P1-programmet Studio ett har haft ett inslag om bruket av engelska i namngivning av offentliga byggnader och evenemang, med frågan om det låter bättre på engelska.  Länk här. När det gäller den 36 våningar höga kontorsbyggnaden Citygate försvaras namnet med att det är kortare och snärtigare än Stadsporten, och dessutom påstås namnet redan vara "taget". Dessutom har Kulturkalaset i Göteborg ändrats till Gothenburg Culture Festival. Där kan man inte påstå att det engelska namnet är kortare och snärtigare, men där försvaras namnbytet med att det blir en enhetligare kommunikation, eftersom benämningen på engelska redan används utåt, mot medverkande artister och artistbokare. Dessutom är ju det svenska namnet "som japanska eller grekiska" för de utländska medverkande, enligt den verksamhetsansvarige, så de skulle inte alls förstå vad det är.

Göteborg är naturligtvis inte ensamt om denna "engelska sjuka" och det ges ett flertal exempel från stockholmstrakten. Men i Göteborg har ju många ställen av folkhumorn getts nya och fyndigare namn. Man kan hoppas att göteborgshumorn även ska göra sig gällande i de här fallen.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I stugbyn där vi bor har de i alla fall vett att skriva på ett ytterligare utrikiskt språk än "det vanliga".

Jag tror att de flesta läsare av dessa rader kan uttyda vilket det är.

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idén om en cykelhjälm med airbag föddes år 2005 av två studenter av industridesign. Det tog sju år att ta Hövding från koncept till godkänd och certifierad produkt. Idag har Hövding sålts i över 150 000 exemplar och skyddat mer än 3 700 cyklister i olyckor. Läs mera här!

Det vore också intressant att veta i hur många länder som Hövding behåller sitt svenska namn.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Går det att styra språkutvecklingen i ett land med politiska medel och hur står det egentligen till med det svenska språket? Det är några av frågorna som behandlas i denna diskussion. Medverkar gör forskaren Julia Uddén, språkvetaren Mikael Parkvall, Martin Sundin, generaldirektör på Institutet för språk och folkminnen, och Anna Österlund från Skolverket. Moderator är forskaren Katharina Berndt Rasmussen. Inspelat den 25 april 2019 på Nalen, Stockholm.

Arrangör: Vetenskapsrådet och Institutet för framtidsstudier.

Se inspelningen här!

Inspelningen är tillgänglig till och med den 30 juni 2020.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ur programbeskrivningen:

I en tid när nästan all offentlig debatt på ett eller annat sätt handlar om migration är det naturligt att ställa frågan om invandringens påverkan på språkutvecklingen. Hur påverkar invandringen det svenska språket? Språkvetaren Mikael Parkvall berättar hur det sett ut historiskt och hur det svenska språket utvecklas. Inspelat den 25 april 2019 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet och Institutet för framtidsstudier.

Se föreläsningen här!

Föreläsningen ligger kvar till den 30 juni 2020.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...inte Sale!

När man i dagspressen talar om framtida händelseförlopp användes såvitt jag vet verbet skall framför infinitiv av huvudverb. Synonymt kan kommer att användas.

Men allt oftare ser jag journalister använda bara kommer utan att. Har ni gjort samma upptäckt? I Svenska akademiens språklära, den lilla, ser jag inte detta uttryck för bekvämlighet som godtagbart. Vad tycker ni?

Vänligen

Stig Hallgren

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I artikeln ”Jag blev först göteborgare och sedan svensk” i Göteborgs-Posten skriver Marina Ferhatovic, ursprungligen från Bosnien:

”Jag brukar säga att jag först blev göteborgare och sedan svensk. Medan Sverige var något stort och abstrakt var Göteborg det jag såg, andades, tog på och rörde mig i. Även den svenska som jag så småningom började tala hade, utan att jag själv hade förstått det, en göteborgsk melodi. Så lågmält och friktionsfritt. Utan att jag ens tänkte på det, hade jag blivit göteborgare. Det är en trygg plats att vila på när debatten om invandring och segregation blir för uppskruvad.

Ja, vi lever i en på många sätt delad stad och det rör upp känslor. Jag vill inte förringa oron som många känner men efter att ha levt i en integrationsprocess i över två decennier har jag ett kanske lugnande besked. Integration är något oundvikligt. Mer än så – integration är en naturkraft. Den sker ständigt i bakgrunden, i vardagen, i det lilla. I de minnen vi skapar. I de människor vi blir förälskade i. I våra medhavda språk som gradvis eroderar och i det nya språket som blir våra barns första språk.”

(Denna nätdagbok ät knuten till nätverket Språkförsvaret)