(Från webbplatsens presentation)

Sveriges roligaste ord

Passa på att få dig ett gott skratt och fördriv tiden med att läsa några roliga svenska ord. Ord som vi har samlat på oss genom att finkamma nätet, hört andra säga, med bäst av allt är det när vi får in tips på nya ord från er besökare. Kolla in våra roliga ordlistor och topplistor i vänstermenyn. Kom på egna roliga ord och tipsa oss.

Tillsammans med dig och alla andra besökare ska vi hitta Sveriges roligaste ord!

Välkommen in på ett gott skratt.

Hur roligt kan ett ord vara egentligen?

Hur roligt som helst, om du frågar mig, Tokfrans. Kötta på med några roliga ord med pilarna ovanför och rösta på de roligaste orden.

Tipsa oss om roliga ord!

Har du fler eller bättre ord? Dela med dig! Tipsa oss nu direkt!

Följ Roliga Ord på Instagram

Följ oss, tipsa oss om roligaord på Instagram.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dagens blad  läser jag om en ny planerad attraktion på Djurgården i Stockholm : ”LIFE OF VIKINGS”. Med tanke på att i det här fallet ett namn på svenska säkert skulle förstås av många andra än svenskar (självförklarande ord) borde man verkligen ha ett svenskt namn på attraktionen, t ex ”VIKINGALIV” eller ”VIKINGARNAS LIV” eller enbart ”VIKINGAR” eller t o m bara ”VIKING – fullständigt begripligt på många språk. Det vore också en vacker gest mot de andra skandinaviska vikingaländerna, Danmark och Norge, som för övrigt kan tänkas svara för en stor del av de utrikes besökarna. Kan vi påverka DSB?

Det är bra att ibland påminna om att de tre största språken i Europa är ryska, tyska och franska ­– i denna ordning. Om man lägger till det största fjärde språket, engelska,  blir det hela nästan ”internationellt”.

Lars

 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Musiksändaren Viva i Tyskland har förtecknat tio filmer med engelska titlar som har fått nya engelska titlar i Tyskland i stället för att de har översatts till tyska. Viva skriver: ”Det som är fullständigt gripet ur luften, är när en engelsk titel i det tyska området får en ny filmtitel, som emellertid också återigen är på engelska.”

Disneyfilmen ”A world beyond” har döpts om till  ”Tomorrowland” och "Thor: The Dark World“ har putsats till “Thor: The Dark Kingdom“.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vart och ett av dessa språk har fler än 50 miljoner modersmålstalare och sammanlagt talas de alltså av fler än 4,1 miljarder människor. Som jämförelse kan nämnas att det idag lever 7,2 miljarder människor på jorden. Grafiken utgår från Etnologue som källa, som anger det finns 7102 kända språk i världen. Det råder dock ingen samstämmighet i forskarvärlden om denna siffra – och detta av flera skäl. För första råder det ingen enighet om skillnaden mellan språk och varietet, eftersom sinsemellan förståeliga språk av politiska skäl kan klassificeras som olika språk (svenska, norska och danska). För det andra kan varieteter som idag klassificeras som dialekter, också av politiska skäl, som exempelvis älvdalskan, som är totalt oförståelig för en riksvensk, riksnorsk och riksdansk talare, ändå utgöra ett språk. Slutligen är de flesta skriftlösa språk ännu inte kartlagda, varför man inte vet om de utgör egna språk eller helt enkelt är varieteter av ett annat närbesläktat språk.

Cirkeln representerar de 4,1 miljarder som talar ett av de 23 mest talade språken. Grafiken bryter vidare ner dessa siffror med avseende på det antal människor som talar ett givet språk i ett visst land.

Informationsgrafiken har skapats för South China Morning Post av Alberto Lucas Lopez

Observatör  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Franske presidenten Francois Holland talar sitt lands och sitt folks språk franska, då han i dessa EUs och eurons ödesdagar talar för Frankrike. Angela Merkel, Tysklands regeringschef, talar sitt lands och sitt folks språk tyska, då hon talar för sitt land och sitt folk i samma ärende. Båda är medvetna om att deras resp. länder spelade en avgörande roll en gång då EU-tanken började formas. Så kom då också vårt land och vårt folk att tilltalas av ett Europa format ur krigens ruiner och buret av tanken på människors lika värde och också tankar på ett mångkulturellt Europa, där varje i Europa ingående land var tänkt att få sitt språk och sin kultur erkända.

Insikten om dessa tankar ser man nu uttryckta i länder som Grekland trots den kamp detta land just nu utkämpar för sin integritet. Grekiska språket och kulturen försvaras av dess statschef, genom att just språket talas och därmed hävdas i olika sammanhang. Hur är det egentligen i detta avseende med vårt land? Skäms detta lands företrädare för sitt land och sitt språk, då man bemänger det med allsköns tvivelaktigt krafs från engelskan, sådant som inte ens den engelska damen eller engelsmannen på besök här vill kännas vid. Ja, detta lär någon ha bevittnat vid tillfälligt besök i Stockholm för några dagar sedan, då ett sällskap engelsmän bad om upplysningar av svenska ungdomar i gymnasieåldern.

