Expressen genomför i anslutning till nyhetsartikeln, "MP:s nya program är fyllt med 'hen'", en webbomröstning om "hen". När detta skrives, är ställningen 4 procent för "hen" och 96 procent emot. 3471 personer hade röstat.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från förlaget Prodictas webbplats)

Om du någon gång tyckt att det är problematiskt när du måste kommunicera med danskar och norrmän på jobbet eller privat, så är det här boken för dig. Den ger användbara tips och råd oavsett om du som svensk jobbar i Danmark eller Norge, eller bara är nyfiken på danska och norska. Här får du veta det viktigaste när det gäller våra skandinaviska grannspråk och lära dig ord att se upp med.

Snacka skandinaviska pekar också ut några kulturella skillnader som är bra att känna till. Du kan till exempel sluta att undra varför dina norska vänner skruvar på sig när du använder ordet pula, och varför din danska kollega inte hänger på när du vill gå och fika?

Boken är skriven av Birgitta Lindgren och Anitha Havaas, båda med lång erfarenhet av skandinavisk kommunikation. Birgitta har arbetat med nordiskt språksamarbete i snart 40 år och Anitha, som flyttade från Norge till Sverige som ung, vet hur det känns att möta ett grannspråk i vardagen.

Läs ett provkapitel

Beställ Snacka skandinaviska direkt från oss.

Pris 363 kronor (342 exklusive moms).

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna text är inte en regelrätt artikel utan mer att likna vid ett antal anteckningar eller ett slags råmanuskript)

(kapitelmarkeringar och sidangivelser gäller betänkandet ”Nationella patent på engelska?”)

Bakgrund

Utredaren föreslår att det ska bli möjligt att ge in, behandla och bevilja nationella patentansökningar med patentbeskrivningen på engelska och endast patentkraven översatta till svenska. De senare ska emellertid inte ha någon rättsverkan.

I Danmark anses frågan om ändringar i patentspråkregimen och inrättande av en patendomstol innebära att Danmark frånhänder sig suveränitet, vilket gör det till en grundlagsfråga. För att tillstyrka grundlagsändringen krävs femsjättedelars majoritet i folketinget. Denna majoritet finns inte i dag på grund av att två partier är emot. Det betyder att frågan måste gå till folkomröstning. Det är oklart om detta är en grundlagsfråga också i Sverige eller om det räcker med enkel majoritet för beslut i riksdagen.

Den europeiska patentdomstolen ska förläggas till Paris med lokalkontor i London och München. Handläggningsspråk är engelska, franska och tyska. Den senaste överenskommelsen i EU-kommissionen, som inte accepterats av Spanien (Italien har vikt sig), har inte godkänts av Europaparlamentet av olika skäl. Europadomstolen har också haft invändningar.

Det finns idag tre sätt att inge patentansökningar:

1. Nationella
2. Europeiska (via EPO) – 38 länder anslutna. Ansökan kan inges på svenska, men efter två månader måste översättning ske till antingen engelska, franska eller tyska.
3. Internationella (via WIPO) – 10 publiceringsspråk (sid. 63)

Vad föreslår betänkandet?

Observera att en patentskrift innehåller tre delar: patentbeskrivning (10 – 20 sidor), patentkrav (1 – 3 sidor) och sammandrag (1/2 sida).

