(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)

Just nu pågår ett arbete med att skapa en digital plattform för flerspråkiga e-tjänster inom EU.

Plattformen ska göra det möjligt för två personer med olika språk att kommunicera med varandra via maskinöversättning, till exempel vid offentliga upphandlingar.

I samband med Europeiska språkdagen lördagen den 26 september uppmärksammar nu EU-kommissionen arbetet i ett pressmeddelande, där myndigheter i medlemsländerna uppmanas att bidra till insamlingen av språkligt material för att träna maskinöversättningssystemet.

"Det är ett spännande steg som är viktigt för att bevara flerspråkigheten i Europa och samtidigt ge stöd för människor att kommunicera över språkgränserna. Vi hoppas att många vill vara med och bidra till det", säger Rickard Domeij från Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen.

Datainsamlingen samordnas av nätverket European Language Resource Coordination (ELRC), där Sverige bland annat representeras av Språkrådets Rickard Domeij. Som ett första steg kommer ELRC att arrangera workshoppar i Sverige och andra EU-länder om betydelsen av att dela med sig av data till projektet och om hur det i praktiken ska göras.

Läs mer

Pressmeddelandet från ELRC (pdf, 63 kB) (på engelska)
Webbplats: European Language Resource Coordination (på engelska)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Som bekant vann förgätmigej i Svenska Dagbladets omröstning, vars slutresultat publicerades igår

Här är de övriga orden i svenskans tio-i-topp:

2. Snöflinga

3. Porla

4. Ögonblick

5. Vemod

6. Glänta

7. Juninatt

8. Kontrapropositionsvotering

9. Gryning

10. Västanvind

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan om språk och europeisk identitet disktueras i en artikel från EU:s debattsajt Debating Europe: Can a European identity exist without a common language? Artikeln börjar med att nämna att 61% av européerna ser sig själva som en "Citizen of the European Union". Däremot anser bara 42% att det finns "common European values". Men längre ner på sidan redovisas frågorna och svaren, och där är frågorna något annorlunda formulerade: Do you see yourself as a citizen of Europe? (min kursivering) och Do EU member states share close values? (min kursivering). Det är ju en viss skillnad mellan det geografiska begreppet Europa och den ekonomisk/politiska sammanslutningen Europeiska unionen. Och det lilla ordet "close" gör ju en viss skillnad i betydelsen av den andra frågan. Jag anser alltså att ingressen är lite missledande.

Men för att återgå till huvudfrågan: Behövs det ett gemensamt språk i EU? Det är en luddig fråga, som inte förklaras närmare i artikeln. Knappast någon kan väl på allvar mena att alla nationalspråk borde skrotas till förmån för engelskan (som är det språk som förstås av klart flest av EU:s medlemmar som inte har språket som modersmål - 38%). Menar man att engelska borde vara det enda officiella språket i EU-sammanhang i stället för de 24 språk som nu är det? Inte heller det framgår. Det finns 188 kommentarer hittills, jag har inte läst alla, men de flesta verkar mena att det inte är nödvändigt för en gemensam europeisk identitet. Däremot att engelska redan i praktiken fungerar som Lingua Franca (och det bär ju syn för sägen - artikeln är på engelska och nästan alla kommentarer likaså (ett par på esperanto). Flera kommentatorer pekar på att det är just den språkliga och kulturella mångfalden som är utmärkande för den europeiska identiteten, och en kommenterar lakoniskt: Ask Switzerland.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nyss kom nyheten om att svenska språkets vackraste ord enligt SvDs läsare är "Förgätmigej". Kan stolt meddela att jag själv också hade röstat på detta. Mitt eget förslag "Skymningsljus" kom dessvärre inte ens med bland de 40 nominerade, trots min - som jag tyckte själv - mycket bestickande motivering ;-(.

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den spanska filmen La isla minima har premiär i Sverige. Om titeln översätts till svenska i stället för till engelska blir det Den minsta eller den minimala ön. Den engelska titeln betyder för övrigt träsk- eller sumpmark.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag såg på Fejan att Lindex gör t-banereklam med "The Autumn Hitlist". Hitlist betyder dödslista.

Lasse

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Förslag A som i anglofån:

Det är en mördande konkurrens mellan företag, kommuner och organisationer i Sverige att begå de löjligaste, ofta okunniga, påhoppen på svenska språket. Jag har en lång lista i åtanke men har fastnat för Täby Kommun norr om Stockholm.

