Nyss hemkommen från några dagar i ett land där engelskan bland majoritetsbefolkningen är så gott som okänd, möts jag i en av Stockholmsområdets lokaltidningar av denna artikel.

Inlägget är så urbota dumt, att jag faktiskt inte kan komma på något vettigt att kommentera den med. Undrar om hans svenska är lika undermålig som hans engelska.

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i Aftonbladet rapporterar Kalle Holmqvist om att de flesta doktorsavhandlingar, som publiceras i Sverige, kan läsas gratis på Digitalt vetenskapligt arkiv. Nu har Uppsala universitetsbibliotek även börjat digitalisera och lägga upp tusentaltals vetenskapliga texter från 1600-talet och framåt i detta arkiv.

Detta är naturligtvis en god nyhet. Vi kan heller inte undanhålla läsarna Kalle Holmqvists slutkläm:

”De svenskspråkiga gamla texterna går att förstå med lite hjälp av Svenska akademiens historiska orddatabas. Men tyvärr är många av avhandlingarna på latin. Det är begripligt att 1600-talets vetenskapsmän ville bli lästa utomlands. Men de borde ha publicerat sina forskningsresultat på svenska också så att vi efterkommande kunde läsa dem.

I dag skrivs, enligt Språktidningen, nästan nio av tio avhandlingar från svenska universitet på engelska. Det är inte särskilt långsiktigt tänkt. Vad som räknas som modernt världsspråk skiftar. Ibland snabbt. Andelen tyskspråkiga vetenskapstexter minskade drastiskt efter 1943, då Tyskland plötsligt slutade vara den coolaste supermakten. Vem vet hur många som förstår engelska om 200 år?”

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret gav hösten 2014 ut antologin "Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket" (ISBN 978-91-637-6648-0). Boken är inbunden och på 242 sidor. Den finns att beställa hos nätbokhandlare som AdLibris och Bokus,  Bibliotekstjänst (för bibliotek),  Bokrondellen (för återförsäljare) eller via enskilda välsorterade bokhandlare.

Boken har getts ut med stöd av Kungl. Patriotiska Sällskapet, Letterstedtska föreningens huvudstyrelse och Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur.

Det finns en utförlig citatsamling utlagd på nätet. I denna sektion kommer recensioner och omnämnanden att fortlöpande att läggas ut.

*****

Nella Bergström: Stockholms stad får pris de inte borde vilja ha  – Gård & Torp 10/12 2014 (omnämnande)

Svenskans vårdare och förstörare utsedda – Tidskriften Alba 11/12 2014 (omnämnande)

Henrik Othman: Många perspektiv på svenskan - Österbottens Tidning 13/12 2014

Johan Kvarnström: Glädje och oro då 20 röster talar om svenska och intervju med Leif Höckerstedt – Västra Nyland 18/12 2014

Språkförsvaret rosade, risade – och släppte ny bok – TNC-aktuellt nr 3/2014 (omnämnande)

Bo Bjelvestam: Språk och identitet  – Tidningen Kulturen 31/12 2014

Lars Ragnar Forssberg: Att ha ordet i sin makt – Hela Hälsingland 13/1 2015

Bror Kajsajuntti: Svenskan ett språk som är guld värd – bloggen "tigern" 16/1 2015

Bengt Enqvist: Svenskans rötter och relationer – Miljömagasinet nr 3 16/1 2015

Staffan Bergsten: Tjugo lärda som älskar vårt språk - Vestmanlands Läns Tidning 29/1 2015 och i Norrtelje Tidning 11/2 2015

Maria Tullgren Pearman: Recension av "Guld i strupen?" - BTJ-häfte nr 1/2015

Bertel Nygård: Informativt och underhållande om svenskan – Vasabladet 1/3 2015

Henrik Munck: Svensk guld i mund – Sprog & Samfund mars 2015

Bror Kajsajuntti: Recension: Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket – FIB-Kulturfront nr 3/2015

