Sofia Alfredsson är en mycket mångsidig kvinna från Rot i Älvdalen. Efter många år i Stockholm flyttade hon hem med familjen till Rot och nu har hon kommit ut med sin tredje bok på älvdalska, det hotade språket i norra Dalarna.

Sofia växte upp i Holen, strax norr om Älvdalens kyrkby, i en miljö med mycket älvdalska. Men, som seden var då, dalskade hennes föräldrar inte med sitt barn, fastän de pratade älvdalska med varandra och många andra. Det var så man skulle göra på den tiden. Det var henes kusin Mats Olén, som blev hennes biljett till älvdalskan och med honom började hon prata på detta vackra språk. Intresset för det älvdalskan har utvecklats och nu dalskar Sofia ofta med de två barnen, Arvid, 6 år och Seth, 4 år och hoppas att de ska lära sig älvdalska.  Efter en tid i Stockholm har Sofia nu flyttat hem till Rot med sin make Per-Åke Nevberg och barnen.

Sofia är en riktig tusenkonstnär. Hon skriver dikter och böcker, hon sjunger och spelar, munspel, concertina, gitarr och ukulele. Hon målar akvarell och gör smycken och konstverk i koppartråd. När sonen Arvid var liten kom idén att skriva en barnbok ganska naturligt och den första boken på älvdalska kom ut. Greta Kluossa hette den. Kluossa är älvdalska och betyder padda på svenska.  

– Jag försöker få barnen intresserade av älvdalska och idén till en huvudperson i boken har funnits hos mig länge, säger hon.

Illustrerade med hennes egna bilder får barnen nu följa med Greta Kluossa på en fantasifull resa till Krumelurskogen i boken, berättade Sofia då.  Förra året kom boken Autflyktn (Utflykten)  ut och nu har alltså Sofia Alfredssons tredje bok på älvdalska kommit från tryckeriet. Den heter Ymsę krytyr og wekster. (Betyder ”Olika djur och växter” på svenska.)

I boken har hon illustrerat några vanliga djur och växter och skrivit namnet på älvdalska, liksom den bestämda artikeln före.

- Då lär man sig också om man säger hon, han eller det om djuret eller växten som är på bilden, säger Sofia. Längst bak i boken finns också de svenska namnen på de djur och växter som finns i boken.

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Våren 2019 skickade Språkrådet ut en stor enkät om klarspråksarbete till landets alla kommuner, regioner och statliga myndigheter. Under hösten kompletterades enkäterna med intervjuer med 13 klarspråksansvariga i myndigheter, kommuner och regioner. Huvudsyftet med undersökningen var att ta reda på hur klarspråksarbetet i Sverige bedrivs samt vilket behov av ökat stöd från Språkrådet som finns.”

Rapporten kan laddas ner här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I varje fall gjorde det det tidigare. 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nina van den Brink punkterar denna myt i en artikel i Fokus den 9/6. Hon skriver bland annat:

”Man kan hålla på så här i evigheter och leta skillnader i språk som talar för att det ena och sedan det andra språket är ordrikare och grammatiskt finurligare än det andra och sedan det ena. Lingvister brukar dock vara eniga om att alla språk har de ord som de behöver, och att det är omöjligt att säga att ett språk är ordrikare än ett annat, eftersom man då först måste definiera exakt vad ett ord är, när det slutar vara ett visst ord och blir ett annat (jämför ’bil’ och ’bilen’), när ett låneord anses införlivat i ett språk, vilken slang som är införlivad etcetera.

Personligen brukar jag säga till dem som hävdar att svenskan är ordfattig (ofta är det svenskspråkiga personer som gillar att läsa på engelska) att de ska läsa Gunnel Vallquists översättning av Marcel Prousts ”På spaning efter den tid som flytt”. Man glömmer helt bort att man inte läser boken på franska, trots att man aldrig tvivlar på att språket är svenska.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det känns, minst sagt, ologiskt med namnet "Dallas Tower" i Råsunda, Solna, Sverige. Solna utmärker sig negativt gång på gång och säljer ut både språk och själ.

Varför inte resa en staty över Larry Hagman... ä vad tusan... dra till med Trump på en gång! Patetiskt!

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan löd: ”Vilken hälsningsfras, om någon, använder du när du kontaktar en privatperson per brev eller mejl för första gången?”

Omröstningsresultat:

Således en förkrossande övervikt för hej som inledande hälsningsfras i brev eller mejl, då en person kontaktas för första gången.

Totalt röstade 232 personer. Omröstningen startade den 22/2 2020 och avslutades den 8/6 2020.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska. Se högerspalten!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)