I slutordet av sin artikel ”I det nya mångspråkiga Sverige” från 2009 skriver Inger Lindberg, professor i tvåspråkighet vid Stockholms universitet:

”I och med fastställandet av en officiell språkpolitik och införandet av den nya språklagen har viktiga frågor kring språk och språkbruk i det mångspråkiga Sverige förts upp på den politiska agendan. De språkpolitiska målen är genomgripande och berör ett brett spektrum av verksamheter och sektorer i samhällslivet med stor relevans för utbildning och demokrati. Men språkpolitikens genomslagskraft är naturligtvis avhängig i vilken utsträckning den verkligen når ut och tillämpas i alla de sammanhang där politiska beslut som omfattar dessa frågor fattas. För att den nya språkpolitiken inte ska stanna vid ett till intet förpliktigande politiskt dokument förutsätts en ökad medvetenhet kring språkfrågorna, inte bara bland beslutsfattare på olika nivåer utan också hos alla språkbrukare som i sitt vardags-, samhälls- och arbetsliv berörs av språkpolitiska beslut och genom attityder, värderingar och eget agerande påverkar deras tillämpning. Som ett litet exempel på vilken typ av åtgärder det kan komma att handla om kan det nämnas att regeringen strax efter det att den nya språklagen har trätt i kraft den 1 juli 2009 JO-anmäldes för att uteslutande ha e-postadresser på engelska som till exempel @culture.ministry.se och @social.ministry.se (se vidare Aftonbladet 2009-07-09). Någon vecka tidigare JO-anmäldes också Stockholms stad för valet av endast engelska namn som Stockholm Visitor´s Board och Stockholm Business Region för några av stadens verksamheter (se vidare Språkförsvaret 2009-07-19). Små och bagatellartade frågor och inte mycket att bråka, kan man tycka. Men om inte medborgarna ska kunna använda svenska ens för att kontakta svenska myndigheter måste man ändå fråga sig vad det är för mening med en lagstiftning som fastställer svenska som huvudspråk i Sverige och understryker det allmännas ansvar i denna fråga. För att en lagstiftning som denna på sikt ska komma att tillämpas och genomsyra verksamheter och beslut på bred front krävs implementeringsåtgärder på alla nivåer och inte i bara stora frågor på exempelvis utbildnings- och integrationspolitikens områden. I detta arbete kan alltså även symbolfrågor som myndigheternas e-postadresser och språkval vid namngivning av olika verksamheter vara viktiga att beakta.” (Hyperlänken finns inte i ursprungsartikeln)

Inger Lindberg har naturligtvis rätt i sin analys. Språkförsvaret har alltsedan arbetet med språklagen inleddes haft bestämda synpunkter på dess konstruktion, ja, vi utarbetade t.o.m ett eget utkast för att demonstrera hur en språklag skulle kunna vara utformad. Under arbetet med språklagen försökte vi påverka regeringens kommittédirektiv och vi hade synpunkter på såväl utredningen ”Värna språken” som den språklagsproposition som så småningom antogs av riksdagen. Även om ”Språk för alla” var behäftad med allvarliga brister, ansåg vi att språklagen var ett fall framåt. Den har ju väckt många förhoppningar, eller hur? Syftet med Språkförsvarets JO-anmälningar har bl.a varit att pröva språklagens räckvidd, dess tillämplighet, om den är ett till intet förpliktigande dokument eller inte. Språkförsvaret kommer naturligtvis att verka för att språklagen revideras och förbättras. I detta opinionsarbete behöver vi stöd av alla språkmedvetna krafter för att lyckas.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

...där Stefan Holm hoppade in som vikarie men synnerligen snabbt fick nog.     Faktum är att IES presterar under medel vad gäller trygghet och studiero. Personligen skule jag aldrig låta mina barn komma i närheten av någon av IES språkbytess...

Holm valde att vikariera på IES för att han trodde att det skulle vara ordning och reda där. - Men det var väldigt stökiga lektioner allihop. Jag har aldrig upplevt något liknande.     Faktum är att IES har visat sig ligga under medelvärdet ...

...hittills, enligt "School Parrot". Det ska bli intressant att se om någon IES-skola når upp till medelbetyget 3.0. Märk väl: Medelbetyget!!     Resultatet på SchoolParrot rimmar mycket illa med IES höga svansföring men det är väl som med ...

Mitten av maj och sommaren kastar sig in innan våren har hunnit dra sig tillbaka. Den var försynt, med tussilago och bågra sippor innan allt exploderade. Härligt med denna färgprakt och detta spektrum av dofter och fågelsång, Fågelsånger, många tonar...

Den chilenska nättidningen Tarpán uppmärksammade älvdalskan den 6 maj. Det heter inledningsvis:   ”Älvdalskan (övdalsk på älvdalska, älvdalska på svenska) talas i Älvdalen i Dalarna av cirka 2500 personer. Språket är särskilt intressant för...