För att för en stund lämna de viktiga frågor om engelskans påverkan på det svenska språket, engelska språkskolor etc, som Språkförsvaret med all rätt har på sin agenda, skulle jag tillfälligt vilja uppmärksamma ordet "prata". 

Efter det att riksdagens talman igår förklarat riksdagen högtidligt öppnad, gick statsminister Löfven enligt SR:s reporter upp för att "prata". Ordet "prata" har för mig en innebörd av allmänt babbel och jag frågar mig bara, när Löfvens tal blir utbytt mot "prat" och riksdagens talman mot "riksdagens pratman".

Skulle Språkförsvaret kunna tänkas påverka denna utveckling av språket? Annars tycks det vara lika bra att orden "tal" och "tala" förpassas till lista över inte längre gångbara ord.

Med hälsning

Brita Norberg

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Orka, Hinna, Diska. Det är svenska ord som inte går att uttrycka med ett enda ord i engelskan, påpekar Alexander Katourgi, som skrivit en bok om översättningssvenska – alltså när spår av det översatta språket stör läsningen.

Man skulle kunna läga till ordet Slippa till listan med ord som behöver översättas med flera ord på engelska, och detsamma gäller för franska, och säkert flera andra språk också. Och naturligtvis finns det exempel på motsatsen också – ord i främmande språk som behöver uttryckas med flera ord i en svensk översättning.

Katourgis bok heter ”Svenskan går bananer” med undertiteln ”En bok om översättningar som syns”. Han har jobbat som översättare och språkgranskare, framför allt av tv-spel och reklam, och har länge twittrat om fenomenet översättningssvenska. Vad sägs till exempel om: ”Kommer hon att komma i tid?” i stället för ”Hinner hon?”

Själv översättare tycker jag att boken minst sagt är välbehövlig. Det finns gott om exempel på ordagranna översättningar, inte bara i tv-spel och reklam, utan även i tidningsartiklar i dagspressen där journalisten tagit material från engelskspråkiga artiklar, och vid översättningen inte verkar ha reflekterat över ord och uttryck på svenska, utan bara mekaniskt översatt ord för ord. Och med borttagna redigerare och korrläsare, och slimmade redaktioner och tidsbrist är det väl inte underligt att det ser ut som det gör... men precis som Katourgi menar så störs läsningen av denna onaturliga och styltiga svenska.

Dessutom är det ju välkänt att engelska språket av många i Sverige (inte minst mediemänniskor, har jag en känsla av) ses som ”högre stående” än svenska språket, med flera ord och elegantare nyanser, vilket Katourgi påpekar är struntprat. ”Det går inte att räkna hur många ord ett språk har, eftersom det inte går att dra entydiga gränser för vad ett ord är. Man kan säga att alla språk har oändligt många ord eftersom de hela tiden kan nybildas”, säger han.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denne man lärde sig svenska på sex månader. Synnerligen imponerande!

Som jämförelse finns exempelvis en känd filmregissör, gift med en svenska och som har bott i Sverige sedan 1980-talet men som inte tar ett svenskt ord i sin mun.  Vill man så kan man - eller kanske rättare sagt: Måste man så kan man!

Det är ingen slump att denne kände filmregissör har engelska som modersmål - felet är att för många låter honom hållas.

Det är arrogant och direkt oartigt att efter så lång tid i ett land vägra att tala språket i landet och det finns inga godtagbara ursäkter.

Stå upp för det svenska språket 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ack ja, engelskan spökar överallt i vårt samhälle. Oavsett om man har nytta av språket eller inte. På första sidan (titelsidan) i HD/NST lördagen den 29 augusti, kan vi läsa att Ängelholm-Helsingborg Airport har räddats av kommunerna i Nordvästra Skåne. 

"Det känns som på julafton", säger ställföreträdande operative chefen Staffan Olsson i tidningen. Det blir tydligen en nystart för flygplatsen.Varför inte då också ändra tillbaka namnet till Ängelholm-Helsingborg Flygplats? Det ursprungliga och tidigare namnet. 

