Kommentar  till insändare av C-G Pernbring med rubriken ”Alla skolor ska ha svenska som huvudspråk”, publicerad den 19 november.

Jag är helt ense med C-G Pernbrings kritik mot att engelska fungerar som huvudsakligt undervisningsspråk i svensk grundskola och gymnasium. En sådan skola ska heller inte vara skattefinansierad.

Men jag skulle vilja göra några tillägg: Internationella Engelska skolans (IES) "goda resultat" beror i första hand på gynnsam elevsammansättning (överrepresentation av elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning). Elever (och deras föräldrar) som söker sig till IES och andra friskolor väljer bort andra elever, föregivet mindre studiemotiverade elever. Man ska inte ens gå i samma skola. Tidigare när skolan var statlig skedde den indirekta sorteringen till gymnasiet enbart via betygsmeriter och intresseinriktning.

Dessutom använder IES och andra friskolor glädjebetyg som konkurrensmedel (för vilket exempelvis IES har kritiserats). Lärarbehörigheten i IES är lägre än i kommunala skolor liksom lärartätheten; genomsnittslönen för lärare är lägre än inom kommunala skolor. Varför skulle ”världens bästa lärare”, som IES säger sig ha, ha löner kring eller under genomsnittet för svenska lärare?

Om IES skulle bli ensam herre på täppan i en svensk kommun, skulle IES få samma problem som vilken kommunal skola som helst. Det är därför som det också har funnits oenighet inom IES om expansionstakten.

IES och andra friskolors vinst uppstår genom skolpengen per elev minus kostnaden per elev, och därför kan IES heller inte ha kostsamma elever. IES måste till varje pris hålla nere kostnaderna. Detta har gjort det möjligt för IES att löpande göra stora vinster. Vinsten har finansierat inköp av sex privatskolor (observera inte skattefinansierade friskolor) i Spanien och en i Storbritannien.

Grundaren Barbara Bergström hann sälja IES för 691 miljoner kronor 2014 till ett amerikanskt riskkapitalbolag, som nu diskuterar en vidareförsäljning. Allt detta har finansierats av skattemedel.

Per-Åke Lindblom

Denna insändare publicerades i Helsingborgs Dagblad den 24/11 2020.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...