Jürgen Honig: Das Schwedische und ich - Sprachnachrichten mars 2015

Katarina Lindve: Bokrecension – starka känslor kring språk - Fataburen nr 1/2015

Anders Svensson: Kärleksförklaring till svenskan - Språktidningen nr 3/2015

Eyleen Kotyra: Hilfe gegen "pamppladder" - Deutsche Sprachwelt våren 2015

Thomas Rosenberg: Leve språkbruket – Läraren 16/4 2015

Stefan Estby: Recension av "Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket" - Svenskläraren nr 2/2015

Vi räknar med ytterligare några recensioner.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Under 2015 skickar vi vår andra antologi ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” (värde 207 kr) gratis till alla nytillkomna medlemmar.

Språkförsvaret är ett ideellt nätverk, som är partipolitiskt obundet. Nätverkets språkpolitiska inriktning framgår av programförklaringen och stadgarna. Andra viktiga dokument är ”Vanliga frågor”, "Utkast till språklag för Sverige", "Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan" och "Försvara den nordiska språkgemenskapen - stärk grannspråksundervisningen!". Enskilda medlemmar har dessutom skrivit mängder av artiklar, insändare och brev.

I danska Politiken berättar Lotte Thorsen om älvdalskan med anledning av en konferens  om älvdalskan, som pågår torsdag den 7/5 och fredag den 8/5 i Köpenhamn. Lotte Thorsen skriver:

”I 2002 rejste sprogforsker og lektor i svensk Yair Sapir til Älvdalen i de midtsvenske skove for at få ro til at skrive sin ph.d om moderne islandsk orddannelse. Og opdagede noget, der næsten var mere interessant. Nemlig sproget elvdalsk, som han trods sine stærke kundskaber i både islandsk, dansk og svensk ikke forstod et ord af og aldrig før havde hørt om.”

Älvdalskan skiljer sig lika mycket från rikssvenskan som isländskan.

”Elvdalsk har nemlig beholdt sproglige træk, som ikke engang var bevaret i vikingetidens oldnordisk. Og som for længst var forsvundet ud af oldnordisk, da de islandske sagaer blev skrevet ned i 1200-tallet.”

Älvdalskan har bevarat språkdrag, som inte ens finns kvar i isländskan längre.

”Før sprogforskerne blev opmærksomme på elvdalsk, var det kun en afhandling om islandsk fra 1200-tallet, der beskrev et oldnordisk sprogligt træk, som minder om de nasale vokaler, man har på fransk, hvor ’vin’ kommer til at lyde som ’vang’.

’Men det troede sprogforskningen ikke på. Indtil man kom til Elvdalen og hørte nasale vokaler i hver eneste sætning. Nu må vi konkludere, at de har været almindelige i hele det nordiske sprogområde. Det ville vi ikke have vidst, hvis ikke vi havde haft elvdalsk’, siger Yair Sapir.”

En rikssvensk förstår Lotte Thorsens danska text betydligt bättre än älvdalska. Det finns ett ljudklipp i anslutning till hennes artikel, som man kan lyssna till. Den här sångtexten på älvdalska kanske man kan gissa vad den handlar om:

Upi gron såt aikuonn

tainkt sig skålå kweglur

wart iwari krippum,

då wart an så brå´tt umm.

Upped an daiti ien ruot

gard sig ill i ienum fuot

og i rumpun, langg og lodin.

För övrigt heter älg brinde på älvdalska i motsats till de övriga nordiska språken (elk på engelska och Elch på tyska, eventuellt inlånade från de nordiska språken).

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språktidningen skriver:

”Årets Språkforum var både utsålt och uppskattat. För dig som inte kunde vara på plats på Citykonferensen i Stockholm den 27 mars eller för dig som vill uppleva dagen på nytt filmade vi föredragen. Vi beklagar att ljudkvaliteten inte är på topp.”

