Apropå rubriken ”SD driver funkofobisk politik i funktionsstödsnämnden” i Sydsvenska Dagbladet.

Kommentar: En ny ordkonstruktion för mig själv iallafall! Det svenska språket är fullt av möjligheter - l å n g a härliga sammansatta ord - in te  sär skriv na!

Sunt förnuft

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Trevligt med recension av tysk film, för omväxlings skull, men varför engelsk(a) namn? En film ska naturligtvis ha och marknadsföras under ett namn på det inhemska språket.

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I går var jag i kontakt med GodEl som är Ellevios samarbetspartner. När jag väl hade tecknat ett avtal upptäckte jag till min förfäran riktigt rysansvärd rappakalja på svengelska på GodEls webbsida:

”Feel the power of klimatpositivitet.

Nice price. Rörligt elavtal med prisgaranti.

[- - -]

Jag vill ha good el där jag bor.

 [- - -]

 Hur kan the elbolag vara så good?

 El is good, price is nice.

 In klimatpositiv we believe.

 [- - -]

 Varje korvöre to the world.

 [- - -]

Kolla nice price här.

[- - -]

Vi är faktiskt that good.

[- - -]

Vi är helt enkelt inte your ordinary elbolag. Vi är The good force.

The good vadå?”

Det festliga är att i slutet av den svengelska gojan står det: 

”Prisgaranti? Vad är det för goja?

Det är gojan som garanterar att god el är lika billigt som inte-så-god el. Om vi är dyrare får du          mellanskillnaden tillbaka.”

Den svengelska webbsidan avslutas med:

”Ta med The Good Force till jobbet.

Självklart kan företag också joina forcen.”

Man tror inte sina ögon! Är det här på riktigt? Vi lever i Grönköping varje dag nuförtiden i Sverige.  En sådan här webbsida inger verkligen inget förtroende. Egentligen borde jag ha anat ugglor i mossen, eftersom GodEl skrivs på engelskt vis. På svenska skulle namnet ha skrivits God el. 

Dessutom talade mannen på GodEl om ”spotpris”. Jag trodde först att han sade ”spottpris”, men sedan tänkte jag att det måste vara ”sportpris”. Inget av orden tyckte jag emellertid passade i det här sammanhanget. Jag bokstaverade frågande ordet ”sport”, men då korrigerade han min bokstavering. Det skulle vara ”spot”. Jag frågade vad det betydde och om det verkligen var svenska. Jag vet ju att det engelska ”spot” översätts till ”fläck” på svenska. ”Fläckpris” låter minst sagt märkligt. Hade han möjligtvis ett svenskt ord för ”spotpris”? Svaret blev ”inköpspris”. Varför inte då säga ”inköpspris” som är begripligt? Jag tittade efter om ”spotpris” fanns med i SAOL, vilket det tråkigt nog gjorde. SAOB däremot hade det goda omdömet att inte ha med detta svengelska ord. 

I dag ska jag ringa till GodEl och fråga om deras svengelska webbsida. Den har fått mig att överväga om jag inte borde välja ett annat elbolag. Dessutom ska jag lära GodEl att man aldrig har punkt efter en rubrik.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Visst är det goda nyheter att IKEA vill att deras produktnamn ska vara svenska. Viktigare är dock att allt annat skrivet i varuhusen är på svenska. I Sverige alltså. Jag hoppas att IKEA respekterar alla nationaliteters språk, var de än etablerar sig.

Jag blev heligt förbannad häromdagen, då jag besökte en Clas Ohlson-butik. I stort sett alla produktinfo på skyltarna i butiken var på engelska. ”För att alla ska förstå”, förklarade expediten. Det ska bli mig ett nöje att skriva till Clas Ohlson och stillsamt fråga varför de inte kan behandla sina kunder med respekt, och jämföra med IKEA. Och detta ska vara ett företag från Dalarna. Otroligt.

