På den här bloggen har det tidigare diskuterats hur många som egentligen förstår ett fastlandsskandiviskt språk och varför denna fortfarande fungerar som en bas för det nordiska språksamarbetet. Jag har därför gjort vissa enkla beräkningar.

Den nordiska språkgemenskapen bygger på att de tre fastlandsskandinaviska språken, danska, norska och svenska, är sinsemellan förståeliga och att danska eller svenska fungerar som andra eller tredje språk i Grönland, Island, Färöarna och Finland. Varken grönländska, isländska, färöiska eller finska kan fungera som bas för den nordiska språkgemenskapen. Grönländska förstås bara av grönländare; isländska och färöiska är sinsemellan förståeliga, men förstås inte av danskar, norrmän, svenskar och finländare; finska förstås bara av finländare och tornedalsfinnar.

Detta är utgångspunkten för det nordiska språksamarbetet. I den deklaration om nordisk språkpolitik som antogs 2006 och som undertecknades av samtliga nordiska kultur- eller undervisningsministrar inkl. representanter för Grönland, Färöarna och Åland heter det följaktligen:

"Utgångspunkten för den nordiska språkpolitiken är att Nordens samhällsbärande språk är och förblir starka och levande, att de som är samhällsbärande språk förblir samhällsbärande och att det nordiska samarbetet även fortsättningsvis bedrivs på de skandinaviska språken, d.v.s danska, norska och svenska."

Befolkningsstatistiken är hämtad från Wikipedia och siffrorna har för varje enskilt område justerats uppåt till närmaste femtio- eller hundratal. Det totala invånarantalet i de fem nordiska staterna, inkl. Färöarna och Grönland, är 25055200. För enkelhetens skull har jag utgått från att alla invandrare i Danmark, Norge eller Sverige behärskar respektive lands huvudspråk som andra eller tredje språk. När det gäller Finland har jag inte gjort något antagande alls, men det finns mig veterligt invandrare i Finland som också lär sig svenska.

Det sammanlagda antalet som talar danska, norska och svenska som första, andra - och i vissa fall tredje språk - i Danmark, Färöarna, Grönland, Island och Sverige uppgår till 19739900 människor. I Finland har 5,5 procent av invånarna svenska som modersmål och 40 procent av invånarna med finska som modersmål säger sig kunna konversera på svenska. Undervisning i båda språken är obligatorisk i det finländska skolväsendet. Det innebär att 2418462 finländare (0,455 x 5315300) behärskar svenska. Det betyder att 88,4 procent av invånarna i Norden behärskar ett fastlandsskandinaviskt språk. Som jämförelse kan nämnas att bara omkring 50 procent av invånarna i EU säger sig behärska engelska. Den överväldigande delen av dessa måste dessutom lära sig engelska som andra, tredje eller fjärde språk.

Den som är intresserad av den nordiska språkgemenskapen och dess villkor bör besöka vår webbplats – se http://www.sprakforsvaret.se/sf/index.php?id=399.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Torsdag den 15.5.25 diskuterede Folketingets ordførere et Forslag til folketingsbeslutning om at indføre en dansk sproglov, som var fremsat af Pia Kjærsgaard (DF) og et, der var fremsat af Mai Mercado (K) under et samlet punkt.   Stemningen var g...

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...