När jag i vanlig ordning åkte tunnelbana till jobbet igår morse fastnade min blick på denna fåniga reklamskylt inne i tunnelbanevagnen. Den engelska texten lyder: ”THIS VEGANUARY, ADOPT A CARNIVORE. OUMPH! VEGANUARY Epic Veggie Eating” 

Varför ska vi behöva stå ut med larvig reklam på engelska i det offentliga rummet i Sverige, landet som har svenska som huvudspråk? Språklagen borde vässas och det rejält så att engelskans undanträngning av svenskan äntligen får ett slut.

Christina Johansson  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Tidningen Smålänningen berättar att

”Engelska skolan får nobben – intresset för internationell skola svagt.Det finns inget större intresse för en internationell skola i Ljungby. Det visar kommunens utredning. Därmed får de bolag som velat etablera friskolor i kommunen nobben.

– Det är inte aktuellt just nu, säger Magnus Gunnarsson (M). ”

Nyhetsartikeln ligger bakom en betalmur.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är möjligt att det är första gången det sker. Men dess roll som språkbytesskola togs dock inte upp.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...tvärtom utelämnar hon, medvetet eller ej, viktiga och välkända fakta vad gäller olika elevers möjligheter att klara skolan!

Flera andra skolor ställer också krav på elever och föräldrar som inte är korrekta, i ett icke-uttalat men i praktiken segregerande syfte – se Susanne Nyströms  artikel – exempelvis likaledes språkbytesskolan Nordic International School.

På så sätt kan de plocka russinen ur kakan, det vill säga locka de lättaste eleverna och "dumpa över" ansvaret för mindre självgående barn på andra skolor oftast de kommunala skolorna som har ett helhetsansvar för utbildningen i respektive kommun. 

Det blir väldigt tydligt att dessa plocka-russinen-ur-kakan-skolor är skadliga för svensk skola och att de i ett första skede måste få rejält sänkt skolpeng i förhållande till kommunala skolor. På sikt måste de försvinna helt. Det är inte rimligt att våra samhällsgemensamma skattepengar ska omvandlas till privat vinst tagen från pengar (skolpengen) som rätmätigen ska gå till våra barns utbildning.

Dessutom förstör skolorna svenskans ställning som samhällsbärande språk. Att de överhuvudtaget tillåts existera (de finns inte i något annat land) är en gåta med avseende på den svenska språklagen från 2009.

Deras påstådda tvåspråkighet (i praktiken är engelskan överordnad svenskan som arbetsspråk) leder till att fler och fler av svenska elever ser engelska och inte svenska som sitt naturliga första språk. Hur bakvänt är det inte att skattefinansiera sitt eget språks undergång på sikt?

Ute i samhället hörs nu, dagligen, fler och fler barn ur svensk skola tala engelska med varandra och även på fritiden. Då ska vi dessutom komma ihåg att det sannerligen inte var något fel på svenska elevers engelskkunskaper redan innan språkbytesskolorna tilläts - tvärtom - svenska elever tillhörde världstoppen redan då. Det är svenskan och inte engelskan som behöver en starkare, nej mycket starkare, ställning i vårt samhälle.

Medlem

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Veckans språkfrågor i programmet Språket:

Vad kan man lära av ett språkligt utbyte mellan generationer?

Är det verkligen så att ord blir utslitna och ersätts av andra? 

Är uttrycket "att hänga" i betydelsen "att umgås" ett nytt sätt att använda ordet hänga?

Varför har en del börjat säga “en fena på något”,  heter det inte “fena på något” utan “en”?

Varifrån kommer fenomenet att säga “nunu” eller “härhär” istället för bara nu och här? Och är det något som bara yngre personer gör?

Varför anser många att anglicismer är dåligt och är det en generationsfråga?

Varför kallar vissa sin partner eller käresta för baby och när började det användas i svenskan?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Se länk!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt Sayragul Sauytbay, kazak, som numera lever i Sverige, bedriver den kinesiska centralregeringen ett språkligt förtryck I Xinjiang:

”Sauytbay är kazak. Regionen där hon växte upp, tidigare kallad Östturkestan, annekterades av Kina 1949 och fick namnet Xinjiang. Officiellt garanteras självständighet, men ’inofficiellt däremot behandlar regeringen oss som en slavkoloni.’ De senaste årtiondena har koloniseringen intensifierats dramatiskt, berättar Sauytbay.