Gå vidare hit!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Språkförsvarets brev till Alexander Graf Lambsdorff skickades iväg den 14 april. Språkförsvarets brev finns i såväl tysk som svensk version.)

Englisch als Hauptverkehrssprache und Amtssprache  

Die Organisation Språkförsvaret  

Sehr geehrte Damen und Herren,

vielen Dank für Ihre Nachricht bezüglich der Frage nach Englisch als Amtssprache in Deutschland. Anders als im Artikel der Deutschen Sprachwelt dargestellt, habe ich mich selbstverständlich nicht für die Abschaffung von Deutsch als Amtssprache ausgesprochen. Deutsch soll unsere Kultur-, Hauptverkehrs- und Amtssprache bleiben. Meine Forderung lautet vielmehr, Englisch zusätzlich als Verwaltungssprache anzubieten. Ziel ist es, mit Englisch ein zusätzliches Angebot zu schaffen, das hoch qualifizierten Arbeitskräften aus dem Ausland den Start in Deutschland vereinfacht. Manche kommen auf Zeit, von ihnen erwartet auch der jeweilige Arbeitgeber meist nicht, dass sie Deutsch lernen, dennoch zahlen sie hier Steuern und Abgaben. Der Bund hat das Problem übrigens bereist erkannt: Es ist kein Zufall, dass die Bundesregierung ihre zentrale Anwerbeseite im Internet "www.make-it-in-germany.com“ nennt. Und klar ist doch auch, dass all die, die länger bleiben, schon aus Eigeninteresse unsere Sprache erlernen werden. Wie ich im Artikel in der WELT dargelegt habe, wird übrigens nicht erwartet, dass alle Beamten in kürzester Zeit perfekt Englisch sprechen. Ein Anfang wäre aber gemacht, wenn Städte und Kreise sowie Stadtwerke ihre Mitarbeiter mit Englischkenntnissen fortbildeten und sie ermutigten, bei entsprechender Nachfrage auch auf Englisch zu beraten.

Fest steht, dass in Deutschland bis 2025 mehr als sechs Millionen Fachkräfte fehlen und ohne Zuwanderung unser Wohlstandsniveau nicht erhalten werden kann. Momentan entscheiden sich viele hoch qualifizierte Arbeitnehmer und Arbeitnehmerinnen jedoch gegen Deutschland und ziehen lieber nach Skandinavien oder Holland, wo selbstverständlich Englisch als Zweitsprache angeboten wird. Nach meiner Überzeugung würde Deutschland mit der Stärkung von Englisch zu einem noch attraktiveren, aber auch noch wettbewerbsfähigeren Land werden. Der Wettbewerb um Talente ist in der Wirklichkeit längst global, wir sollten uns dabei nicht unnötig selber Steine in den Weg legen.

Ich hoffe, die Ausführungen konnten Ihre Bedenken entkräften. Falls Sie noch weitere Fragen oder Rückmeldungen bezüglich dieses Themas haben, können Sie mich jederzeit kontaktieren.

Mit freundlichen Grüßen

Alexander Graf Lambsdorff

_________________________________________

Vorsitzender der FDP im Europäischen Parlament

Europäisches Parlament I ASP 10 G 138

60, rue Wiertz I B-1047 Brüssel

Tel:  +32 (0)2 28 45118

Fax: +32 (0)2 28 49118

alexandergraf.lambsdorff@europarl.europa.eu

www.lambsdorffdirekt.de

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Följande brev skickade jag till nyhetsprogrammet Aktuell den 30 mars:

Hej

Varför använder Aktuellt ordet "mobbing" när det till exempel inte ens finns med i SAOL? Och i stort sett alla språkvetare förordar det svenska MOBBNING.

Hälsningar

Lars Bohman

Anledningen till att jag skickade brevet var att ordet fanns på de stora bakgrundsskyltarna under ett inslag om mobbning som sändes den kvällen. Brevet har inte besvarats. "

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)