Direktlänk till inlägg 28 december 2011
Russinknopp, dubbeltut, sandplutt, skalkramare, rynksjöpung... vad kan det vara för något? Underliga namn på underliga djur, skulle man kunna svara. Det är några exempel på djur som finns upptagna i senste volymen av Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna, avdelningen ryggsträngsdjur, lansettfiskar och broskfiskar. Grönhjon, raggbock och mindre timmerman är exempel från avdelningen Långhorniga skalbaggar.
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna är ett bokverk som är unikt i världen, enligt vad som sägs på deras hemsida, läs mer här. Verket ges ut av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet som av Riksdagen fått i uppdrag att kartlägga och beskriva Sveriges arter. Ett principbeslut att alla organismer som presenteras i Nationalnyckeln bör ha svenska namn ledde 2004 till bildandet av Kommittén för svenska djurnamn. Det är framför allt nordiska djurarter som kommittén arbetar med, men när det gäller fågelnamn har arbetet varit delegerat till Sveriges ornitologiska förening. Namn på växter ansvarar Svenska Botaniska föreningen för.
”Sverige har en rikare biologisk mångfald än vi trott” skriver Artdatabanken. Efter att ha tagit del av bara en liten bråkdel av Nationalnyckelns utbud av artnamn, kan man konstatera att svenska språket också har en rikare mångfald av artnamn, och möjligheter att bilda nya sådana, än vad många inser.
Artdatabanken och dess namngivningskommitté förtjänar en eloge för sitt föga uppmärksammade arbete med att berika svenska språket, tycker jag.
Susanne L-A
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...
På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...
”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson. – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...
Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
4 | ||||||
5 |
6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 |
|||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 |
28 | 29 |
30 | 31 |
||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"