Allt fler kineser flyttar in, och skyltar på andra språk än kinesiska tillåts inte. Traditionella högtider är förbjudna. Inför bröllop eller fest måste en gästlista lämnas till myndigheterna i förväg. Begravningsplatser förstörs med grävmaskiner. Samtliga invånare har beordrats inställa sig till en ’hälsokontroll’ som syftade till att samla in biometriska data, inklusive röstprov. Säkerhetskontroller införs i trafiken: alla bilar stoppas och samtliga ansikten scannas. Barnen får enbart tala kinesiska i skolan; hennes son fick sin mun övertejpad som straff för att han talade kazakiska.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På en jätteskylt i Slussens tunnelbanestation i Stockholm ställs frågan ”SPRIDS DINA NUDES?”. Varför används det engelska ordet ”nudes” här och inte det svenska ordet ”nakenbilder”? Varför blandas svenskan med engelskan, vilket i dag snarast är en regel än ett undantag? 

Substantivs pluraländelser i obestämd form i svenskan är följande sex:

1. -or. En-ord som slutar på -a får ändelsen -or (kvinna - kvinnor).
2. -ar. Många enstaviga en-ord som slutar på konsonant får ändelsen -ar (vår- vårar).
3. -er. En-ord som har betoningen i slutet av ordet får ändelsen -er (kind - kinder). 
4. -r. En-ord som har betoningen i slutet av ordet får ändelsen r (ko - kor). 
5. -n. Ett-ord som slutar på vokal får ändelsen -n (äpple - äpplen). 
6. - ∅ (ingen ändelse) (löv - löv).

Det finns dessutom ett antal ord med oregelbunden böjning, exempelvis mus - möss, gås - gäss, man - män. 

Somliga låneord böjs med etymologisk plural, vilket innebär den pluralböjning som används i originalspråket. Det gäller latinska (faktum - fakta) och grekiska (schema - schemata) lån samt lån från språk där -s är vanlig pluraländelse, som engelskan (fan - fans) men också spanskan (tortilla - tortillas). ”Svenska Akademiens ordlista” rekommenderar en annan plural som förstahandsalternativ eller som enda alternativ vad gäller låneord med s-plural. Även  Språkrådet avråder från s-plural. ”Svenska Akademiens grammatik” anger dock s-plural som ett av alternativen i svenskan - "sjunde deklinationen" - trots att s-pluralen är svår att kombinera med ändelserna för bestämd form plural: -na och -en.

Utfasningen av svenskan och det gradvisa införandet av engelskan sker enligt den kokta grodans princip. Denna princip innebär att om man lägger en groda i kokande vatten hoppar den direkt ur kastrullen, men om man lägger en groda i en kastrull med kallt vatten som sakta värms upp märker inte grodan någon skillnad utan stannar kvar i kastrullen. 

Är tanken att vi svenskar sakta men säkert ska vänja oss vid engelskan på samma sätt som grodan vänjer sig vid vattnet som blir allt varmare? Finns det en plan att engelska ska bli det officiella språket i Sverige och kanske också EU  - trots att Storbritannien nu har lämnat unionen? Varför syns och hörs engelska så mycket i det offentliga rummet i Sverige? Varför är tv-programmen och filmerna som visas i Sverige i stort sett bara på engelska? Varför tillåts privatägda engelskspråkiga skolor att skölja över Sverige i tsunamivåg efter tsunamivåg som dränker de svenskspråkiga kommunala skolorna och på sikt också det svenska språket? Varför går universiteten och högskolorna alltmer över till engelska? Varför tar inga politiker och massmedier upp att vårt svenska språk lever farligt? Svenskans överlevnad är en viktig valfråga. Varför denna dödstystnad?

Det påstås emellertid att det här med den kokta grodans princip inte stämmer. I genomförda test sägs grodorna hoppa ur vattnet när det blir för varmt. Det är bara att hoppas att vi svenskar också gör det innan vi står med rumpan bar och har förlorat vårt modersmål.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Marie Götze & Torsten Sjögren - Små nära ting

Söndagens svenskspråkiga dikt

Små ting

Orkar du inte ett steg mer,

inte lyfta ditt huvud,

dignar du trött under hopplös gråhet –

tacka då nöjd de vänliga, små tingen,

tröstande, barnsliga.

Du har ett äpple i fickan,

en bok med sagor där hemma –

små, små ting, föraktade

i den tid, som strålade levande,

men milda fästen under de döda timmarna.

Karin Boye

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)