När en medlem i Språkförsvaret kritiserade den slogan ”Are you man enough?”, som Svenska Prostatacancerförbundet använde i sin Mustaschkamp, fick han följande svar från kampanjledaren:

”Det är alltid värdefullt med synpunkter från medlemmarna och vi ska noga överväga dina synpunkter. Det var reklambyrån som förslog (vår fetstil) att ha en titel på engelska och vi ska ta upp ditt mejl med dem.”

I en enkät, som Språkförsvaret riktade till de 26 största kommunikationsbyråerna i Sverige 2010, ställdes frågor om vilken part, kommunikationsbyrån eller klienten/annonsören, som var mest mån om att föreslå engelska som reklamspråk.

”4. a) Om frågan om reklamspråk kommer upp i era diskussioner med klienten, vem brukar i så fall resa den frågan först? Ni eller klienten?

Klienten. (Zooma)
Frågan brukar inte komma upp. (MRM Starsky)
Klienten gör det i så fall. (Hilanders)

b) Vem brukar vara mest mån om att föreslå engelska som reklamspråk, om en sådan tendens går att urskilja?

Klienten. (Zooma)

Går ej att urskilja. (Hilanders) ”

Svarsprocenten var i och för sig mycket låg, men tendensen är ändå klar: kommunikationsbyråerna skyller på klienten eller fördelar ansvaret lika.

Annonsörerna däremot menade att det inte gick att urskilja någon särskild tendens:

”b) Vem brukar vara mest mån om att föreslå engelska som reklamspråk, om en sådan tendens går att urskilja?

Det tycker vi inte går att urskilja, utan vi diskuterar kampanj för kampanj. (Lindex)
Det varierar. (Preem)
Någon sådan tendens går ej att urskilja. (Svevia)
Jag kan inte urskilja någon sådan tendens åt något håll. (ICA)
Vet ej. (Vattenfall AB)
Det kan lika gärna vara den ansvarige projektledaren som föreslår att information behövs även på engelska som den reklambyrå som arbetar med uppdraget. (SL)
Går ej att urskilja. (Sony Ericsson)
N/A. (Volvo personbilar)
Vi ser ingen sådan tendens inom vårt företag.  (TeliaSonera) ”

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I samband med 2017 års högtidssammankomst i Svenska Akademien påpekade Sara Danius, Akademiens ständiga sekreterare:

”Förra året lanserade Akademien den första teckenrätta versionen av Svenska Akademiens Ordbok på nätet. Där finns den tillgänglig för alla och envar. Den som vill konsultera Oxford English Dictionary får betala ungefär 3 000 kronor per år. Den som vill konsultera SAOB, ett av världens största ordboksverk, gör det kostnadsfritt. Och vem är det som betalar? Svenska Akademien står för fiolerna. Inte en skattekrona har gått till SAOB. Med tiden har det blivit en mäktig violinkonsert.

Men det stannar inte här. För några månader sedan lanserade Svenska Akademien en ny webbplats, benämnd ”svenska.se”. Det låter kanske inte så upphetsande. Och initiativet har också passerat under mediernas radar. I själva verket är denna webbplats ett rejält kliv in i framtiden. På bara två månader har webbplatsen haft över en miljon sidvisningar. Här kommer en reaktion:

’Det är väldigt kul att ordsökningen slår upp i tre olika ordböcker på samma gång. Jag använder sökfunktionen nästan varje dag som ett hjälpmedel när jag författar. Ibland råkar jag använda något dialektalt ord från Bergslagen, då kommer inte ordet upp i SAOL och SO, men i SAOB – det roar mig! Så tack för denna satsning! Äntligen en tydlig, stilren, reklamfri och trovärdig sökmotor för svenska språket.’

Svenska Akademien arbetar för bildning. Det vet vi. Men Akademien arbetar också för folkbildning. Om SAOB och webbplatsen ”svenska.se” inte är ovanligt vackra exempel på folkbildning, ja, då vet jag inte vad folkbildning är.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

SVT har anordnat en webbomröstning om vilket nyord (av fem utvalda) från nyordslistan 2017  som besökarna anser vara minst användbart. I skrivande stund, då 5256 har röstat, var ställningen denna:

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En ledarskribent i Svenska Dagbladet har noterat ett enahanda språkbruk hos statsminister Stefan Löfven. Han har förtecknat inte mindre än 21 förekomster av ordet oacceptabelt under 2017, ibland förstärkta med helt eller fullständigt oacceptabelt.

Låt vara att statsministern säkert inte är den enda partiledare som upprepar sig och använder vissa standardfraser. Men det skadar inte att variera språkbruket, så att inte läsare och lyssnare fastnar för det enahanda språkbruket i stället för att ta ställning till innehållet.

Därför vill vi bistå Löfven med ett antal synonymer. Om inte just Löfven läser denna nätdagbok, kan vi alltid hoppas att någon i hans närhet gör det.

Som synonym till oacceptabelt skulle förkastligt, icke godtagbart, intolerabelt, oantagbart eller oantagligt kunna användas. Om någon av dessa synonymer inte upplevs som lika kraftfulla som oacceptabelt, kan de förstärkas med ett helt eller fullständigt.