Bernt Abrahamsson

Ludvika

(Denna nätdagbok  är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är en bedrövelse med alla gatu- och vägskyltar i Växjö där gatan och vägen har försvunnit och ersatts med g och v. Är det likadant i andra kommuner i Sverige? Motiveringen är att det blir billigare med kortare skyltar. Idung i stället för Idungatan och Silverstav i stället för Silverstavägen är ingen höjdare. Vad blir nästa steg? S för Street och R för Road? Nej, bort med g och v och fram med gatan och vägen igen som det var förr, på den gamla goda tiden, då inget nytt kommunhus byggdes för 778 miljoner kronor och pengarna räckte till gatuskyltar utan förkortningar!

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Om mig:

Elev, gått på skolan sedan 8:an och går nu sista året i 9:an.

Väldigt engagerad personal. Både lärare och rektor är genuint intresserade av att utveckla eleverna till att nå sin fulla potential. Jämställda och rättvisa värderingar och mycket fokus på allas lika värde, men dock ett onödigt massa tjat om ”respect” vilket är en av Engelska skolans ”core values”. Till följd av detta har ordet respekt förlorat hela sin innebörd för alla som tvingats lyssna på den oändliga predikan om ordet och dess mening.

Regelmässigt är skolan en katastrof i vissa lägen eftersom majoriteten av reglerna endast fungerar i teorin eller är rent ut skrattretande jämfört med kommunala skolor. Till exempel infördes en regel under skolåret 2018 att hjälm krävdes för att elever skulle få vistas i det lilla skogsparti som finns på skolgården. Vilken sund vuxen tvingar sitt barn att ha hjälm på sig för att hen ska leka i en pytteliten skogsdunge, mitt på en skolgård? Detta ställer ju frågan om vem som ens införde denna regel från början, och vad som gick igenom hens huvud vid tillfället. Sen finns det också andra regler som kan ifrågasättas, som till exempel att eleverna jämt och ständigt behöver rada upp sig i ett unisont led så fort de ska in i klassrummet eller matsalen. Påpeka att detta gäller oavsett om man går i 4:an och är 10 år gammal eller går i 9:an och är 16 år gammal.

Ett vanligt förekommande tema inom ledarstaben är att basera regler och beslut genom att alltid förutse den värsta möjliga händelsen. Om vi som elever (i 8:an!) till exempel ifrågasätter varför vi inte får korsa bilvägen som leder till ett villaområde en bit ifrån, det vill säga en inte så vältrafikerad väg, för att hämta en utsparkad fotboll får vi svaret från rektorn att vi ”skulle kunna bli påkörda och dö,” och att skolan då drabbas eftersom vi är deras ansvar. Samma gäller när vi frågar varför vi som elever i nian inte får lämna skolområdet under rasterna, och då får vi svaret ”ni skulle kunna bli våldtagna” vilket uppmärksammar det bakåtvända tankesättet hos ledningen. Meningen med att säga detta till eleverna är såklart för att belysa deras säkerhet, men det görs på ett sådant sätt som leder till att man skrämmer upp eleverna istället för att kanske uppmuntra kunskap om trafiksäkerhet och trafikregler eller understryka vikten av att ha bra kommunikation med klasskompisar när man rör sig utanför skolområdet. Engelska skolans lagar utgår ifrån själva principen om regler, det vill säga att de är något som ska följas till punkt och pricka och utan invändningar eller förändring.

Det som ni har hört om andra engelska skolor stämmer nödvändigtvis inte in på IES Länna då värderingar och regler tycks skilja sig markant mellan olika engelska skolor. Till exempel har IES ett gott rykte om arbetsro på lektionerna, och detta stämmer väl överlag, men om det finns en stökig klass (som till exempel min klass 9A), har skolan inget utpräglat sätt att hantera det på. Detta beror huvudsakligen på att de flesta lärare är nyutbildade/pluggar fortfarande och tillhör en yngre åldersgrupp, så att skapa effektiv arbetsro i klassrummet är ett helt nytt koncept. Som lösning på detta har vi elever själva föreslagit att avlägsna de få i klassen som faktiskt skapar dålig arbetsro från lektionen, men detta är tyvärr inte möjligt eftersom det tydligen ”bryter mot skollagen”. Till följd av detta råder konstant dåligt fokus på vissa av våra lektionern där ironiskt sett de skötsamma eleverna drabbas eftersom de jämt får ta del av skäll och tillsägelser då man adresserar problemet i helklass och inte med individe(n)/(rna) som faktiskt orsakar problemet.