Vårt eget språk misshandlas av dem som förväntas ta vid och styra detta lands öden, och det språk man anser ska bli landets i en framtid antar alltmer formen av ett blandspråk, där en engelska svår att förstå ingår. En förklaring kan vara den, att sportjournalistiken med dess korta inslag av terminologi från sporten och idrotten alltmer blir ungdomens umgängesspråk. Detta är en värld, som man kan föreställa sig att våra lärare allt mer lever i. Det lär vara så, för övrigt, att sportjournalistiken är den form av journalistik varur våra journalister kommer. Ja, flertalet av dem påstår det. Kan man därur dra slutsatser om vårt svenska språks framtida öden? 

Märkligt!

Stig Hallgren

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I det här klippet gästar han ”I särklass med Niklas”. Programledaren, mest känd från Skavlan, är nyfiken på hur han gör när han härmar dialekter och tar fram en karta över Sverige. Robert Gustafsson bangar inte för utmaningen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Delegaterna på Verein Deutsche Spraches årsmöte den 4 juli 2015 antog ett uttalande mot det planerade frihandelsavtalet (TTIP) mellan EU och USA. TTIP är en förkortning för Transatlantic Trade and Investment Partnership – på svenskaTransatlantiskt partnerskap för handel och investeringar – se vidare information på Wikipedia.

Nedan citeras inledningen och de två första punkterna, vilka också översatts:

”Das beabsichtigte Freihandelsabkommen (TTIP) zwischen der EU und den USA erhöht die Verletzlichkeit der westlichen Demokratien durch von ihm ausgehende ökonomische Zwänge. Dies ist demokratiefeindlich, weil es Rechte und Erwartungen der Bürger Deutschlands und der EU gefährdet:

Das Recht auf Kommunikation in der Landessprache: Der Anspruch des Englischen auf ein Kommunikationsmonopol in allen wichtigen Bereichen des öffentlichen Lebens, z. B. der Gerichtsbarkeit, würde unter einem TTIP enorm wachsen, ebenso der Druck, unter dem dort schon alle „weniger rentablen“ Landessprachen der EU und insbesondere auch das Deutsche stehen.

Översättning: ’Rätten till kommunikation på nationalspråket: Engelskans anspråk på ett kommunikationsmonopol inom det offentliga livets alla viktiga områden, till exempel juridiken, skulle öka enormt, liksom det tryck, som redan riktas mot alla ”mindre räntabla” nationalspråk i EU och särskilt också tyskan’ 

Weitere Schutzrechte: Der Abbau nicht-tarifärer Handelshemmnisse würde über die Verdrängung der Landessprachen hinaus voraussichtlich auch Schutzrechte und Gewährleistungen für Bürger, Arbeitnehmer und Konsumenten beeinträchtigen, insbesondere im Bereich des sprachlichen Verbraucherschutzes und der staatlich geförderten Kultur.

Översättning: ’Ytterligare skyddsrättigheter: Uppbygget av icke-tariffära handelshinder (se denna förklaring) skulle förutom undanträngandet av nationalspråken sannolikt också inkräkta på medborgarnas, arbetstagarnas och konsumenternas skyddsrättigheter och garantier, i synnerhet inom det språkliga konsumentskyddets och den statligt understödda kulturens område.’”

Det finns alltså anledning att bevaka detta avtal, som ännu inte slutits mellan EU och USA.

Observatör

P.S Om någon tycker att översättningarna inte är optimala, får man gärna påpeka detta och även föreslå ändringar. D.S.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Redan Språknämnden (som 2006 ersattes med bl.a Språkrådet) skrev:

”Vad heter advisory board på svenska?

Advisory board definieras i engelska ordböcker som ”a board appointed to advise the chief administrator” (syn. planning board).Advisory betyder ‘rådgivande’ och board 'kommitté, råd'. Inte så svårt att översätta kan man tycka. Ändå står det engelska uttrycket väldigt ofta oöversatt i svenska texter.

Advisory board är dock inte något bra uttryck på svenska. Det känns främmande, är knappast självförklarande och ger upphov till frågor om böjning i genus, bestämd form och plural. Om gruppens roll är just rådgivande, skriv hellre rådgivande kommitté (jfr. fra. comité consultatif) – grupp – råd – nämnd – församling eller liknande – allt efter storleken. Är rollen en annan finns ännu större skäl att överge den engelska benämningen och i stället försöka precisera vad verksamheten går ut på: ledningsstöd, chefsråd, expertgrupp, konsultgrupp etc. – beroende på verksamheten och sammanhanget.”

Språknämndens anmärkningar är naturligtvis riktiga än idag.

Se tidigare artiklar i denna nätdagbok:

Kritik mot regeringens anglicismer i Ring P1

Brev till Mikael Damberg om ”advisory board”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)