Nyheter24 presenterar tio ord på älvdalska och utgår från att besökare, uppvuxna utanför Älvdalen, inte förstår dem. I mitt fall var det definitivt ett korrekt antagande. Ja, vad betyder bögelbräd egentligen?!?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

George Carlin (1937 - 2008), en amerikansk ståuppkomiker med mera, angiper i denna föreställning förskönande omskrivningar, eufemismer, på engelska, som han kallar "mjukt språk". Förskönande omskrivningar syftar ofta till dölja verkligheten och göra den mindre "hemsk". Samma fenomen uppträder också i svenskt språkbruk och ofta tillgrips engelska beteckningar eller direkta översättningslån från engelskan.

Observatör

(Denna nätdasgbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Inför sommaren publicerade Språkrådet följande text, som innehåller några varningens ord om vad man kan råka ut för vid alltför flitigt användande av vissa tekniska innovationer.

När sms:andet fått konkurrens av andra mobilaktiviteter har nya skadeord dykt upp, som telefontumme och svepfinger.

För 13 år sedan lanserades ordet sms-tumme som benämning på belastningsskador orsakade av mobiltelefonanvändande. Tillståndet drabbar tummens leder och muskulatur och kännetecknas av smärta omkring tummen och tumroten. Sedan dess har vårt mobiltelefonbeteende förändrats och sms-tumme blivit missvisande.

Den senaste i raden av teknikrelaterade folksjukdomar är i stället telefontumme. Ordet täcker in belastningsskador orsakade av all typ av telefonanvändande – inte bara sms:ande. Messandet består visserligen, men det dominerar inte längre vår telefontid – vi svajpar (sveper med fingret på en pekskärm), lajkar (gillar något i sociala medier), twittrar, tvittrar eller tweetar(gör inlägg på mikrobloggen Twitter), tindrar (använder dejtingappen Tinder) och så vidare. Nyorden är många.

Även andra fingrar kan drabbas av belastningsskador till följd av mobiltelefonanvändande – i synnerhet lillfingret, som ibland används för att hålla telefonen uppe medan handens tumme svajpar över skärmen. Telefonens tyngd belastar då lillfingret och gör telefonlillfinger till en tänkbar efterföljare till telefontumme.

Jämte det sedan decennier etablerade musarm (belastningsskada av arbete med datormus) florerar i dag också andra skadeord, som paddnacke och mobilnacke (värk i nacke och skuldror när man använder surfplatta eller mobil), skärmögon (överbelastning av ögonmusklerna vid skärmläsning), laptopknä (värmeutslag på låren när man har datorn i knät), svepfinger (ömmande förhårdnad eller blåsa på pekfingret efter många svepningar över skärmen) och klickarmbåge (inflammation i armbågarnas muskelfästen på grund av repetitivt klick- och datorarbete).

Språkrådet uppmanar alla att ta det lugnt med mobilen och surfplattan i sommar!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dagens språkspalt med rubriken "Övdaln i mett järta, ig will få kwedo um dig" i SvD skriver Bo Löfvendahl:

"Gör älvdalskan till landsdelsspråk! Den uppmaningen kom i veckan i ett pressmeddelande från Språkförsvaret. Huruvida älvdalskan bör definieras som språk eller dialekt är en knivig fråga. Älvdalskan är en helt egen variant inom den nordiska språkfamiljen som talas i vissa socknar i den nordligaste delen av Dalarna. För de flesta svenskar är älvdalska obegripligt, även om den som har kunskaper i nordisk språkhistoria kan förstå vissa delar."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ovanstående citat är hämtat ur en artikel av SNS nytillträdda ordförande Sarah McPhee, som hävdar att de hårda kraven på svensk språkkunnighet hindrar högutbildade utlandsfödda att komma i arbete i Sverige.

Visserligen handlar hennes inlägg om arbeten inom näringslivet, men man får väl anta att även högutbildade inom t ex medicin har problem med att få anställning om deras kunskaper i landets huvudspråk är för dåliga (fast man kan ju undra ibland ;-). Om vi håller oss till den medicinska sfären - hur anser fru McPhee att en läkare utan svenskkunskaper ska kunna kommunicera med den åldriga befolkningen i landet? Tycker hon med utgångspunkt från sitt amerikanska ursprung att engelska duger? Det kan jag tala om att det INTE gör. Många av dem som idag är gamla har aldrig lärt sig engelska. Om då läkaren dessutom inte själv har engelska som modersmål och talar språket med en främmande brytning, som är mycket svår för gamla Hilma med nedsatt hörsel att förstå , trots att hon faktiskt har lärt sig engelska i realskolan, ja då är det upplagt för missförstånd.

Hur man desssutom kan tycka att kunskapen i ett lands språk försvårar integration är för mig en fullständig tankevurpa.

Om nu dessa svårintegrerade invandrare är så högutbildade borde de inte ha några större svårigheter att till alla sina kompetenser foga ytterligare en, dvs svenska språket. Jag klarade detta på ett par år en gång i tiden; då var jag dessutom hemmafru och inte särskilt högutbildad.

Nej, bästa fru McPhee - en person med hög utbildning som inte får tillträde till det svenska arbetslivet ska inte ursäktas med att landet har för hårda krav på det bästa verktyget för integration som finns, nämligen behärskandet av det svenska språket.

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Två händelser på sistone har lett till att älvdalskan har fått stor uppmärksamhet, dels den internationella konferensen om älvdalskan i i Köpenhamn den 7 - 8 maj och dels Sofia Hellqvists giftermål med prins Carl Philip. Sofia Hellqvist är nämligen bördig från Älvdalen. Med anledning av den senare händelsen intervjuade TV4 några ungdomar från Älvdalen, som behärskar älvdalska, och bad dem säga något på älvdalska. Du kan också testa dig genom att lyssna på detta klipp. Klippet ligger kvar ytterligare 59 dagar.

Kärnfrågan är alltså: Är älvdalska en svensk dialekt eller ett eget språk?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dagens Svenska Dagbladet rapporterar Lisa Irenius att den tävling som Svenska Dagbladet anordnat, närmar sig sitt slut:

”Dagsmeja, förgätmigej, kärlek, morgongåva och skymning är de mest förekommande förslagen till svenskans vackraste ord. Men SvD-läsarnas ordrikedom är stor – juryn som ska utse 40 finalister har nu att ta ställning till en lista på nära 1200 olika ord.”

Juryn kommer att presentera de 40 finalisterna i Svenska Dagbladet den 30 augusti. Därefter kommer läsarna slutligen att kora en vinnare genom omröstning på SvD.se.

Det är naturligtvis mycket svårt att kora en vinnare i denna tävling med tanke på hur många vackra ord som svenskan egentligen innehåller. Men något ord kommer alltså att vinna.

I Språkförsvarets programförklaring heter det att Språkförsvaret ”verkar för att svenskarna i gemen ska uppvärdera sitt eget språk, speciellt i förhållande till engelskan. Svenska språket har samma potential som engelskan i fråga om ordförråd och uttrycksfullhet.”  Svenska Dagbladets tävling understödjer försvaret – och uppvärderingen – av svenska språket. Språkförsvarets senaste antologi, ”Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket”  utgår också från samma anda.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det handlar om politisk styrning. Att förespråka ett ensidig användande av ett (1) språk i Sverige som skall användas till "alla som inte förstår svenska" är ett politiskt ställningstagande som signalerar ett värde. Detta enda språk är så mycket mer värt att det kan användas istället för landets egna modersmål. Detta sker i dag och det är en tendens som är ökande. Också toleransen bland svenskar för detta verkar öka. Avtrubbning? Stark ensidig kulturell och språklig dominans i medier? Vi kan rada upp exempel efter exempel efter exempel på detta. Det är detta "fenomen" som många i denna grupp reagerar på och de lägger in inlägg angående detta. Vi har en enorm övertro på användandet av engelska. Att skriva ut "station" under "station" på en skylt som visar att det är en station för att man också "måste" ha information på engelska, är onödigt. Till och med när det är i Norge och man stavar "station" "stasjon". Vad kan ordet annars betyda, när vederbörande turist befinner sig vid en tågstation?

Med vår "övertro" på att allt ska översättas till engelska värderar vi dessutom ned de engelsktalande. Man kan undra om vi menar att de helt saknar förmåga att tänka och dra slutsatser. Det är inget problem att ge information i turistbyråer på många olika modersmål, så varför låtsas att det är ett problem? Det är inget problem att använda t.ex tyska och franska tillsammans med engelska på informationsskyltar. Det var f.ö det vanliga för inte allt för många år sedan. Hur stor betydelse ska vi ge engelskan? Med resonemanget att "det räcker med engelska" till alla som inte förstår svenska, kan vi hamna väldigt fel. Varför ska vi ha ensidig information på engelska på ett turistställe, som har 90% tyskspråkiga besökare? Det är ju helt enkelt dumt. Människor med språklig kompetans är efterfrågade på arbetsmarknaden. I Göteborg har man turistguider som tar emot krysskepps-turister och informerar på turisternas modersmål. Bland annat japanska. Varför är detta ett problem?

Ja till språklig mångfald och direktriktad information på många olika tungor.

Mikael G.

(Denna nätdagbok är kinuten till nätverket Språkförsvaret)