Annika

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska Akademiens ordbok (SAOB) definierar ordklassen preposition på följande sätt: ”typ av (kort) ord som normalt står fram­för ett substantiv”. Ordet, kan man vidare läsa, kommer från latinets ”præposit’io” som betyder ”ställning fram­för”. 

I sitt tal till nationen med anledning av coronaviruset säger statsminister Stefan Löfven den 22 november 2020:

”Låt oss komma ihåg att över 6 000 människor i Sverige redan har dött med covid-19.”

Det har en helt annan betydelse att säga att människor har dött med covid-19 än att de har dött av covid-19. Var detta en felskrivning av talskrivaren och en felsägning av statsministern i landet där svenskan befinner sig i fritt fall eller använde talskrivaren och statsministern rentav rätt preposition? Konstigt nog går det inte längre att se och höra talet på Regeringskansliets webbsida:

”Statsminister Stefan Löfven i tal till nationen: ’Alla måste göra mer’”:

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kommentar  till insändare av C-G Pernbring med rubriken ”Alla skolor ska ha svenska som huvudspråk”, publicerad den 19 november.

Jag är helt ense med C-G Pernbrings kritik mot att engelska fungerar som huvudsakligt undervisningsspråk i svensk grundskola och gymnasium. En sådan skola ska heller inte vara skattefinansierad.

Men jag skulle vilja göra några tillägg: Internationella Engelska skolans (IES) "goda resultat" beror i första hand på gynnsam elevsammansättning (överrepresentation av elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning). Elever (och deras föräldrar) som söker sig till IES och andra friskolor väljer bort andra elever, föregivet mindre studiemotiverade elever. Man ska inte ens gå i samma skola. Tidigare när skolan var statlig skedde den indirekta sorteringen till gymnasiet enbart via betygsmeriter och intresseinriktning.

Dessutom använder IES och andra friskolor glädjebetyg som konkurrensmedel (för vilket exempelvis IES har kritiserats). Lärarbehörigheten i IES är lägre än i kommunala skolor liksom lärartätheten; genomsnittslönen för lärare är lägre än inom kommunala skolor. Varför skulle ”världens bästa lärare”, som IES säger sig ha, ha löner kring eller under genomsnittet för svenska lärare?

Om IES skulle bli ensam herre på täppan i en svensk kommun, skulle IES få samma problem som vilken kommunal skola som helst. Det är därför som det också har funnits oenighet inom IES om expansionstakten.

IES och andra friskolors vinst uppstår genom skolpengen per elev minus kostnaden per elev, och därför kan IES heller inte ha kostsamma elever. IES måste till varje pris hålla nere kostnaderna. Detta har gjort det möjligt för IES att löpande göra stora vinster. Vinsten har finansierat inköp av sex privatskolor (observera inte skattefinansierade friskolor) i Spanien och en i Storbritannien.

Grundaren Barbara Bergström hann sälja IES för 691 miljoner kronor 2014 till ett amerikanskt riskkapitalbolag, som nu diskuterar en vidareförsäljning. Allt detta har finansierats av skattemedel.

Per-Åke Lindblom

Denna insändare publicerades i Helsingborgs Dagblad den 24/11 2020.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Linda Hedenljung, journalist på Östersunds-Posten, har granskat hur Östersunds kommun hanterat Internationella engelska skolans etablering på orten. Hon intervjuades i Läraren och fick fyra frågor. Den första löd:

”1. Vad är det egentligen du har avslöjat?

– Hur omfattande mörkläggningen var inom kommunen när man förhandlade med IES. Det är en sak att man håller allmänheten utanför under arbetets gång men man har även mörkat internt inom kommunen, mellan förvaltningarna. Vi kunde även visa hur mycket kommunen gick Engelska skolan till mötes för att hyran skulle bli i exakt den nivå som behövdes för elevpengen, och att de bara behövde betala för en viss del av renoveringen av en gammal skollokal.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Brev till Apotek Hjärtat 

Hej,

jag ser i ert reklamutskick idag en framträdande annons för Cetaphil med rubriken HUDVÅRD FÖR BÅDE HON OCH HAN. Är det ett misslyckat försök att vara lustig?  Sådana iögonenfallande felaktigheter är emellertid illa i sig själva, men de är helt förödande för alla de nyanlända  personer i Sverige som vill lära sig riktig svenska. De kan ju tro att det är rätt att säja ”hon och han” när det ska vara ”henne och honom”.  Men, tyvärr även för många som har svenska som modersmål, kan sådant språkförfall sända signaler om att fel är rätt. Därmed bidrar ni till att permanenta ett trist och skadligt språkbruk.

Jag noterar också att produkterna Cetaphil beskrivs som ”Daily Facial Moisturizer” och ”Gentle Skin Cleanser”. Ni vänder er till en svensktalande kundkrets i Sverige där svenska är huvudspråk. Sverige har fem officiella nationella minoritetsspråk. Engelska är inte något av dem. Jag tar för givet att det hos era marknadsförare finns människor som behärskar det svenska språket fullt ut.  De skulle ju kunna  använda sig av till exempel ”Fuktkräm för daglig ansiktsvård” och ”Skonsamt hudrengöringsmedel” . Om sådana språkkompetenta personer saknas i er krets, föreslår jag att ni anställer en kunnig och språkmedveten utvecklare. Det skulle säkert löna sig både beträffande ert allmänna anseende och för er kommersiella lönsamhet.

Vänliga hälsningar

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...och en sjuk försäkring!

Tänk på det alla sär skri va re!

Anonym språkpolis

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Black Friday och Black Week får mig att se rött. Hur kommer det sig att dessa engelska beteckningar, som för tankarna till den skrämmande och från USA importerade halloween, används i Sverige där svenska är det officiella språket? Hur kommer det sig att det är okej med dessa storkommersiella företeelser i coronatider men inte med allmänna sammankomster med över åtta personer? Ja, det finns många frågetecken i dagens Sverige.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Hela artikeln ligger just nu bakom en betalmur på SvD:s webbplats)

”KULTURDEBATT | Sveriges ledande forskningstidskrift om svenska språket hotas av strypta bidrag. Anledning: artiklarna är skrivna på svenska och inte på engelska. Varför bedriver Vetenskapsrådet utrotningsaktioner mot svenskan, undrar Olle Josephson.

Sverige har en språklag. ”Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas” lyder paragraf sex. Aldrig offentligt ifrågasatt, men i praktiken saboterad av flera myndigheter. Ett litet men talande exempel är hur Vetenskapsrådet nu motarbetar att svenska språket används för forskning om svenska språket.

Närmare bestämt har Vetenskapsrådet i höst brutit mångårig praxis och vägrat utgivningsstöd till tidskriften Språk och stil. Tidskriften, som kommer ut en gång om året som en bok om 250–300 sidor, är ledande inom forskningen om samtida svenska, gärna i praktiskt bruk. ”

Vad vill Vetenskapsrådet? Ska forskning om svenska hädanefter bedrivas på engelska?!?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)