En annan sak att tillägga om lärarna är att de oftast tjänar mindre än lärare på kommunala skolor (pga IES är ett aktiebolag som därav behöver göra vinst), men ändå är tio gånger mer engagerade och oftast bättre på att lära ut.

IES Länna en väldigt regelstyrd och principiell skola, precis som alla andra Engelska skolor. Styrelsesättet är väldigt amerikanskt och annorlunda jämte den svenska kulturen, och man jobbar som sagt mycket med sina ”core values” och termen respekt. Det finns väldigt lite stöd för särbegåvade elever, det vill säga de som ligger lite längre fram, men enormt med stöd för de som ligger lite efter med E eller F i betyg. Till miljön känns skolan väldigt liten och trång, nästan klaustrofobisk, och skolgården erbjuder inte särskilt många aktiviteter förutom fotboll för de äldre årskurserna. Fram tills nyligen har det inte funnits bänkar för oss elever att sitta på under våra raster eftersom några elever ur min klass förstörde bänkar i 8:an. Ett prima exempel på kollektiv bestraffning eftersom någonstans att sitta under rasten inte är ett privilegium. Nu har vi i alla fall en bänk med plats för fyra personer av tjugonio under rasterna.

Visst, den här skolan kan garanterat hjälpa dig på vägen till att nå bättre betyg, men i slutändan är det ändå individen som påverkar sina egna studieresultat. Om jag kunde välja att gå på IES Länna eller en kommunal skola skulle jag helt klart ha valt den kommunala i dagsläget eftersom friheten är obeskrivligt mycket större och mer lik gymnasiet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens Nyheter berättade igår:

”Ikea ska bli ännu mer internationellt – genom att bli ännu mer svenskt. Nu ska alla nya produkter bara ha svenska namn, helst med massor av å, ä och ö.”

Kursändringen skedde den 1 december:

”Inga Brita Bayleys namngivningssystem har levt sedan 1980-talet – svenska sjöar för badrumsprodukter, norska städer för sängar och danska städer för mattor etc. Men nu blir det ändring på det. Från den 1 december i år får alla nya produkter bara svenska namn.

– När Ikea expanderade snabbt var det en pragmatisk lösning att använda namn från våra grannländer, men nu vill tillbaka till rötterna på riktigt. Det är en uttalad strategi att vara stolt över det svenska, det som format vårt företag. Det är ingen slump att våra varuhus är blågula, säger Åsa Nordin.”

Fortfarande finns det många företag och institutioner, t.o.m sådana som säger sig försvara svenska språket, som inte vågar ha å,ä och ö i sina webbadresser.

Artikeln ligger för närvarande bakom en betalmur.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I programmet Sverige! på SVT1 kl 19:00 den 12 december intervjuade Fredrik Önnevall den danska regissören Susanne Bier. En ganska lång intervju där Fredrik pratade svenska och Susanne danska! En eloge till Fredrik för språkvalet! Det gick ju hur bra som helst. Andra hade nog pratat engelska med Susanne.

Kl 21:00 på Kunskapskanalen gick ett program om ”Berlins vilda rävar”. Jätteintressant och imponerande med alla rävar runt Brandenburger Tor. Och kul också med ett program på tyska som omväxling till alla engelskspråkiga program! Eller vänta nu...nej, nej, tyska är lite av bannlyst så det tyska programmet var på engelska!

En teori jag har är att väldigt få, om ens någon på SVT förstår tyska vilket för med sig att förhandsgranskningen av program som skulle kunna sändas på tv (nästan aldrig) innefattar tyska program, för det är (nästan) ingen på SVT som begriper tyska!

Jonas

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)