I en artikel den 8 juni i Svenska Dagbladet påtalar Ann Steiner fenomenet att engelskspråkiga artiklar ger humanistiska forskare status och chans till bidrag, vilket leder till att allt färre skriver om svenska ämnen för en svensk publik. Hon skriver bland annat:

”Humanistisk forskning befinner sig vid en korsväg: är det viktigast att nå svensk allmänhet med sina resultat eller ska man röra sig i en mer inomvetenskaplig inriktning, bort från den svenska offentligheten? Pressen på att publicera sig som naturvetare, korta artiklar på engelska i brittiska och amerikanska tidskrifter, har blivit allt större. Pengar tilldelas på många universitet utifrån att man har publicerat sig i rätt sorts internationella tidskrifter i ett system med poäng efter en lista där olika tidskrifter och förlag ger visst antal poäng. Oavsett kvaliteten på forskningen kan en felaktig publiceringsplats ge noll poäng och inte räknas.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Under många år har Statoil varit namnet på Sveriges flesta bensinmackar. Att man ändrar namn på grund av förändrade företagsrelationer är ju i och för sig inte ovanligt, men att införa ett namn som saknar likheter med det gällande har tagit för stora relationer.

Visst, Statoil är inget svenskt namn, men det är inarbetat och lätt att uttala för var och en.

Men det nya namnet, Circle K, ligger utanför vårt vardagsspråk. Man kanske skulle säga Sirkel Kå, men företaget går klart och tydligt ut med sitt nya namn som uttalas “sörkl key”. Detta blir försvårande för gemene man och kommer att leda till en sämre image, och därmed hämmad marknadsutveckling.

Detta borde man ha begripit.

Anser

Arne Johnsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag noterar att många skribenter numera undviker att använda bindestreck i tvåradiga uttryck, t ex

PENSIONS                             FRAMTIDS                                                PREMIÄR               
             

MYNDIGHETEN                      FÖRETAGEN                                             FEST                        
 

                                         (stor bilaga i SvD 18 juni 2016)                    (reklamblad från Jula)

Detta är ett exempel på en lömskt smygande invasion av anglicistiskt inflytande i svenska språket – alltså ett slags engelskinspirerad särskrivning av helsvenska ord.

I detta fall kan vi knappast göra ett påpekande till enskilda skribenter, eftersom de är så många och finns i alla sektorer, men vi borde undersöka om det finns något sätt att hämma  detta svengelskinspirerade språkförfall. Ett professionellt inlägg i någon tidnings språkspalt skulle kunna aktualisera förhållandet. Anglifiering av det svenska språket består ju inte bara av onödig import av ord på engelska utan också uttryckssätt och meningsbyggnad--och stavning av svenska ord.

Lars Nordberg

(Denna nätdagtbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Såväl Ann-Charlotte Marteus som Anders Q Björkman har nyligen avlossat bredsidor mot svengelskans frammarsch. I Expressens ledarartikel, ”Vi kan bli ett gäng svengelska fåntrattar”, den 17/6 skriver Ann-Charlotte Marteus avlutningsvis:

” Dystopin är ett Sverige där människor talar en blandning av svenska och engelska utan att behärska något av språken ordentligt. En samling desperat gestikulerande figurer som varken kan kommunicera eller tänka klart.

Vi måste höja svenska språkets status. Värna dess integritet. Idiotier som att Jönköpings högskola döper om sig till "Jönköping University" borde vara otänkbara. Lärare måste lära ut grammatik. Föräldrar och skola måste se till att unga läser god litteratur. Så lär man sig att behärska språket. Och då kan man förmodligen tryffera sitt tal med engelska på ett mer vettigt sätt.

Vi kan självfallet lära av Shakespeares språk. Men vi får inte försumma Selma Lagerlöfs.”

Dagen därpå tog Anders Q Björkman upp samma tema i Svenska Dagbladets kulturbilaga med utgångspunkt från Högskolan i Jönköpings namnbyte. Han skriver bland annat i artikeln "Jönköping - högskolornas svar på Motörhead" :

”Svenska universitet och högskolor nöjer sig dock inte med detta. På sistone har man – likt hårdrockbanden – börjat pynta sina namn. Men i stället för fler prickar än där redan finns, ändrar man till – surprise, surprise – engelskspråkiga namn. I veckan har vi till exempel kunnat läsa att Högskolan i Jönköping numera heter Jönköping University – även på svenska. Huruvida j:et ska uttalas på engelskt vis – dj – och om ö-prickarna ska vara lika stumma som i Motörhead är oklart.

För detta har Språkrådet JO-anmält JU (som är förkortningen på läroanstaltens nya namn), men dess rektor och prorektor försvarade sig i veckan i SvD med att de ”alltid verkar i en internationell kontext” och av denna anledning behöver ett engelskt namn. Låt mig därför i all vänlighet påpeka att marknadsföringskampanjen av det nya namnet – ”I am JU” – bara är begriplig för den som talar svenska. För att tillgodogöra sig reklamparollen krävs en förförståelse för svenskars bristfälliga uttal av ett engelskt j. Jönköping University verkar alltså inte alltid i en internationell kontext – utan ibland i en mycket provinsiell sådan.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

enligt Sven Melandet i detta videoklipp . Han hinner också ironisera över Västra Frölunda Indians och Växjö Lakers.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag noterar er braskande reklam i svenska, ja, just svenska, tidningar med lockordet SALE! Jag förutsätter att ni vet att ordet betyder smutsig, sjaskig eller solkig på franska, som liksom tyska och ryska i Europa är större modersmålsspråk än engelska. Varje gång jag och mina flerspråkiga vänner ser denna reklam i Sverige får ni oss att tänka på smuts. Ni borde ha resurser att utforma reklam riktad till svenska konsumenter på svenska. Allt annat verkar småaktigt.

Vänliga hälsningar

Lars Nordberg

17/6 2016

(Denna nätdagbok är knuten ill nätverket Språkförsvaret)

Svenska Dagbladet är verkligen i farten just nu. Även idag har man en ord- och bildkavalkad på onödiga svengelska uttryck, i flera fall rena hitte-på-konstruktioner, som ingen med engelska som modersmål förstår.

Tyvärr kommer troligen inte den bifogade länken att kunna läsas av andra än SvD:s prenumeranter. Men det är värt att uppmärksamma tidningens ambition att återge svenska språket den status det förtjänar.

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dagen Svenska Dagbladet fortsätter Anders Q Björkman sin genomgång av onödiga svengelska uttryck. Apropå det som vi känner som färskt eller nygräddat bröd, vill vissa kalla något annat idag:

”Den som är hungrig går kanske till ett bageri för att köpa färskt bröd. Den som däremot besöker sin livsmedelsbutik för att införskaffa lite nygräddat bröd konfronteras med att det som kommer ur ugnarna är bake off. Varför? Som konsument föredrar jag alla gånger nygräddat bröd – man känner liksom doften redan när man hör orden – framför bake off, som låter som något som importerats från en fabrik.”

I skrivande stund verkar artikeln på nätet endast vara tillgänglig för prenumeranter.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)