• 10.2 Utredarens huvudförslag: Möjligt att ge in, behandla och bevilja nationella patentansökningar med patentbeskrivningen på engelska och endast patentkraven översatta till svenska.
• 10.3.1 Om en patentsansökan skrivs på engelska, måste patentkraven översättas till svenska. Utredaren går emot dem som vill slopa detta krav. Det nederländska parlamentet avslog ett liknande krav.
• 10.3.2 Om patentansökan är på engelska, får endast den engelska versionen av patentkraven rättslig verkan. Det betyder att Sverige avhänder sig suveränitet, eftersom svenska är huvudspråk i Sverige. En dubbel uppsättning av patentkrav med rättslig verkan tillämpas idag vad gäller europeiska patent – sid. 113). Observera att Londonöverenskommelsen har upprättats i ett enda originalexemplar på tre språk och att de ”tre texterna äger lika vitsord”.
• 10.3.3 Om patentansökan är på engelska, ska en svensk översättning av patentkraven inlämnas, när patentmyndigheten (PRV) bedömer att patent kan meddelas. Nederländerna kräver att patentkraven ska översättas till nederländska innan ansökan görs. Island kräver att patentkrav, ritningar och sammanfattning ska finnas på isländska, innan ansökningen offentliggörs. Samma sak i Finland.
• 10.3.5 Det provisoriska skyddet inträder först när sökanden lämnar in en översättning av patentkraven och denna översättning offentliggörs.
• 10.3.7 Om ansökan är skriven på engelska har PRV rätt att skriva förelägganden och beslut på engelska. Detta är märkligt; PRV:s beslut borde vara på svenska med rätt att dessutom skriva dem på engelska. Förslaget innebär att allmänna handlingar inte kommer att finnas på svenska – se sid. 167 i betänkandet. I Finland meddelas beslut om patent på finska eller svenska! – sid 118)
• 10.3.8 Allmän domstol bör (!) i tvistemål kunna förelägga patenthavaren att ge in en översättning till svenska av patentskriften (på samma sätt som gäller idag för europeiska patent).
• 10.3.9 Om patent meddelats på engelska, får PRV i ett invändningsärende förelägga patenthavaren att översätta patentskriften till svenska. Annars översätter PRV patentskriften på patenthavarens bekostnad. I Finland upphör rätten att använda engelska när patent har meddelats och förfarandet i besvärsinstanserna sker alltså på finska eller svenska – sid. 19 – 20 i den finländska propositionen.
• 10.3.10.Om sökande vill fullfölja en internationell patentansökan i Sverige, godtas en översättning till engelska. Idag måste hela patentansökan översättas till svenska.
• 10.3.11 I samband med en ansökan om omvandling av europeisk patentansökan till ansökan om svensk patent, ska den engelska versionen godtas. Enligt den finländska patentlagen kan ett patent på tyska eller franska inte valideras förrän en översättning till finska eller engelska ingetts.
• 10.3.12  Ansökan om tilläggskydd eller förlängd giltighetstid ska kunna skrivas på engelska.
• 10.3.13 Den föreslagna lagändringen träder i kraft 1 juli 2013.

Kostnadsbesparingarna överdrivs

Huvudargumentet för förslaget om en ny språkregim är kostnadsbesparingar. Dessa är förmodligen överdrivna och representerar heller inte de största utgiftsposterna.

Enligt en uppskattning som Europeiska patentverket gjorde 2005, uppgick de genomsnittliga kostnaderna för en ansökan om ett europeiskt patent och att hålla det i kraft i tio år i Frankrike, Italien, Schweiz, Spanien, Storbritannien och Tyskland till 32000 euro.  Översättningskostnaderna för patentkrav stod för 600 euro och översättningskostnaderna vid ikraftsättandet för 3600 euro, d.v.s drygt 13 procent.

Olle Bäcklund, expert på validering av patent, i samband med Londonöverenskommelsen:

”Det man alltid missar i diskussionen är att det faktiskt inte är dyrt att översätta eller lämna in; det är alla mellanhänderna som är dyra. Ofta överstiger mellanhändernas pålägg de faktiska kostnaderna för översättning.”

Utredaren redogör själv för argumenten att kostnaderna kan komma att förskjutas – se sid. 128 och 163.

97000 patent var i kraft i Sverige 2010, varav 83 procent europeiska.10000 patent blev gällande i Sverige 2010. PRV beviljade 1400 nationella patent 2010, EPO 58000, varav 1500 från svenska sökanden. 8800 europeiska patent validerades samtidigt.

Svenska patentansökningar har minskat drastiskt. På 70-talet inkom c:a 15000 patentansökningar om året.  År 2000 inkom knappt 5000 nationella patentansökningar och idag ungefär hälften så många. Detta beror på att Sverige tillträtt EPC- och PCT-överenskommelsen. 3500 ansökningar lämnades in till EPO av svenska sökanden. Man kan naturligtvis även i fortsättningen inge patentansökningar helt på svenska; det nya är att patentansökningar ska kunna inges helt på engelska, behandlas på engelska och vara juridiskt giltiga endast på engelska.

Även patentkrav på tyska och franska i patentansökningar, som inlämnas till den nya patentmyndigheten i Europa, kommer att bli giltiga under en övergångsperiod (på 10 år?)

Norge och Estland har inte tillträtt Londonöverenskommelse, vilket Lettland och Litauen däremot har gjort. Det går inte att behandla och bevilja patentansökningar på engelska i Norge och de baltiska staterna.

Ungefär 2 % av patent som beviljats leder till ett invändningsförfarande eller tvist i allmän domstol.

Slutord

Det är helt klart att det faktum att allt färre patentansökningar skrivs på svenska, från 15000 per år på 1970-talet till dagens 2500,  innebär att denna domän krymper. Den finländska regeringspropositionen (RP 175/210 rd, sid. 26) erkänner att översättning av europeiska patent till ett inhemskt språk (d.v.s. finska eller svenska) främjar utvecklingen av dess teknologiska terminologi. Kompletta patentansökningar på ett nationalspråk speglar alltså inte bara det existerande fackspråket. Det är en begränsad tröst att patentkraven skall finnas översatta till svenska. Terminologin i patentkrav och patentbeskrivningar är nämligen inte helt synkroniserade med varandra, eftersom dessa i en patentansökan fyller olika funktion. Den föreslagna språkregimen ökar risken för att svenskan urholkas som komplett och samhällsbärande språk.