Personligen vägrar jag att använda det engelska ordet Airport i samband med flygplatsen i Ängelholm. Airport ger i detta fall bara ett fånigt och löjligt intryck. Dessutom borde man i så fall vara lite mer konsekvent och internationell. Då borde flygplatsen istället heta Angelholm-Helsingborg Airport med bokstaven A. (Bokstaven Ä finns ju inte i engelskan).

Men jag tror ändå att utländska affärsmän och turister kommer att hitta till flygplatsen, även om den får ett svenskt namn. En rekommendation: Använd gärna Piktogram. Ett piktogram med exempelvis en bild på ett flygplan på gatu- och hänvisningsskyltar. Ser fram emot ett trevligt svenskt namn på flygplatsen i framtiden, tack!

C-G Pernbring

Helsingborg     

(Insändaren publicerades idag i Helsingborgs Dagblad)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Stilpoäng och två 👍👍-ar upp! Ett alternativt uttryck kunde vara: "Regeringen satsar på välfärden så det står härliga till".

Också språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagen den 6 september var Besttransport tillbaka i närheten av där jag bor, och den här gången hann jag ta ett kort på bilen. Onekligen undrar man vad som döljer sig bakom den orangefärgade plåten.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Anna-Lena Löfgren - Lyckliga gatan

Söndagens svenskspråkiga dikt

En gång skall du vara en av dem som levat för längesen

En gång skall du vara en av dem

som levat för längesen.

Jorden skall minnas dig

som den som minns gräset

och skogarna

det multnade lövet.

Så som myllan minns

och så som bergen minns vindarna.

Din frid skall vara oändlig

så som havet.

Pär Lagerkvist

(Denna nätdagbokär knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den senaste tiden har många elevers (så väl invandrare som infödda) svaga förmåga att uttrycka sig på korrekt svenska debatterats flitigt i landets större tidningar. I en debattartikel i dagens (4/9-20) Göteborgs-Posten pläderar nu debattörerna för att fler logopeder i skolan skulle stärka elevernas svenska. Det står mycket vettigt att läsa i deras debattartikel.

Enligt min mening finns i skolan idag dock ett annat och betydligt större problem och som snarast måste lyftas upp i dagen. Nämligen den, internationellt sett, unikt stora och enkla möjligheten att bedriva undervisning på främmande språk (läs engelska) inom svensk skola - från förskola och uppåt. Inget annat land har så slappa regler på detta område! Stora språkbyteskoncerner slår nu grova mynt av våra gemensamma skattepengar (skolpengen).

Svenska elever har tillhört toppskiktet i världen vad gäller engelskkunskaper under många årtionden. Det finns med andra ord ingen som helst risk för att svenska elever inte lär sig god engelska. Ämnet är ju för övrigt också, som bekant, första främmande språk och ett obligatoriskt ämne sedan tiden kring andra världskriget, då det ersatte tyska.

Nu är det hög tid att istället lägga fokuset på det svenska språket. Den absoluta majoritetens modersmål i landet och det lagstadgade huvudspråket i Sverige sedan 2009 - alltså elva år!

Svenskan måste ges en naturlig särställning som undervisningsspråk i svensk skola. Engelskan har redan en mycket stark ställning i det svenska samhället och allt fler elever kommer dessutom från invandrarfamiljer där svenskan inte är en naturlig del av vardagen - om den överhuvudtaget talas!

Möjligheterna att bedriva undervisning på främmande språk måste begränsas kraftigt. Det är svenskan och inte engelskan som är den minsta gemensamma nämnaren i det svenska samhället. Enligt min personliga åsikt ska all undervisning i svensk grund- och gymnasieskola, språkämnen undantagna, ske på svenska.

Med nuvarande utveckling sker en successiv degradering av vårt officiella huvudspråk till förmån för engelska. Det är inte tal om något mindre än en självfinansierad språklig kolonisering. Ekvationen går inte ihop!

Jag avslutar med en uppmaning till auktoriteter på utbildningens område och med utbildningsministern i spetsen: Gör om och gör rätt - ju förr desto bättre!

Per-Owe Albinsson,

medgrundare av Språkförsvaret och skribent i språkfrågor med fokus på det svenska språkets ställning

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)