1)   Där har man gett en ny bostadsförening namnet Täby Downtown, antagligen därtill lockade av Downtown och Uptown på Manhattan i New York, men utan att förstå bakgrunden. ”Downtown” har ju med tiden i USA kommit att beteckna det kommersiella centret i många städer. Det svengelska begreppet Downtown i Täby (Taby?) Centrum betyder alltså Täby Centrum Centrum. Kan inte Täby kommun komma på något namn som har något med Täby, Uppland, Svealand och Sverige att göra? Det finns tusentals lämpliga svenska ord.

2)   Kommunen har också godkänt att flertalet butiker i Centrum har namn och lockord på engelska, t ex ”Genuine Swedish Frozen Yoghurt”. I dessa butiker i Täby i Sverige är huvudspråket svenska, men allsköns skyltar har text på engelska (PAY HERE, SUPER OFFER, BUY TWO PAY FOR ONE och det förfärliga SALE (som betyder smutsig på franska)). Kvitton har på många ställen text på engelska men butikspersonalen under skyltar och vid kassor verkar tala enbart rudimentär svengelska. I informationskiosken och på andra håll försvaras ofoget med att man verkar på en internationell marknad, där det svenska språket och den svenska kulturen inte spelar någon roll - alltså att stapplande svengelska är mer gångbart i Sverige än hyfsad svenska. Tyvärr påverkar den engelskspråkiga invasionen det svenska språkbruket mycket negativt, men på några punkter förekommer en motsatt negativ påverkan, t ex att självklara hövlighetsfraser på engelska, som ”Good Morning”, ”Goodbye”,  ”please”, ”I beg your pardon”,  ”I am sorry”, ”I’ll be with you right away”, ”yes, Madam” och ”Yes, Sir” bortfaller enligt svensk traditionell språkvana.  Därmed blir Täbyengelskan avslöjande svenskpräglad, alltså inte riktig engelska—och för engelskspråkiga kunder och besökare verkar den ganska ohövlig. Äkta svenska skulle passa mycket bättre, även på skyltar och reklamtexter och anvisningar i butikerna - också i ”ett internationellt sammanhang” - och det skulle visa att svenska språket kan stå på egna ben utan att försöka efterapa en del amerikanska och brittiska företeelser som passar utmärkt i sina originalländer, vilka knappast skulle tänka sig att låna in svenska ord och uttryck i sin marknadsföring i Bristol eller Bozeman, Montana. Att ständigt svänga sig med svengelska gör inte utbytet ”internationellt”. Naturligtvis ska butikspersonalen kunna behärska så pass mycket engelska (och helst ett par andra språk) att den vid behov vid sidan av svenska ska kunna hjälpa enspråkigt engelsktalande besökare. Det gläder mig dock i sammanhanget att en fransk affär med djupfrysta produkter har etablerats med konsekvent, korrekt  franska på skyltar och med fransktalande butikspersonal (åtminstone en person). Där skulle man aldrig sätta upp skylten SALE! Täby kommun skulle kunna ta politiskt  ansvar för hur ett svenskt köpcentrum i Sverige ska framstå som självklart svenskt och genomdriva en ansvarsfull kultur- och språkinriktad förändring för bevarande och utveckling av ett fantastiskt historiskt arv. Språket är kanske det mest verkningsfulla verktyget för ett sådant ansvarstagande. Det är praktiskt taget  gratis och den långsiktiga intellektuella och kommersiella avkastningen kan vara mycket stor. Kvalitet lönar sig. Språkfattigdom gör det inte.

Förslag B till kandidat som gjort mest för att försvara svenska språket mot onödig anglifiering och annat språkförfall:

Jag kan inte komma på någon särskilt framträdande person. Det borde vara någon som envist påtalat flagrant språkmissbruk, argumenterat kompetent för rättelse och fått ändring till stånd. Språkförsvarets styrelse har kanske överblick över sådana framgångsrika  renhållningsarbetare.

Kampen går vidare med gott humör och slipade argument.

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Ingångstexten är hämtad från TV4)

Nu firas skiljetecknets dag - de livsviktiga tecknen som gör att vi kan skilja ord, meningar och satser från varandra så att språket blir begripligt. I år är det särskilt fokus på kommatecknet som på senare år hamnat lite i skymundan. Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen, är med i Nyhetsmorgon och berättar mer.

Se videoklippet från TV4 här

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)