Språkförsvarets blogg har tidigare uppmärksammat den broschyr, ”Språk.Världens grej!”, som Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering vid Uppsala universitet har gett ut. I detta sammanhang skulle jag speciellt vilja rekommendera Sigbrit Frankes artikel ”Varför läsa andra främmande språk än engelska?”. Hon skriver bl.a.:

 ”Att man kunde välja mellan språk bidrog dock till att en mycket destruktiv tanke slog rot: ett tillvalsämne är också per definition ett frånvalsämne. Tanken återspeglas även i Gymnasieutredningens betänkande (anm. - min länkning) som nyligen presenterats med den lovande titeln Framtidsvägen. För blivande tekniker tycks dock vägen för framtiden bara gå till anglosachsiska länder. Detsamma gäller i viss mån även ekonomerna. Om förslagen gå igenom blir ett andra främmande språk inte obligatoriskt på det tekniska programmet och inom det ekonomiska programmet bara under det första året. Tillvals-/frånvalstanken har också inneburit att elever bytt ut det främmande språk de först valt med ett nytt, ofta ett nybörjarspråk. Den olyckliga konsekvensen är ytlighet. Kanske medicinen är att åter och genomgående göra ett främmande språk obligatoriskt med innebörden att det är fråga om ett och samma språk, ett språk som eleven förväntas fördjupa sig i. Ingen väljer bort historia eller biologi. Det är nämligen omöjligt med den självklara plats sådana ämnen har i timplanen. Varför ska det då vara möjligt med frånval av det tillvalda främmande språket (sid. 18)?” 

När jag gick i realskolan och gymnasiet, läste vi tre obligatoriska främmande språk, engelska, tyska och franska. Den som gick latinlinjen läste dessutom latin och/eller grekiska. Jag kan inte erinra mig att någon gnällde över att vi var tvungna att läsa tre främmande språk. För övrigt dröjde det inte länge förrän jag kände mig tacksam för detta tvång.

I Sverige öppnade man successivt för möjligheten att välja bort tyska och franska, samtidigt som engelskans ställning steg för steg har stärkts. Ju flera språk man har kunnat välja att läsa vid sidan av den obligatoriska engelskan, tyska, franska, spanska, italienska, ryska etc., desto starkare har engelskans ställning blivit. När man tog bort de båda betygen i svenska, degraderades också svenskämnet i förhållande till engelskan. Nu vill Globaliseringsrådet dessutom införa engelska fr.o.m första klass i grundskolan.

Den mest extrema tillvals-/frånvalstanken hittar vi typiskt nog i USA, där highschool-eleverna också kan välja om de överhuvudtaget ska läsa ett främmande språk eller inte. Resultatet är att två tredjedelar av eleverna väljer att inte läsa något främmande språk alls. Majoriteten av de som ändå väljer att läsa ett främmande språk väljer att studera spanska av naturliga skäl.

Per-Åke Lindblom

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Söndagens svenskspråkiga sång   Vikingarna - Ord   Söndagens svenskspråkiga dikt   Ordbanken    Vad gör jag när jag har slut på orden Då går jag till ordbanken och lånar Öppnar en bok räntefritt och läser:   Daniel Boyacioglu ...

Torsdag den 15.5.25 diskuterede Folketingets ordførere et Forslag til folketingsbeslutning om at indføre en dansk sproglov, som var fremsat af Pia Kjærsgaard (DF) og et, der var fremsat af Mai Mercado (K) under et samlet punkt.   Stemningen var g...

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...