USA har 50 delstater men Sviden (Sverige) är inte en av dem! Vi är, hör och häpna, ett eget land och med ett eget språk.

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Som väl alla är medvetna om så grasserar ett nytt virus runt omkring oss. Eftersom viruset är nytt har experter mer än en gång blivit förvånade över hur viruset slår. Viruset har orsakat oönskade verkningar inom skiftande områden. Det har till och med tagit sig in i det svenska språket.

Mer än en gång har man från myndighetshåll framhållit att när det står ”bör” i  Folkhälsomyndighetens författningssamling under Allmänna råd så är det som finns att läsa där bindande. Visst är det en bra idé att följa de allmänna råden men ordet ”bör” har så vitt jag vet inte ändrat betydelse denna vår.

Samma gäller för ordet ”rekommendation”. En rekommendation är inte bindande. Lägger man ihop ”bör” och ”rekommendation” i samma mening blir innehållet nästan tomt.

Viruset har också fått med svengelska i både myndighetstexter och massmedia. Ordet ”peak” används flitigt liksom verbet ”peaka”. I en rapport från Folkhälsomyndigheten finns ”peakdag” med hela 17 gånger på 22 sidor.

Det gäller dock att inte säga eller skriva Corona Peak för då kanske man hamnar på en bergstopp i Kanada.

Svenska språket lever farligt och är hotat till och med inifrån svenska myndigheter.

Annika Rullgård

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Bella Voce - Lunds studentsångerskor - Längtan till landet (Vintern rasat) 

Söndagens svenskspråkiga dikt

Den stackars Anna, eller Moll-toner från Norrland

Vårvindar friska

Leka och viska,

Lunderna kring, likt älskande par.

Strömmarne ila, 

Finna ej vila

Förr’n ner i djupet störtvågen far.

Klaga, mitt hjärta, klaga! - O, hör!

Vallhornets klang bland klipporna dör,

Strömkarlen spelar, 

Sorgerna delar

Vakan kring berg och dal.

Hjärtat vill brista - 

Ack! när den sista

Gången jag hörde kärlekens röst:

Avskedets plåga, ögonens låga,

Mun emot mun vid klappande bröst.

Fjälldalen stod i blomstrande skrud,

Trasten slog drill på drill för sin brud;

Strömkarlen spelte, 

Sorgerna delte,

Suckande, berg och dal.

Natten så fager,

Ljus som en dager,

Göt över skog och bölja sin glans.

Älvornas vingar

Glänsande ringar

Slöto kring ängens tuva i dans.

Suckande hjärtan, suckande lund,

Smekande ord och saligt förbund!

Strömkarlen spelte,

Sorgerna delte

Vakan kring berg och dal.

Ack, att vid polen

Midsommarsolen

Tusende år bortsovit så sällt!

Hastigt vem kallar?

Krigsbudet skallar

Fjärran ifrån: ”Till vapen!” så gällt.

Nu var ej tid hos flickan att bo,

Löftet han gav om kärlek och tro;

Strömkarlen spelte,

Sorgerna delte,

Suckande, berg och dal.

Hurtigt på slätten, 

Med bajonetten,

Snabb som en ren, han ilade ned;

Där, ibland fanor.

Flygande svanor,

Klingande spel, i blixtrande led, Rak som en tall, han höjde sig opp,

Såg jag hans bild vid tårarnas lopp.

Strömkarlen spelte,

Sorgerna delte,

Suckande, berg och dal.

Snart han marschera’ -

Kom aldrig mera

Åter till hemmets brudliga tjäll.

När av min Modig

Vålnaden blodig

Svävar på västerns rodnande fjäll,

Klaga, mitt hjärta, klaga! - O, hör!

Vallhornets klang bland klipporna dör:

Strömkarlen spelar, 

Sorgerna delar

Vakan kring berg och dal.

Julia Christina Nyberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ja, inte är det ”When the dust settles” som i Sverige. Petter Björck skrev igår på Språkförsvarets vänner, Facebook:

”Jag såg nyss reklam i Yle Fem, den (finlands)svenska kanalen här i Finland, för ifrågavarande danska serie. Här heter den ’När dammet lagt sig’. En intressant iakttagelse.”

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mikael Parkvall skrev igår i Svenska Dagbladet (artikeln går just nu inte att länka):

”En av språkvetenskapens mest citerade aforismer fyller 75 den här veckan. Åtminstone i skrift. Det var nämligen den första maj 1945 som den litauisk-amerikanske lingvisten Max Weinreich först satte אַ שפּראַך איז אַ דיאַלעקט מיט אַן אַרמיי און פֿלאָט på pränt. Den som inte är så styv på jiddisch har ändå en sportslig chans att dechiffrera påståendet om det återges i sin translittererade form A shprakh iz a dialekt mit an armey un flot, vilket på köpet får jiddisch att mer framstå som den dialekt av tyska som språket nästan är. Det betyder alltså, och brukar på svenska återges som, ”Ett språk är en dialekt med en armé och en flotta”.

Det är detta som bland annat ligger i älvdalskan i fatet, trots att den i princip skiljer sig lika mycket från rikssvenskan som isländskan och färöiskan.

Peter Rutger Pierrou

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kopierat från The Highland Times i Skottland. Byt ”Scotland” mot ”Sweden” i texten nedan, och vi får en bild av mekanismerna bakom alltför många svenskars anglofånvurmande.

“Having given it some thought, it’s the only conclusion that we can come to as why some people in Scotland do not want an independent Scotland, pledge their allegiance to England and a failing Union. 

It is not natural for a sovereign nation to be governed by the country next door and what’s more have their economy plundered by said nation and think it’s acceptable. There are elements of the population in Scotland that think that this is right and proper and in fact, the natural order of things.

They are apologists for the failing so called equal Union of Nations. The evidence is there for all to see if they would only look beyond the propaganda that is being spoon fed to them by Westminster that Scotland should be an independent country.Why can’t they see they are being deceived, lied to and have been lied to for decades, that brings us back to Stockholm Syndrome and what it is.

Symptoms of Stockholm Syndrome

The victim develops positive feelings toward the person holding them captive or abusing them. The victim develops negative feelings toward authority figures, or anyone who might be trying to help them get away from their captor. They may even refuse to cooperate against their captor. The victim begins to perceive their captor’s humanity and believe they have the same goals and values. How do we cure a nation suffering from this, that’s the question and one that we will have to work on to help the people that are suffering with this horrible condition?”

Christer J.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sturla Berg-Olsen skrev i Morgenbladet den 1 februari 2019:

"Men tar vi på oss de norske morsmålsbrillene våre og kikker på engelsk, ser vi trolig enda flere mangler der. Engelsk når ikke norsk til knærne engang når det gjelder mulighetene til å danne sammensatte ord som ullundertøyprodusent og næringslivsutvikling. Vi har mer fleksibel ordstilling (Morgenbladet leser jeg alltid), og vi kan med få ord uttrykke forhold engelsk må bruke adskillig mer plass og tid på (hvem sa du dere burde ha besøkt? eller gymsalen pusses opp). 

Det er klart at ethvert språk vil oppleves som en tvangstrøye hvis man prøver å dytte det ned i en annen form, men når folk med norsk som morsmål hevder at norsk ikke strekker til, må man spørre seg om det ikke er husmannsånd som ligger bak. Norsk er dynamisk så det holder – men det er opp til språkbrukerne å bruke og forme språket.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nedanstående citat är hämtat från en ledartikel i Aftonbladet den 17 november 2019:

”Nyligen berättade den skolpolitiske debattören Marcus Larsson hur politiker över hela landet degraderat sig till fixarsorkar åt aktiebolagsdrivna Internationella engelska skolan, IES.

Larsson visar att när helst ett nytt bostadsområde ska byggas så lierar sig IES med byggföretag och presenterar en färdig skollösning för kommunen. Och eftersom många kommuner – särskilt om de är borgerligt styrda – är angelägna om att IES etablerar sig så bjuder de på både mark och fina villkor som till exempel hyresrabatter.

Eftersom försäljning av kommunal mark inte regleras av lagen om offentlig upphandling så är det fritt fram att ge ett skolföretag sådana förmåner. När IES väl etablerat i en kommun dräneras den kommunala skolan på elever, framförallt elever från studievana hem. Man kan alltså säga att våra folkvalda använder skattepengar för att skoljättar ska kunna göra skolan ännu mindre jämlik.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)