Man kan också tänka sig användning av en verbfras: Jag/vi fördömer/förkastar/tar (fullständigt) avstånd från/avvisar (helt)/kan (under inga förhållanden/absolut inte) acceptera/ godkänna/ godta/tolerera/ eller ogillar (skarpt/fullständigt). Det finns också en del slangord med liknande betydelse, men som kanske inte är gångbara i officiella sammanhang.

I varje fall står det klart att det går att variera språkbruket på den här punkten.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Engelskspråkig undervisning hotar svenskan på sikt

Den kraftiga expansionen av skolor som har engelskspråkig undervisning som idé/affärsidé, som exempelvis Internationella Engelska Skolan, hotar på sikt utvecklingen för det svenska språket. Det handlar inte främst om enstaka uttryck eller “språkpolis”-frågor, utan om att Sverige även i fortsättningen behöver välutbildade unga som kan uttrycka sig väl på avancerad svenska. Det gäller t.ex alla yrkesområden med ett eget fackspråk, som skall användas i kontakter med allmänheten.

Det gäller också hur ämnesområden lärs in. Idag kan elever från skolor som har engelskspråkig undervisning som idé/affärsidé komma till gymnasiet och utbrista: “Nu förstår jag matten! Detta fick jag bara förklarat på engelska förut.” Det är mycket illa att skolors val av undervisningsspråk inte har reglerats mer i det svenska skolväsendet. Vi inom nätverket Språkförsvaret har skrivit och debatterat dessa frågor i mer än tio år, och menar att det nu verkligen är dags att vakna i denna språkpolitiska fråga. Medborgare i Sverige har inte tillfrågats i denna fråga, som innebär ett smygande språkbyte i landet från svenska till engelska som samhällsbärande språk.

Språkförsvarets styrelse

Nätverket Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Årets nyordslista är här! Den innehåller 38 ord som etablerat sig i svenskan under 2017. Listan har sammanställts av Språkrådet och Språktidningen.

För första gången finns en hashtagg med i nyordslistan. Det är #metoo, som står för en global rörelse där personer som utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp berättar om sina erfarenheter, som tar plats i listan.

– Hashtaggar är ett slags budskapsförmedlande uttryck som växt sig starkare de senaste åren. Ett ord med liknande bakgrund är knäprotest, som går tillbaka på #takeaknee, en hashtagg som handlar om rasism mot svarta i USA, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språkrådet.

På listan finns fler exempel på nyord som har sitt ursprung i pågående samhällsdebatt. Inte minst i sociala medier diskuteras ständigt vilken verklighetsbild som ska gälla. Denna debatt illustreras av nyord som fejkade nyheter, postfaktisk och alternativa fakta.

En språklig trend i listan är teleskopord, ord som är sammandragningar av flera ord. Teleskopord har klämts ihop så att bara början och slutet blir kvar av de ursprungliga orden.

– Att dra ihop flera ord till ett är ett kreativt sätt att bilda nya ord av ord som redan är etablerade. I årets lista finns bland annat blorange, en sammandragning av blond och orange, och plogga, som är bildat till plocka och jogga, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen.

I nyordslistan finns nya ord som dels säger något om det gångna året, dels illustrerar språkliga trender. De visar aktuella ord och mönster för hur vi bildar nya ord. Listan innehåller bara en liten del av de ord som skapats eller blivit vanligare under året. Alla ord är inte helt nya. Att de kvalificerat sig till nyordslistan beror på att de varit särskilt vanliga under 2017.

Hela nyordslistan med ordförklaringar och exempel hittar du på http://www.spraktidningen.se/nyord2017 och http://www.sprakochfolkminnen.se/nyord

Kontaktpersoner:
Anders Svensson
Språktidningens nyordsredaktör
anders@spraktidningen.se
076-868 58 24

Ola Karlsson
Språkrådets nyordsredaktör
ola.karlsson@sprakochfolkminnen.se
073-558 60 60

Lena Lind Palicki
Språkrådets nyordsgrupp
lena.lind.palicki@sprakochfolkminnen.se
073-558 60 66

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För den som är osäker reds denna fråga ut i denna aktuella artikel i Helsingborgs Dagblad.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från ett nyhetsbrev )

Hej,

vi summerar 2017 och passar på att tacka för ditt intresse för Ord.se under året som gått. I april lanserade vi nya Ord.se och sedan dess har det gått i en rasande fart med utvecklingen av ordböckerna och funktionaliteten. Nu blickar vi framåt mot 2018. 

NE:s digitala ordböcker till och från svenska är redan de mest omfattande och gedigna på marknaden. Nu är de ännu bättre! Inför det nya året har NE uppdaterat och utökat följande digitala ordböcker på Ord.se:

Engelska Pro – över 7 000 nya ord
Tyska – över 5 000 nya ord
Franska – över 2 000 nya ord
Spanska – över 2 000 nya ord

Läs mer i bloggen

Ta tillfället i akt att testa en ny ordbok eller ge bort en prenumeration till någon!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)