Direktlänk till inlägg 6 november 2010

Meritpoäng inte relevant för grannspråksundervisningen

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 november 2010 20:19


Jag läste i en nyhetsnotis på webbplatsen norden att Olemic Thommessen från den konservativa gruppen i Nordiska Rådet hade uttryckt oro för i vilken utsträckning den nordiska språkkonventionen efterlevs i de nordiska länderna. Han hade också frågat den svenska samarbetsministern vilka initiativ den svenska regeringen hade tagit för att efterleva konventionen. Ewa Björlings svar är faktiskt lite märkligt:


”- Vi har etableret en webbasseret ressource for at styrke elever og læreres kendskab til nabosprogene, sagde den svenske samarbejdsminister Ewa Björling. Hun pointerede også, at eleverne får ekstra merit point, hvis de vælger at studere de nordiske sprog.”


Svaret är märkligt, eftersom grannspråkundervisningen i Sverige sker inom ramen för svenskämnet. Den senaste omfattande undersökningen av grannspråksförståelsen i Norden, ”Håller språket ihop Norden?”, som genomfördes av Lars-Olof Delsing & Katarina Lundin Åkesson 2005, visar dock att grannspråksförståelsen i Norden, särskilt bland ungdomen, framförallt i Sverige, har försämrats sedan 1976. Denna undersökning visade också att hälften av de danska och norska gymnasieeleverna hade fått grannspråksundervisning mot bara en fjärdedel av de svenska. Det är alltså Sverige, som i första hand måste göra någonting åt grannspråkspråkförståelsen. Det enklaste är att stipulera att grannspråkundervisningen ska vara ett obligatoriskt moment i svenskämnet.


Den svenska regeringen har tidigare beslutat att studier i fler främmande språk ska ge extra meritpoäng för gymnasister i samband med ansökan tillhögskolan har också beslutat att högstadieelevers studier i främmande språk ska ge extra meritpoäng i samband med ansökan till gymnasiet. Detta beslut träder i kraft den 1 juli 2014. Men vad har detta för relevans för grannspråksundervisningen?


Syftet med grannspråksundervisningen är att de svenska eleverna ska uppnå receptiv kompetens i danska och norska och få kunskap om de övriga nordiska språken. Danska, norska och svenska är nämligen sinsemellan förståeliga språk. En svensktalande kan i princip tala svenska med en dansktalande eller en norsktalande, som i sin tur kan använda sitt eget språk. Med en liten ansträngning får man, genom att utveckla sin receptiva kompetens, tillgång till ett språkområde som omfattar omkring 20 miljoner invånare med all dess vetenskapliga och kulturella produktion. Det har aldrig varit meningen att man ska lära sig tala eller skriva på danska eller norska, eftersom det egentligen inte behövs. Bor man en längre tid i Danmark eller Norge, kommer man ändå att successivt att anpassa sitt språk.


Syftet med undervisningen i främmande språk som engelska, tyska, franska och spanska etc. är att eleverna ska uppnå en aktiv kompetens i dessa språk, d.v.s att eleverna inte bara ska kunna förstå språken i fråga utan även att kunna tala och skriva på dem. Hur många svenska elever kommer egentligen att vara intresserade av att lära sig att tala och skriva på danska eller norska? Såvitt jag vet, förekommer undervisning i danska endast vid vissa gymnasier i Skåne, medan undervisning i norska förmodligen inte förekommer alls, inte ens i gränstrakterna till Norge. Däremot förekommer båda språken som hemspråk.


Läs också Språkförsvarets öppna brev, ”Försvara den nordiska språkgemenskapen – stärk grannspråksundervisningen!” från den 8/8 2008 till regeringen. Brevet omvandlades sedan till en artikel, som publicerades i nio svenska dagstidningar (se arkivet ”Mellannordisk språkförståelse”).


Per-Åke Lindblom¨

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 23 sept 14:43


    Uppenbart är att IES tycks ha noterat att Språkförsvaret och andra bevakar hur skolans personal systematiskt misshandlar såväl det engelska som svenska språket - se tidigare inlägg!   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsva...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 23 sept 10:00

Susanne Nyström skriver i Dagens Nyheter idag bland annat:   "Den senaste trenden i svensk skola är att allt fler lektioner sker på engelska. Samtidigt pekar det mesta på att eleverna lär sig mindre när de inte undervisas på sitt modersmål.När ti...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 22 sept 14:54

Svenska Dagbladet rapporterade idag om statsminister Ulf Kristerssons besök i New York och skrev bland annat:   " Vi fortsätter diskutera skilnader mellan Sverige och USA.   En slående olikhet är synen på integration. I synnerhet i New York. ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 21 sept 15:08

IES översättning är sämre än maskinöversättningar. Först det engelska originalet:   “IES Enskede prides itself in our strong reading culture. The school library adds new titles to the collection on a regular basis, keeping our students up t...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 20 sept 11:16

Detta sker idag i artikeln ”Det är bråttom att få barnen att läsa, det måste göras nu” i Dagens Nyheter:   ”Nyligen publicerade Chalmers tekniska högskola och Kungliga tekniska högskolan en klargörande studie. Den visade att st...

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9
10
11
12 13 14
15 16 17 18 19
20
21
22 23 24 25 26
27
28
29 30
<<< November 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Träna glosor med Ovido