Direktlänk till inlägg 12 november 2010

Varför har en del språk blivit stora och varför finns det ingen garanti för att de förblir stora?

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 november 2010 00:30


Jag har just läst ut en bok av Nicholas Ostler, ”Empires of the Word – A Language History of the World”. Boken handlar om varför vissa språk har expanderat och blivit stora, varför vissa av dem forfarande är stora och varför åter andra har förlorat i betydelse eller t.o.m helt försvunnit.  Jag tanker inte recensera boken utan hänvisar till Torgny Nordins utmärkta recension, ”Inga språk lever för evigt” i Svenska Dagbladet den 24 juli 2005.


I boken (sid. 20) citerar Nicholas Ostler den brittiske lingvisten J.R Firth, som skrev:


World powers make world languages…The Roman Empire made Latin, the British Empire English. Churches too, of course, are great powers…men who have strong feelings directed to the world and its affairs have done most. What the humble prophets of linguistic unity would have done without Hebrew, Arabic, Latin, Sanskrit and English, it is difficult to imagine. Statesman, soldiers, sailors, and missionaries, men of strong feelings have made world languages. They are built on blood, money, sinews, and suffering in the pursuit of power.”


Världsmakter skapar världsspråk. Det romerska imperiet skapade latinet, det brittiska imperiet engelskan. Kyrkor är naturligtvis också stormakter… män som hyser starka känslor riktade mot världen och dess affärer har gjort mest. Vad den språkliga enighetens ödmjuka profeter skulle ha gjort utan hebreiska, arabiska, latin, sanskrit och engelska, är svårt att föreställa sig. Statsmän, soldater, sjömän, och missionärer, män med starka känslor har skapat världsspråken. De är byggda på blod, pengar, muskler, och lidande i jakten på makt.” (Min översättning)


Det bör noteras att detta skrevs 1937, strax innan de starka känslornas män spände musklerna mot varandra och skred till verket. Firth har naturligtvis en poäng. Stora språk som kinesiska, engelska, franska, spanska, portugisiska, arabiska, ryska och sanskrits olika avläggare med hindi i spetsen har alla spridits genom erövring. Men, som Oestler visar, måste också erövringarna åtföljas av en betydande migration av modersmålstalare. Eljest blir de språkliga erövringar sällan bestående. Språk, som i stor utsträckning fungerar som lingua franca och samtidigt har en liten bas med modersmålstalare, lever farligt. Om det sker ett maktskifte, räcker inte basen till för språkets fortlevnad. Detta hände med portugisiskan i Indien och Indonesien. När Portugal som sjömakt på 1600-talet överflyglades i Asien av först Holland och sedan av Storbritannien, fortlevde portugisiskan en tid som lingua franca (utom på dagens Timor, där det idag är nationalspråk), men ersattes sedan av andra språk. Bara i Brasilien utvecklades portugisiskan till ett stort språk tack vare just stor inflyttning av portugiser.


Engelskans ställning idag vilar på att det är det är det största andraspråket i världen, men  fundamentet är alltså inte helt säkert, eller som Torgny Nordin konkluderar i sin recension:


Engelskans position som världsspråk kan tyckas ohotad för överskådlig framtid. Dock är det inte ett modersmål som växer längre. Dagens vurm för engelskan är tydligt associerad med tankar om modernitet, rikedom och global handel. Som handelsspråk är det unikt i sin utbredning. Men handelsmän är, som sagt, notoriskt osentimentala när det gäller språk. Under sjuhundra år var sogdiska det dominerande handelsspråket längs Sidenvägen, men när handeln förändrades försvann också språket. Och det samma hände med feniciskan som talades i varje hamn och på varje marknadsplats runt Medelhavet under det första årtusendet före vår tideräkning. Språkhistorien lär oss att inga språk lever för evigt.”


Nu har visserligen engelskan en stor bas med modersmålstalare, men vissa andra språk, inte bara kinesiska och spanskan, kommer i framtiden att ha en större bas med modersmålstalare. Engelskans relativa ställning i världen kommer de närmaste två decennierna att påverkas mycket att den ekonomiska utvecklingen i Kina, Indien och Brasilien. Om Kina uppnår samma BNP som USA kring 2025, kommer det naturligtvis också få konsekvenser för kinesiska språkets vidkommande. Idag organiserar Kina gratisundervisning i kinesiska i t.ex Liberia; i en framtid kanske Kina kan omvandla språkundervisning i KFS (kinesiska som främmande språk) till en lukrativ affärsverksamhet.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 28 mars 08:00

Universitetsläraren rapporterar:   ”En utgångspunkt för den norska regeringens handlingsplan är att mer undervisning sker på engelska och att det i vetenskapliga publikationer har skett en kraftig nedgång av det norska språket i förhållande...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 mars 08:00

Som många noterat har service på restauranger i Sverige förändrats de senaste 10 åren. I de större städerna stöter man ofta på personal som knappt kan svenska utan bara engelska. De verkar intalade att alla svenskar gärna pratar engelska.   När...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 mars 12:00

Stefan Lindgren skriver på Facebook:   ”Läs Cronemans krönika i DN från 16/3. Jag håller helt med honom, även om han är 30 år sen med dessa insikter.   Och har man väl sagt A måste man säga B. Det är sjukt att svenska högskolelärare ska...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 mars 13:00

I artikeln ”Den nordiska språkgemenskapens kris” skriver Samuel Larsson inledningsvis:   ”Den eviga frågan om hur väl danskar och svenskar förstår varandras språk har blivit aktuell igen. Frågan är ju lika gammal som Öresund o...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 mars 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Kjell Höglund - Mina vingar   Söndagens svenskspråkiga dikt   Tanken   Tanke, se, hur fågeln svingar under molnet lätt och fri; även du har dina vingar och din rymd att flyga i.   Klaga ej, att du v...

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9
10
11
12 13 14
15 16 17 18 19
20
21
22 23 24 25 26
27
28
29 30
<<< November 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards