Det är inte Språkförsvaret som avses utan Ulum Dalska (Föreningen för Älvdalskans bevarande), som försvarar älvdalskan och som verkar för att älvdalskan ska bli erkänd som minoritetsspråk eller landsdelsspråk. Facebooksidan har 2890 medlemmar.

Björn Rehnström skriver i ett inlägg på Facebooksidan idag:

”Stellið upp för Ulum Dalska nu!

Ulum Dalska beyöver ien ny uordfyörend. Jan Thomsson klaiv åv. Og nu beyöv dier jåp min dig.
Anmel dig eld föreslå noger så du edd tykkt passer sos uordfyörend i styöst språkförienindsje i landę. Eð beyöves og non ny i walberedsjnindsjin.
Dielið ittajär so flierer for sjǫ eð.

PM að mig so stsjikker ig eð wiðera að Ulum Dalskaes walberiedningg.”

Och i översättning:

”Ställ upp för Ulum Dalska nu!

Ulum Dalska behöver en ny ordförande. Jan Thomsson avgår. Och nu behöver de hjälp av dig.
Anmäl dig eller föreslå någon du tycker passar som ordförande i Sveriges största språkförening. Det behövs också någon ny i valberedningen.

Skicka meddelande till mig så vidarebefordrar jag förslagen till valberedningen. Dela gärna detta så fler får se det.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel, “Saving Endangered Languages Before They Disappear”, i Solutions skriver Gregory D.S Anderson, som förestår The Living Tongues Institute for Endangered Languages, avslutningsvis:

“ I fråga om de få exempel av sanna framgångshistorier vad gäller att vända utvecklingen mot ett språkbyte, ingår nästan alltid en statssanktionerad politik, som understödjer tolerans gentemot språklig mångfald.  Detta är exempelvis fallet beträffande maori i New Zealand, kymriska i Wales eller iriska i Irland. Tack vare detta stöd ovanifrån, kombinerat med en gräsrotsrörelse underifrån, har alla dessa språk många flera talare än de hade för en generation sedan. Om minoritetsspråksamfund, stora som små, tillåts frodas, kommer de vanligtvis också att göra det.  Men processen är inte lätt och kräver betydande engagemang från både minoritetspråksamfundets och majoritetssamhället sida. Det enda korrekta måttet på framgång är om nya talare genereras. Detta gäller oavsett storlek på det hotade språksamfundet och oavsett om språket talas av en handfull människor eller hundratusentals eller till och med miljoner.  Förvisso finns det ingen patentlösning för samfund som står inför språklig förintelse. Men ’uppifrån-ner plus nerifrån-upp’ handlingslinjen som förespråkas här har visat sig vara framgångsrik oberoende av språket självt, dess belägenhet eller i vilken grad det är hotat.

Kortfattat, om de ges möjligheten, kan inhemska minoritetsspråksamfund skapa sina egna vägar under det tjugoförsta århundradet och lämna glömskans väg. Om inhemska samfund ges det rätta stödet, verktygen, träningen, kommer de att finna nya arenor för att uttrycka sig själva, och internet erbjuder en spelplats för detta på en nivå som var otänkbar bara för en kort tid sedan. Fastän dessa frågor är verkliga och allvarliga, finns det skäl att hoppas att dessa samfund hittar uttrycksmedel som gör det möjligt för dem att överleva i framtiden.  På så sätt kan vår kollektiva erfarenhet som människor fortsätta att berikas, snarare än utarmas, alltmedan vi undersöker och försöker förstå de många olika - och lika värdefulla - sätten att uttrycka oss själva i språk – det mest mänskliga av alla kännetecken. Länge leve dessa sista talare, och må de inte vara de sista trots allt! ”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nu äntligen har jag kommit till skott och läst Guld i strupen. Mycket intressant. Redaktörerna och författarna har ringat in ett intressant tema: Vad kan man mena med ett förhållande till ett språk? 

När jag själv tänker på de tre språk jag rör mig med dagligen och vad jag tycker om dem blir det mest funderingar kring ordförråd, uttal och grammatik. Och min egen förmåga att handskas med dem. Men det är givet att omständigheterna kan diktera andra aspekter, som politiska eller ekonomiska. I boken Guld i strupen finns de alla med. Men de personliga historierna gör att konturerna fylls ut, frågan djupnar. En människas förhållande till ett eller flera språk har många aspekter som hakar i varandra, och samtidigheten, relationerna mellan de olika aspekterna i varje liv och varje situation, betyder något.

Detta skulle man kunna säga mycket mer om, men denna bok är en god början.

Varje språk har ju också sina givna aspekter. Baskiska språket för sin kamp, det katalanska en helt annan, fast båda är minoritetsspråk inom Spanien. Till exempel. Vilka aspekter är framträdande i svenskans situation i dagsläget? Ja, i Finland är det förhållandet till finskan, givetvis, och till Finlands historia, politik och demografi. I Sverige kommer jag genast att tänka på den stora självklarheten, att här inte krävs någon speciell kamp. 

Ja, det skulle vara Språkförsvarets käpphäst, då, förstås, engelskans smygerövring av vardagsspråk såväl som andra domäner. Men det har ändå varit så självklart att svenskan är Sveriges nationalspråk att det inte behövts någon lag om saken. Det har bara tagits för givet. 

En särskild aspekt är också de många personer som flyttat till Sverige och lärt sig svenska för att kunna leva ett normalt liv i landet. Några sådana finns med i boken. Men det slår mig att det handlar om folk som kommer från grannländer mest: tysktalande, finländare och folk från den engelsktalande världen (där några visserligen kommer från längre avstånd). Jag saknar upplevelser från personer som kommit med förstaspråk från mer avlägsna språkfamiljer, till exempel arabiska eller thailändska. Och personer som är födda i Sverige men med andra hemspråk som turkiska, kurdiska, spanska… Eller personer som vuxit upp i samhällen i Sverige där svenska kanske varit ett minoritetsspråk eller av en del av befolkningen setts som främmande och hotfullt. Eller personer som deltagit i den nu pågående förändringen av svenska språket i storstäderna.

Vi har ju många sådana personer som är aktiva i det svenska kulturlivet, på svenska, som säkert har ett intensivt förhållande till svenska språket. Exempel: Dogge Doggelito, Alexander Leiva, Alexandra Pascalidou, Özz Nuyen, Theodor Kallifatides… Inom politiken finns det också många namn. Det skulle vara intressant att läsa personliga berättelser från sådana personer, bland annat för att se hur pass lika eller olika de är jämfört med berättelserna i den här boken.

Alltså: konturerna behöver fyllas ut lite mer. Frågan om vad man kan mena med en persons förhållande till ett språk tål att tänjas, vridas och vändas på, skissas i olika färger.

Det vore kul om Språkförsvaret kunde tänka sig att åstadkomma en sådan bok också.

Britt-Marie Thurén

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Programmet Språket har förtecknat 65 sätt att stava sje-ljudet på. Det går säkert att ifrågasätta flera av dessa uttal.  Det lokala uttalet av Järvsö är Jarse (jar-se) utan något sje-ljud; på rikssvenska uttalas orten som den stavas. Jag känner inte till det lokala uttalet av Burgsvik, men det förvånar att det skulle innehålla ett sje-ljud.

*ch champinjon, chaufför, choklad, lunch,

che touche, mouche, apache, crème fraiche

chs nachspiel (slarvigt uttal)

dsk gudskelov

*ge garage, bagage, beige, camouflage, generös, generad, gelé, rouge, Liège, Genève,

*gi religiös,

j journalist, juste (”schysst”), jargong, jasmin

je damejeanne,

rc forcera,

rdes gärdesgård

rge sergeant

rgs Burgsvik

rns barnslig, hemvärnsman   (vid slarvigt uttal)

rsj försjunka,

rsch marschera, marsch (oftast maRsch),

rz Tarzan,

rds värdshus, välfärdspolitik, miljövårdsanalys, (de sista vid slarvigt uttal)

rlds världsmästare, (vid slarvigt uttal)

rgs Bergslagen,

rj superjournalist (tveksamt om ordet finns)

rls karlslok,

*rs mars, ters, arsle, först, varse, värsta, Lars, Kramfors, Helsingfors, Marseille,

rdsx välfärdsxylofon (ytterst tveksamt om ordet finns, men det var med i Recip-Reflex’ tävling)

rdsz välfärdszigenare (ytterst tveksamt om ordet finns, men det var med i Recip-Reflex’ tävling)

rsc kurscentrum

rsg krusbärsgélé

rsh Oskarshamn, försvarshemlighet, pappershatt, (vid slarvigt uttal), marshmallow

rsk fårskinn

rsi version, aversion,

rsk försköna,

rskj förskjuta,

rrs herrskap,

rss korsstygn, korsspindel

rsstj pappersstjärna

rstj superstjärna, löparstjärna (slarvigt uttal)

rsz Warszava,

rts fortsätta, kronhjortshägn (slarvigt uttal)

rvs Järvsö (Jässjö)

rz marzan, Herzegovina,

s barnslig, harts, Milos (eg. š), Langos (ungersk maträtt)

sc crescendo, fascist, fascinerande, oscillera

*sch schal, schema, brosch, pascha, punsch, musch, galosch,

schi Cederschiöld, Schiöld

schsch duschschampo

schsk duschskötare (tveksamt om ordet finns)

schskj (bräschskjutande)

sh shoppa, shampoo, sheriff , Shanghai,

shi fashionabel,

*si television, fusion, pension,

*sj själ, sjö, sju, sjuk, sjå, sjok, sjal,

*sk skära, skäl, sköta, skina, sked, sky, maskin, människa, Sköld

ski Nordenskiöld, Reuterskiöld, Örnskiöld,

*skj skjorta, skjuta, skjul, skjutsa, skjuva, Skjöld, Fiskja,

ssi passion,

ssj hässja, ryssja, ässja,

stg gästgiveri,

sti suggestion, Pristina (eg. Priština)

*stj stjäla, stjälk, stjälpa, stjärna, stjärt

stg Östgöte, Västgöte,

*ti motion, station, situation, auktion, lektion, koalition, pretentiös,

xi reflexion,

xj Växjö,

xky Spraxkya (by i Stora Tuna, Dalarna: ”spra-sja”)

zh Zhou Enlai

zj Dr. Zjivago

Apropå överensstämmelsen mellan fonem (minsta betydelseskiljande ljudenhet) och grafem (bokstäver) skriver Wikipedia:

”Svenskan har 17-22 vokalfonem, beroende på definition, och 22 konsonantfonem. Sammanlagt blir det 39-44 fonem till 29 grafem. Svenskan har en relativ konsekvens mellan stavning och uttal, men det finns till exempel ett överflöd av sätt att skriva sje-ljudet på.”

Samma Wikipediaartikel konstaterar att italienskan har större överensstämmelse mellan fonem och grafem, medan engelskan har mindre överensstämmelse än svenskan.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Observatör

I Europa är undervisning i främmande språk obligatoriskt i skolväsendet. I minst 20 europeiska länder är det t.o.m obligatoriskt att studera ett andra främmande språk i minst ett år. I de flesta europeiska stater påbörjas studierna av det första främmande språket redan i åldrarna sex till nio år.

USA däremot har ingen liknande nationell undervisningspolitik. Det är inte obligatoriskt att lära sig ett främmande språk och undervisningspolitiken varierar från delstat till delstat och från skoldistrikt till skoldistrikt. High school-elever i Oklahoma kan välja mellan att studera ett främmande språk i två år eller ta en kurs i datateknologi, medan studier i ett främmande språk är obligatoriskt för high school-elever i New Jersey.  Det populäraste främmande språket i USA är för övrigt spanska, vilket i och för sig är rimligt. Konsekvensen är att 89 procent av de amerikaner, som behärskar ett andra språk, har lärt sig det i hemmet, mot bara sju procent i skolmiljö.

Läs mera i denna artikel!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta är naturligtvis bara kuriosa, men Land.se förtecknar tio snuskiga ortsnamn, snuskiga såtillvida att de kan förknippas med sexualitet och avföring. Det första ortsnamnet är det mest städade.

Eftersom den första länken inte kan kopplas direkt till artikeln, räknas de övriga ortsnamnen upp här: Ligga, Rövhålet, Kukasjärvi, Sexdrega, Musklippen, Porrarp, Muttabo, Barslida och Kåtebo. Det vore naturligtvis intressant att få veta hur dessa orter och platser har fått sina namn, men det förtäljer inte Land.se. Den som vill gå direkt till artikeln kan använda denna länk: http://land.se/bor-du-i-rovhalet-vi-listar-tio-snuskiga-ortsnamn-i-sverige/.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Göteborgs-Posten den 13/7 kan man lyssna på Gerda Werf, när hon läser upp vad som finns i en fäbod i Älvdalen – på älvdalska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Från webbplatsens presentation)

Sveriges roligaste ord

Passa på att få dig ett gott skratt och fördriv tiden med att läsa några roliga svenska ord. Ord som vi har samlat på oss genom att finkamma nätet, hört andra säga, med bäst av allt är det när vi får in tips på nya ord från er besökare. Kolla in våra roliga ordlistor och topplistor i vänstermenyn. Kom på egna roliga ord och tipsa oss.

Tillsammans med dig och alla andra besökare ska vi hitta Sveriges roligaste ord!

Välkommen in på ett gott skratt.

Hur roligt kan ett ord vara egentligen?

Hur roligt som helst, om du frågar mig, Tokfrans. Kötta på med några roliga ord med pilarna ovanför och rösta på de roligaste orden.

Tipsa oss om roliga ord!

Har du fler eller bättre ord? Dela med dig! Tipsa oss nu direkt!

Följ Roliga Ord på Instagram

Följ oss, tipsa oss om roligaord på Instagram.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)