(Pressmeddelande/Öppet brev)

Sveriges regering/EU-ministern

EU-nämnden

Sveriges riksdag

Sveriges EU-parlamentariker

Svenska Dagbladet/TT rapporterade den 10/11 om att ingen uppgörelse hade nåtts om EU-patent. EU-förslaget innebar att unionens patentspråk skulle vara engelska, franska och tyska, men detta motsatte sig Spanien och Italien. Två dagar senare rapporterade Mats Hallgren i Svenska Dagbladet att Sverige och ett antal andra EU-länder ville gå vidare på egen hand för att skapa ett gemensamt europeiskt patent.

Det är alldeles utmärkt att Spanien och Italien blockerar förslaget. Det innebär att andra länder kan stanna upp och verkligen begrunda vilka patentspråk som ska användas inom EU. Spaniens position är nämligen fullt rimlig. Visserligen är spanska som modersmål med 41 miljoner modersmålstalare mindre än tyska med c:a 90 miljoner modersmålstalare, engelska med c:a 65 miljoner och franska också runt 65 miljoner inom EU-området. T.o.m italienska med 58 miljoner modersmålstalare är större. Men enligt de flesta språkstatistiker är spanska med 330 miljoner talare större som modersmål globalt än engelska.

Syftet med de förhandlingarna som har förts är att reducera antalet nödvändiga patentspråk i EU. Idag måste en patentansökan i EU godkännas i var och en av de 27 medlemsstaterna och på landets officiella språk, d.v.s totalt 23 språk. Dessutom måste man betala avgifter i varje land.

Men diskussionen om obligatoriska språk i samband med EU-patent är bakvänd. Om EU verkligen vill säkerställa ett mångspråkigt Europa, borde diskussionen börja i en helt annan ända. Det viktigaste är att alla nationalspråk i Europa används som patentspråk.

I en artikel från 2002 skrev Olle Josephson:  

”Patentbeskrivningar har inte många läsare. Men den tekniska svenskan förnyas och preciseras i dessa patenträttshandlingar som av juridiska skäl fordrar ett mycket exakt språk. När de högt kvalificerade patentingenjörerna sliter med sina översättningar eller originaldokument föds och frodas orden: …. De kan vandra vidare till termbanker, arbetsbeskrivningar och läroböcker. Svenskan berikas.

Transnationella storföretag med översättningsavdelningar och jurister reder sig utan patent på svenska. Men hur ska småföretagare och innovatörer utan kapital klara att läsa andras patentbeskrivningar och utforma egna utan att riskera misstag och mycket dyra rättsprocesser? Och i förlängningen drabbas vi alla som inte har engelska som modersmål.”

Detta principiella resonemang gäller naturligtvis alla nationalspråk. Ett nationalspråk är inte komplett och samhällsbärande om det inte längre används för patentansökningar och patentbeskrivningar. Om patentansökningar och -beskrivningar i fortsättningen bara behöver skrivas på engelska, tyska och franska, är detta till uppenbar nackdel för de övriga nationalspråken i Europa.

Sverige tillhör f.ö de medlemsstater i EU, som i de hittillsvarande förhandlingarna frivilligt har släppt kravet på att beskrivningar av europeiska patent ska vara översatta till svenska. Denna förändring av den svenska patentlagen trädde i kraft 2006. Denna anpassning förklarar också den mystiska ordalydelsen av paragraf 3 i den svenska språklagen från 2009:

”Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.”

Enligt vår uppfattning borde i stället regeln vara att alla patentansökningar och –beskrivningar ska vara avfattade på det nationalspråk i den medlemsstat, där patentansökaren, vare sig det är fråga om ett företag eller en enskild uppfinnare, är verksam och dessutom på ett av språken engelska, franska, spanska och tyska. Högst två språk blir alltså obligatoriska enligt denna modell. Större företag kommer förmodligen att se till att översättningar till fler språk görs, men detta är fakultativt.

Konsekvensen blir att brittiska och irländska patentansökare måste översätta sina texter till franska, spanska eller tyska; de franska måste översätta till antingen engelska, spanska eller tyska; de spanska till antingen engelska, franska eller tyska; och de tyska till antingen engelska, franska eller spanska. Uppfinnare eller företag i stater, som har inte har något av de fyra nämnda stora språken som nationalspråk, använder alltså sina nationalspråk, som de behärskar bäst, och är bara tvingade till att översätta sina dokument till ett av de stora språken (och inte till 22 som idag) för att ansökan ska vara giltig.

Nätverket Språkförsvaret

genom Olle Käll/Per-Åke Lindblom/Jan Malmstedt/Hillo Nordström/Arne Rubensson

Nätverket Språkförsvaret

http://www.sprakforsvaret.se/sf/

E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

             sprakforsvaret@yahoo.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Marcus Larsson påpekar på Twitter:   Ser allt fler tecken på att IES har problem. Får till exempel allt oftare upp ”vi har platser kvar”-reklam på FB när jag åker runt i landet.     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spr...

      (Dennna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...