Den avgörande bristen med utredarens förslag är att patentkrav på svenska inte längre ska ha rättsverkan i Sverige. Detta har även uppmärksammats av Advokatsamfundet i deras remissvar liksom av Svenska Patentombudsföreningen (SPOF).

Advokatsamfundet skriver:

”Det är i dag möjligt att i Sverige validera europeiska patent på engelska, i vilka endast patentkraven har översatts till svenska (82 § patentlagen). Om den svenska översättningen av patentkraven inte överensstämmer med patentkraven på engelska, omfattar patent- skyddet endast vad som framgår av båda lydelserna (90 § patentlagen). Tredje man som läser patentkraven på svenska i ett validerat europeiskt patent, kan därmed alltid förlita sig på att patentets skyddsomfång inte är bredare än vad som framgår av patentkraven på svenska.

Den ordning som föreslås i betänkandet vid bristande överensstämmelse mellan patentkrav på svenska och engelska, är att patentkraven på engelska alltid ska äga företräde. Detta skulle medföra att tredje man som läser patentkraven i ett nationellt svenskt patent (i motsats till vad som gäller för validerade europeiska patent), inte skulle kunna förlita sig på patentkraven i svensk lydelse för att klarlägga patentets skyddsomfång.

En sådan skillnad mellan vad som gäller vid bristande överensstämmelse mellan olika språkversioner i europeiska patent validerade i Sverige respektive i nationella svenska patent, måste anses överraskande och framstår som olämplig.

Det ska hållas i minnet att patentintrång är straffsanktionerat och att rättssäkerhetsskäl därför gör sig särskilt gällande i detta sammanhang, även om de subjektiva rekvisiten kan mildra problemen. Vitesförbud och andra sanktioner kan riktas mot godtroende intrångs- görare, som förlitat sig på patentkravens lydelse på svenska eller misstagit sig med utgångspunkt från den engelska lydelsen. Hänvisningen i betänkandet (10.3.6) till övervägandena inför implementeringen av Londonöverenskommelsen beträffande dessa frågeställningar kan inte utan vidare anses adekvata för det lagda förslaget, eftersom Londonöverenskommelsen utgår från att den svenska lydelsen av patentkraven har rättsverkan.

Det får även antas att nationella patent på engelska, som granskas av handläggare med svenska som modersmål, stundtals kan komma att uppvisa en något lägre grad av språklig kvalitet, vilket i sig kan medföra ökad osäkerhet vid bedömningen av patents skydds- omfång. Motsvarande problematik kan uppkomma även vid patentprocesser i allmän domstol, med domare som i allmänhet inte har erfarenhet av att det avgörande process- materialet är avfattat på engelska.”

SPOF skriver:

”Eftersom huvudargumentet för att införa möjligheten att behandla och bevilja patent på engelska är att detta redan görs för europeiska patent, enligt Londonöverenskommelsen, är det mest logiskt att ha samma språkarrangemang för nationella svenska patent, det vill säga obligatorisk översättning av patentkraven till svenska, samt att rättsverkan för den svenska lydelsen bibehålles.

Inget grannland har gått så långt att den engelska versionen av patentkraven uteslutande har rättsverkan. Detta behöver i och för sig inte betyda att Sverige måste falla in i ledet men är, tillsammans med ovan nämnda Londonöverenskommelse för validering av europeiska patent ett starkt vägande skäl för att även de svenska patentkraven ska ges rättsverkan.”

Om patentkraven på svenska fortsatt har rättsverkan i Sverige, följer automatiskt att de kommer att hålla en hög språklig kvalitet.

Språkförsvarets remissvar  fokuserar på att endast patentkrav på svenska ska ha rättsverkan i Sverige och att helsvenska patentansökningar kostnadsmässigt ska gynnas av PRV för att dels uppmuntra att patentansökningar överhuvudtaget formuleras på svenska och dels kompensera för de olägenheter som uppstår med nationella patentansökningar helt eller delvis på engelska.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Som ett ljus i tunneln kan jag påpeka att den kommande filmtrilogin baserad på boken Bilbo, faktiskt har svenska namn. Till en början stod det att de skulle heta The Hobbit: En oväntad resa, så jag skrev till dem och frågade varför hälften av titeln var på engelska och hälften på svenska och fick svaret att den bara skulle heta ”Hobbit”. Nu heter de tre filmerna ”Hobbit: En oväntad resa”, ”Hobbit: Smaugs ödemark” och ”Hobbit: Bort och hem igen”. ”Hobbiten” är ju namnet på boken i nyöversättning. Kul att höra att de har fått svenska namn, tycker jag i alla fall.

Olof

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)