårare att avgöra om man använder ett främre eller bakre ö-ljud. På www.swedia.nu kan man lyssna på både äldre och yngre talare av över hundra svenska dialekter och själv bilda sig en uppfattning om ö- och ä-ljudens fördelning!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...musikfestivalen "Skogsröjet":

Jag blir lika glad varje gång som jag slipper onödig engelska, a la' "Way out West", eller liknande.

ABC 123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Troende eller icke troende – logiskt val av språk.

Också språkförsvarare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågor till de politiska partierna inför valrörelsen 2022

Avdelning A                      Språklagens ställning och användbarhet

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag (SFS 2009:600), som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?

Moderaterna är fortsatt positiva till den språklag som alliansregeringen lade fram. Vi har i dagsläget inga förslag om att förändra språklagen.

B                                     Svenskans ställning i skolan

2. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör få i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar, så att det stämmer överens med Sveriges språklag?

Moderaterna vill se en storsatsning på svenska språket för att säkerställa att alla barn som börjar i skolan att tillräckliga kunskaper i svenska. Sedan måste vi få till mer undervisning i svenska och grammatik och det ska vara prioriterat i grundskolan. Moderaterna vill utöka skoldagen med en extra timma per dag med start från årskurs 1. Majoriteten av dessa timmar ska ägnas åt svenska och matematik.

3. Hur ser ert parti på att skattefinansierade skolor undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?

Skolverket har visat undervisning på engelska i gymnasieskolan riskerar att gå ut över elevernas kunskaper i svenska. Moderaterna är positiva till att reglerna för engelskspråkig undervisning i grundskolan och gymnasiet ses över.

4. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?

Moderaterna vill att varje person som påbörjar SFI ska få en individuell prestationsplan som uppskattar tiden det kommer att ta för att slutföra varje kurs och studieväg. Prestationsplanen ska utformas med hänsyn till den studerandes förkunskaper, såsom tidigare utbildning. Vid avbrutna studier eller studier som inte fullföljs med godkända studieresultat inom den angivna tidsramen aktualiseras ett åtgärdssystem som innebär att individer kan få en varning och ytterst delvis eller helt indragen etableringsersättning. För att få ett betyg i den SFI-kurs eleven går ska det vara obligatoriskt att genomföra nationella prov.

5. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?

Moderaterna anser att grundläggande kunskaper i svenska ska vara ett krav för att få svenskt medborgarskap.

C                                     Svenskan som komplett, samhällsbärande språk

6. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?

Svenska språket och grammatiken undervisas för lite om i skolan nu och det blir ett handikapp för svenskfödda barn med ordfattighet (brist på synonymer) missförstånd tex. syftningsfel och svårigheter att uttrycka sig korrekt samt förstå olika texter. Detta blir särskilt besvärligt för utrikes födda och deras familjer vilket leder till språkförbistring och minskad konkurrenskraft jfrt utlandet.

7. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?

Nej, men det är av vikt att särskilt lyfta fram paragraferna 5-6 i språklagen. Dessa lyfter fram svenskan som huvudspråk och samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden, samt att det ligger ett särskilt ansvar på det allmänna att svenskan används och utvecklas.

D                                     Svenskans ställning i EU

8. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?

Moderaterna anser att svenskans ställning i EU är tillfredsställande. Vi föreslår dock att språkarbetet inom EU reformeras. I det ligger att avskaffa direkttolkningen och låta engelskan bli arbetsspråket. Stora besparingar på direktöversättningar skulle kunna göras om man inför ett system där varje land får betala på begäran, efter att en viss kvot översättningar/tolkning använts. Alla dokument ska givetvis samtidigt fortsätta att översättas till alla språk.

9. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Påverkar detta Sveriges ställning i EU på sikt? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?

Ja, i och med att goda kunskaper i ett annat EU-språk utöver engelskan krävs för anställning inom någon av EU:s institutioner så är det viktigt att upprätthålla att svenska skolelever väljer att studera ett annat EU-språk. Göra elever mer uppmärksamma på vikten av de stora EU-språken och deras betydelse för den Europeiska identiteten.

