Hej Charles Wade! 

Gällande Phil's Burger i Sundbyberg!

Jag vill börja med att ge er beröm för goda och prisvärda hamburgare samt luftiga och fräscha, trevliga lokaler.

Att restaurangen dessutom ligger centralt gör inte saken sämre.👍👍

Jag vill däremot ge ett stort ris för de i personalen som inte vill eller kan tala svenska och som dessutom har den märkliga inställningen att jag är jobbig som vill tala svenska i Sverige (blänger och muttrar).

Idag den 21/6 ledde detta beteende till att jag krävde att få tala med svensktalande personal, en trevlig ung tjej (som nu också tvingas att tala engelska med flera av sina kollegor - i Sverige!) Hur bakvänt är inte detta? 

Följden blev att kön sinkades. Ett äldre par bakom mig vände på klacken och tre unga ivandrartjejer tvingades hacka sig fram på dålig engelska. Både jag, det äldre paret och de tre invandrartjejerna talar dock alla god svenska.

Detta är usel service och dessutom nonchalant - anställ svensktalande personal!

Med förhoppningar och förväntningar om ett snabbt och klargörande svar.

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Ted Gärdestad - I den stora sorgens famn

Söndagens svenskspråkiga dikt

Arioso

Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans,

någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly

Någonstans

o någonstans 

har alla tågen gått och alla klockor stannat:

någonstans inom oss är vi alltid här och nu,

är vi alltid du intill förväxling och förblandning,

är vi plötsligt undrans under och förvandling,

brytande havsvåg, roseneld och snö.

Någonstans inom oss där benen har vitnat efter forskares och tvivlares nedsegnade törst

till förnekat glidande

till förseglat vikande

O moln av tröst! 

någonstans inom oss

där dessas ben har vitnat och hägringarna mötts 

häver fjärran trygghet som dyningarnas dyning 

speglar du vårt fjärran som stjärnans i en dyning 

speglar jag vårt nära som stjärnans i en dyning

fäller drömmen alltid masken och blir du 

som i smärta glider från mig

för att åter komma åter

för att åter komma till mig

mer och mer inom oss, mer och mera du.

Erik Lindegren

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Anna-Lena Laurén kommenterar på Twitter:

Lidl har öppnat i Pargas. Sloganen är det i sig inget fel på, men ingen i Pargas säger ”helt jees”. Jag har ett nytt förslag: ”Komin ti Lidl, he e saakelis billit! Ypit hela vikon! Komin å köp!”

P.S Pargas ligger i Finland och förslaget utgår från den lokala dialekten.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Svenska, danska eller engelska?

Dplay:s språkförvirring i måndagskvällens allsvenska sändning kritiserades på sociala medier.

’Inte mitt beslut’, skriver programledaren Karin Frick på Twitter.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Detta är ett pressmeddelande från Språktidningen)

För 75 år sedan utkom den första boken om Pippi Långstrump. Med språket som verktyg skapade Astrid Lindgren en upprorsmakare som fångade och formade den moderna svenskan.

I nya numret av Språktidningen analyserar Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, språket i Pippi Långstrump från 1945. Hon konstaterar att Astrid Lindgren låter Pippi trotsa den tidens samtalsnormer. Pippi blåljuger, ordvitsar, duar vuxna och besvarar retoriska frågor med långa utläggningar. Och hon uttrycker sig på ett sätt som ligger nära talspråket – vilket var radikalt för att vara en barnbok.

– När andra barn talar högstämt och i samklang med tidens moral, talar Pippi som det barn hon är. Hon blir en central pusselbit i den moderna svenskans födelse, säger Lena Lind Palicki.

Astrid Lindgren var inte ensam om att forma den moderna svenskan. Ungefär samtidigt försvann verbens pluralformer, som vi äro i stället för vi är, ur tidningsspråket. Expressen grundades 1944 och blev stilbildande tack vare en kort och rapp tidningsprosa. Men Astrid Lindgren kom med något alldeles färskt – och till stor del handlade det unika om Pippis egna repliker.

Pippi tolkar ofta saker bokstavligt. När polisen kommer för att sätta henne på barnhem bryter hon mot de normer som får samtal att flyta smidigt:

 ”Jag har redan plats i ett barnhem”, sa Pippi.
”Vad säger du, är det redan ordnat”, frågade den ene av poliserna. ”Var ligger det barnhemmet?”
”Här”, sa Pippi stolt. ”Jag är ett barn, och det här är mitt hem, alltså är det ett barnhem. Och plats har jag här, gott om plats.”

Hon vrider och vänder på orden. Därigenom skaffar sig Pippi ett övertag i samtalet med poliserna. Hon är barnet som med språket som redskap överlistar poliserna.

– Genom Pippis språk får vi en nyckel till att förstå det nydanande hos Astrid Lindgren, och den uppstudsighet som positionerar Pippi som upprorsmakare, säger Lena Lind Palicki.

