Björn Blomquist skriver på Facebook:

Viktväktarna borde hålla sig till svenska, för engelska behärskar de inte riktigt! Jag antar att de vill säga "A healthy lifestyle..." eller något liknande. Eller kanske "A health that makes you happy"?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Sven-Bertil Taube - Sommarnatt

Söndagens svenskspråkiga dikt

Sommarnatten

Hjortar promenera ner till stranden.

Vattnet når kanotens röda skal.

Morgonfåglar locka. Spoven ropar.

Svanen sjuder i sin vita schal.

Glam av ungdom. Doften i ditt hår.

Näckrosbladen flata händer räcker.

Livet leker. Änder plöjer spår.

Spindeln sina silversnören sträcker.

Stock av strålar snurrar i orange.

Vinden blåser mjuk i dimgardinen.

Mellan trädens kvastar solens tub

styr sitt sökarljus i vattenlinjen.

Bo Setterlind

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Theo Vareman tar upp problemet i en artikel i Expressen och skriver inledningsvis:

“Är engelska det enda språk som svenskar förstår sig på?

Tanken slår mig när jag kollar igenom filmutbudet på svenska biografer. Titlar som ”Challengers”, ”Horizon” och ”Mother, Couch” flimrar förbi. Med undantag för några barnfilmer är i princip alla filmtitlar fortfarande på engelska.

Egentligen är det inget konstigt – engelskan finns i dag överallt, och det var länge sedan engelska filmer slutade att få sina titlar översatta. Alla förstår ju ändå, tycks resonemanget hos distributörerna gå.

Men utvecklingen tar nya steg.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...för språkbytesskolan som levererar uppblåsta fuskbetyg på löpande band och samtidigt aktivt degraderar det svenska språket från att vara samhällsbärande, på fullständig kontrakurs med den svenska språklagen från 2009.

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Göteborgs centralstation, som är centrum för kollektivtrafik, pendel- och regionaltåg i Göteborg, ja, själva navet för denna stads spårbundna trafik och busstrafik, ska byggas ut. Arkitektbyrån bakom stationsbygget kallar projektet Göteborg Grand Central. Varför ändra ett utomordentligt bra namn till ett utomordentligt dåligt namn som tycks vara inspirerat av New Yorks Grand Central? Är namnbytet Nato-anpassat så att alla amerikanska soldater på svensk mark ska känna sig hemmastadda? Det skulle bara fattas att Göteborg ändras till Gothenburg! 

I Sverige ska det förstås vara svensk namngivning, eftersom det officiella språket är svenska och svenska har talats här sedan urminnes tider! ”Grand” på svenska betyder antingen ”dammkorn”, ”smolk” eller ”manlig medlem av den spanska högadeln”. I det svengelska namnet saknas genitiv-s och sammansättning. Med andra ord har såväl ords betydelse på svenska som svensk grammatik ignorerats när Sveriges näst största stads järnvägsstation i värsta fall kommer att få ett nytt, svengelskt namn.

I Göteborgs-Posten uttalar sig chefen för ortnamnsfunktionen på Lantmäteriet Eva Lindelöw Sjöö. Glädjande nog säger hon: ”Man ska ta hänsyn till de regler som är uppställda i kulturmiljölagen om vad som är god ortnamnssed. Det är bland annat att inte ha en engelsk namnsättning.” Vågar vi hoppas på att alla fåniga namngivningar på engelska i Sverige, som exempelvis Strawberry Arena, går mot sitt slut? Vågar vi hoppas på att vinden vänder? 

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en ledare i Expressen tar Ann-Charlotte Marteus upp ett fenomen som jag själv noterat: att företeelser som inte är några nyheter framställs som något nytt och märkvärdigt med engelska (läs amerikanska) termer. Som t ex ”savoring”. Svenska Dagbladet har intervjuat en ”savoringforskare” som studerat människans ”savoringförmåga”. Vad handlar nu det om, tro? Jo, helt enkelt vår förmåga att, som tidningen förklarar det: ”upptäcka, uppskatta och förstärka positiva upplevelser”. Som om det inte fanns något enskilt ord på svenska för det, utan det måste användas ett engelskt ord för det, för att det inte skulle bli för långt och otympligt att skriva. Men Marteurs påpekar att det ju handlar om njutning, och undrar varför ”savoringforskaren” inte kallas för njutningsforskare i artikeln. Som hon skriver: ”Om jag säger att jag savårierade min strutglass betyder det då något annat, och mer djupsinnigt, än om jag säger att jag njöt av den?”

Hon berättar också att forskaren (föga överraskande kan tyckas) upptäckt att ”uppgången i positiva känslor under semestern till stor del kunde förklaras med en ökning av 'novelty', det vill säga nya intryck och upplevelser”. Vad tillför ordet 'novelty' undar hon, och jag instämmer till fullo. Varför inte bara skriva 'nyheter' eller 'nya intryck'? Dessutom upplever vi även emotion change och mastery under semestern, menar forskaren. Det vill säga, vi upplever fler känslor och kanske även går en kurs och lär oss något nytt.

”Engelskan äter sig in i vårt språk som en omättlig parasit” konstaterar Marteus, och man kan bara hålla med. Men till skillnad från parasitangrepp har ju vi alla som använder språket en möjlighet att bestämma själva över hur vi vill använda det, till exempel över hur mycket vi vill ersätta befintliga svenska ord och uttryck med engelska dito.

Hela artikeln här (bakom betalvägg)

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till Nätverket Språkförsvaret)

Vet du att en svensk läsare förstår 75 procent av orden i en norsk text? I juli lyfter vi norska och norsk litteratur under rubriken "Månadens språk" och tipsar om allt från Nobelpristagare till stickböcker. Många av dem finns även översatta till svenska.

Varför just norska? Jo, för att Norges Jon Fosse fick Nobelpriset i litteratur förra året. Och för att vi läst så många bra norska böcker på sistone.

Att erbjuda böcker på många olika språk är en viktig del av bibliotekens verksamhet. Målgruppen är bland annat personer som vill läsa på sitt modersmål och de som lär sig ett nytt språk – eller vill hålla liv i sina gamla skolspråk. Inköpen baseras ofta på inköpsförslag från er göteborgare.

I bibliotekskatalogen Gotlib hittar du ännu fler titlar på norska och många andra språk. Saknar du någon bok?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Aftonbladet berättar:

”Göteborgs ska bygga ett nytt stationshus värt 870 miljoner kronor. Det nya bygget ska också få ett nytt namn: Göteborg Grand Central.

– Det är ju klart att rent Göteborgsmässigt så hade man ju kunnat komma på nåt bättre, säger Per Andersson och fortsätter:

– De hade kunnat ge mig pengarna så kunde jag kommit på ett bättre namn. Göteborg Glenn Central kommer ju väldigt naturligt.”

Men av någon anledning är namnet Grand Central redan upptaget – av New York!

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)