10. Vad är er inställning till att svenska inte längre alltid används vid kontakter med andra nordiska länder i offentliga sammanhang?

E                                     Svenskan i media

11. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?

Moderaterna värnar fria och oberoende medier. Dessa ska fortsatt själva få välja sitt utbud. Dock lägger vi värde kring det uppdrag som exempelvis public service-kanalerna (SvT, SR och UR) innehar. Det nuvarande innehållsuppdraget för public service-kanalerna anger att de ska erbjuda ett mångsidigt programutbud som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper. I detta ligger att tillhandahålla ett varierat utbud på det svenska språket.

12. Hur ser ert parti på public service uppgift att ha ett särskilt ansvar för svenska språket? Behövs konkreta regler?

I till exempel SVT:s sändningstillstånd anges att SVT har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället, samt att språkvårdsfrågor ska beaktas i verksamheten. Dessa villkor bör tas i beaktande vid bland annat översättning av intervjuer på engelska.

F                                      Svenskan i offentliga sammanhang

13. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?

Vi anser att alla ska ha tillgång till nödvändig information på svenska inom alla samhällsområden. Men Sverige konkurrerar i en öppen och global värld, där vi också behöver kommunicera med andra. Där är det förstås viktigt att även ha goda kunskaper i engelska och andra moderna språk.

14. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?

Företag ska kunna publicera reklam och varumärken på det språk som de själva anser vara lämpligt.

G                                     Svenskans ställning i ert parti

15. Vad har ert parti för tanke om svenskans ställning på lång sikt i Sverige?

Återigen anser vi att paragraferna 5-6 i språklagen är viktiga. Svenskan är vårt huvudspråk och samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. För personer som invandrat till Sverige är svenska språket nyckeln till en lyckad integration. Talar man inte svenska är det mycket svårare att få ett jobb och försörja sig själv. Eget arbete är bästa vägen in i det svenska samhället.

16. Varför har Ert parti ingen utpekad språkpolitisk talesperson? Inte heller någon uttryckt språkpolicy, som är kopplad till svenska språkets ställning och tillämpningen av språklagen? Är språkfrågan för oviktig för partiet?

I Moderaterna ligger språkfrågor hos vår kulturpolitiska talesperson, Kristina Axén Olin. Frågor som rör språk i skolan ligger hos vår utbildningspolitiske talesperson, Lars Hjälmered.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Angående frågor till kommunalråd Robin Holmberg (M), Ingvar Gustafsson (C), Hans-Åke Jönsson samt Ulla Hamilton Vd för friskolorna:

Tyvärr har jag ännu aldrig fått något svar på frågan vad våra politiker egentligen anser om att flera privata friskolor bedriver undervisning i huvudsak på engelska i Sverige. Dessa skolor är så kallade "språkbytesskolor". Man byter svenskan mot engelskan! Internationella Engelska Skolan/IES är exempelvis en typisk "språkbytesskola".   

Svenska ska givetvis alltid vara huvudspråk och första undervisningsspråk i svenska skolor. Svenska är ju vårt modersmål! Det är emellertid självklart att engelska samt en del EU-språk också kan undervisas både på kommunala skolor och privata friskolor. 

Nu ställer jag två direkta frågor till Robin Holmberg (M), Ingvar Gustafsson (C), Hans-Åke Jönsson samt Ulla Hamilton:

1) Ska vi införa engelska som officiellt språk (modersmål) i Sverige i framtiden? 

2) Vad anser ni om att exempelvis Internationella Engelska Skolan/IES bedriver undervisning huvudsakligen på engelska idag? 

Jag ser fram emot era svar på dessa två frågor i NST/HD Ängelholm, snarast tack!

Insändaren handlar endast om språkvalet i skolan. Slagorden Valfrihet, Segregation och Ekonomi har redan tidigare diskuterats.

C-G Pernbring           

(Insändaren inskickad till  men ej publicerad på "Min Mening"/NST Ängelholm)       

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                                                                                                                          

Plötsligt händer det, sägs det. Efter många års förhoppningar går det nu att skriva med de älvdalska bokstäverna på mobiltelefonerna.