Artikeln publiceras i Språktidningen 5/2020 som utkommer den 17 juni. Du kan läsa artikeln här.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ulla Weidstam skriver på Språkförsvarets vänner:

”Jag tror dessa kex/kakor hade smakat lika gott om man tagit bort den engelska texten... Det står ju på svenska under vad det är.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Årets mottagare av ”Älvdalskans Nobelpris”, blev professor emeritus Lars Steensland i Lund. Språkpriset Övdals-Byönn har delats ut sedan 2007 och består av en snidad björn, ett fint diplom och 10 000 kronor. På grund av Corona-viruset gick det inte att ordna ett fysiskt överlämnande av priset i år. Därför fick det ske virtuellt, som det heter nu för tiden.

Chefen för Coop i Älvdalen, Roger Dahlsten ringde upp Lars Steensland på telefon och räckte fram en över en symbolisk blombukett till denne språkgigant. Checken på 10 000 kronor, diplom och en snidad träbjörn kommer att skickas till Lund, där Lars Steensland bor och haft sin tjänstgöring i många år som professor i slaviska språk. Vid sidan av detta har han ägnat en mycket, mycket stor del av sitt liv åt det älvdalska språket. Han kom i en första kontakt med språket i Älvdalen när han som barn vistades ofta i Brindbergs fäbodar, där Friskup-släkten från Brunnsberg lärde honom förstå älvdalska. Som språkstudent i Uppsala fick han vetenskaplig förståelse för språket och i dag är han en av de som vet allra mest om detta säregna språk.

Lars Steensland tar emot en blombukett virtuellt i sitt hem i Lund, som vinnare av språkpriset Övdals-Byönn 2020.

Foto: Lena Stensson

Genom sitt stora intresse för språket har han blivit en av de som bidragit mest till språkets överlevnad. Detta genom att dels bidra till startandet av föreningen Ulum Dalska 1984. Men också genom att skriva ett flertal böcker på och om älvdalska. Bland böckerna kan nämnas namn på fåglar och växter och platser. Dessutom har han översatt bibelns fyra evangelier till älvdalska och gjort den stora ordboken som innehåller 21 000 ord och fraser på älvdalska. Denna bok finns dessutom sökbar från både svenska och älvdalska på internet. Man hittar boken om man söker på nätet på Älvdalsk ordbok gratis.

Efter det formella ”överlämnandet” sa Lars Steensland:

- Jag känner mig hedrad och glad. Det känns rätt och bra i magen att få priset, även om det hade varit roligare att få vara på plats och ta emot det fysiskt.

- Pengarna kanske jag använder för att åka upp till Älvdalen i slutet av sommaren om läget med Corona har stabiliserat sig.

Juryns motivering var : ”Med sitt starka engagemang, sin stora kunnighet och sin ödmjukhet har Lars med sina omfattande insatser stärkt det älvdalska språket inför framtiden. Ett arbete som varit och alltjämt är av största värde.”

”Övdals-Byönn” betyder Älvdals-Björn på svenska.

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Textutdraget är hämtat från Anna Köhlers ”Översättarbloggen”)

Ett annat perspektiv på frågan om att närma eller fjärma ger begreppen endonym och exonym. Det är beteckningar på lokala respektive utländska namn på en företeelse. En sådan företeelse kan vara geografiska platser, där Myanmar är endonymen och Burma är engelskans exonym.

Vad som är endonym och exonym blir extra krångligt att reda ut när en plats gränsar mot flera språkområden som i fallet med alptoppen Matterhorn/Mont Cervin/Monte Cervino mellan Schweiz och Italien eller Mont Blanc/Monte Bianco på gränsen mellan Frankrike och Italien. Vad heter dessa ”egentligen”? Mig veterligen finns inga svenska exonymer för dessa bergstoppar, svenskan har helt enkelt anammat tyskan i det ena fallet och franskan i det andra.

Tips till dig som översätter

Det senaste seklet har allt fler geografiska namn gått från exonym till endonym. Före detta kolonier har fått tillbaka sin självständighet och börjar använda det lokala namnet på landet och även på städer, folkgrupper och språk. Internationella organisationer som FN och även nyhetskanaler gör detsamma. En översättare måste hålla sig uppdaterad om vad det är som gäller.

• TT-språkets lista över stats- och nationalitetsnamn (svenska)
• FN:s 193 medlemsländer (engelska)
• Wikipedias lista över FN:s medlemsländer (italienska)

Och det är inte så dumt att känna till endonymer – att veta vad ett land eller ett språk heter in situ.

Språkkoder är endonymer

I arbetet använder vi språkkoder för att märka upp översättningarna. Nästan alla språkkoder är baserade på vad språket heter på det språket: sv för svenska, en för english, it för italiano och så vidare. Ej att blanda ihop med landskoderna som du kan se på fordon.

ISO 639-1 är standarden som vanligtvis används inom lingvistik, terminologiarbete och lexikografi. Vissa av dessa språkkoder kan verka obegripliga om man inte kan språket, till exempel hr för kroatiska. Men det är fullt logiskt för den som lärt sig att hrvatski betyder ”kroatiska” – på kroatiska.

Läs mer om exonymer

• Läs mer i Närma eller fjärma läsaren, Att översätta Alperna och Sju sorters kakor – att översätta mat.
• Italienska exonymer
• Engelska exonymer på italienska platser
• Exonymer på många andra språk (bland annat engelska exonymer på arabisktalande områden)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)