Mannen som hjälpt projektet Wilum og Bellum med detta heter Craig Cornelius och bor i Kalifornien i USA. Internationellt och modernt och IT-teknik på samma gång. Och det urgamla älvdalska språket som blir mer och mer intressant och ”häftigt” bland de yngre.

Björn Rehnström, som är en eldsjäl i arbetet med älvdalska, både i projektet Wilum og Bellum och i föreningen Ulum Dalska, berättar:

- Historien om tangentbordet för älvdalska började redan för cirka 10-15 år sedan då Smirais Daniel Eriksson frågade mig om jag inte kunde ordna så att det gick att skriva på älvdalska även på mobiltelefonerna, som ju de yngre använder nästan uteslutande. Jag svarade att jag skulle försöka.

Björn försökte under många år genom att ta kontakt med många olika människor, men fick inget napp och tiden gick, som den ju gör ibland.

- Inte förrän för några månader sedan då jag pratade med Harris Mowbray, en amerikansk studerande, kom en ljusning, säger Björn med ett leende.

Harris hjälper till att göra blindskrift för älvdalska, ett arbete som ska vara klart i sommar. Arbetet ingår i ett projekt som drivs av Myndigheten för tillgängliga medier i Sverige och kan komma att ge fler minoritets- och regionalspråk denna möjlighet i förlängningen.

- Jag kastade ur mig frågan till Harris Mowbray, berättar Björn Rehnström.

- Harris funderade och resultatet kom efter bara någon timme då jag fick kontakt med Craig Cornelius, en bekant till Harris, som jobbar för Google.

Emil Andersson, Ulla Schütt, Ing-Marie Bergman och Björn Rehnström från projektet Wilum og Bellum stämde digital träff med Craig för en diskussion. Craig, som vurmar för små och hotade språk, tog genast på sig uppdraget att fixa ett älvdalskt tangentbord för mobiltelefoner.

Craig satte igång direkt och bad också om att få älvdalsk text som han kunde lägga in som förutsägbar text i programmet.

- Jag och Ulla Schütt från projektet Wilum og Bellum gick igenom texter med över 5 300 ord och skickade till honom och han förde in dem i programmet, berättar Björn vidare.

- När man nu skriver en bokstav med det älvdalska tangentbordet föreslår programmet vilka ord som man troligen avser att skriva och lägger in dem om man vill. Precis som för vilket annat språk som helst. Programmet lär sig sedan nya ord som man använder och föreslår dem.

Craig Cornelius jobbar alltså för Google med programmering och har därmed tillgång till programvara som gjorde detta projekt möjligt.

- Men detta gör jag på min fritid, för jag tycker att det är så viktigt att hjälpa ett litet och hotat språk som älvdalskan är, säger Craig Cornelius.

- Att få ha kvar sitt språk är så otroligt viktigt.

- Helt fantastiskt, vilken hjälp när man ska skriva sms eller Messengermeddelande eller annat, säger Smirais Daniel Eriksson som fick vänta i många år att se detta sin önskan förverkligad.

- Att ett sådant här tangentbord finns är nog en förutsättning för att de yngre ska skriva på älvdalska, säger han.

Och eftersom mobiltelefonerna är som en ”förlängd kroppsdel ” på de yngre nu för tiden,så har älvdalskan nu tagit ännu ett steg in i barnens och ungdomarnas värld. Därmed ökar chanserna för det vackra, avancerade och högt utvecklade språket att överleva.

Tangentbordet fungerar både för I-phone och Androidtelefoner och kan också installeras på datorer. För datorer har dock ett älvdalskt tangentbord, konstruerat av språkforskaren Felix Ahlner, funnits i många år. Instruktioner för nedladdning av det älvdalska tangentbordet finns på denna pdf: https://teamulum.info/ElfdalianKeyManInstructions.odteller och på ulumdalska.se.

Och om du vill lära dig lite mer älvdalska, eller om du är nybörjare: Gå med i min kosnadsfria kurs på facebook: Älvdalska bytes mot armhävningar Kurs i älvdalska/ Course in Elfdalian och bjud in dina vänner att vara med också.

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)