SAOB, Svenska Akademiens ordbok (Obs! Inte ordlista) utkom med ett första häfte år 1898. Sedan dess har man forskat djupt om varenda svenskt ord, och har nu kommit till ordet upphäva. Man har alla ord därefter i alfabetet att forska vidare om innan man kommer till det sista övärld. År 2017 räknar man med att vara klara. Det finns mycket intressant att läsa i ordboken varför jag lägger in en länk här.

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

Det ord jag vill skriva om nu är man, ett ord med många betydelser, men i det här sammanhanget vill jag fästa uppmärksamhet på ordet som substantiv och pronomen. Under substantiv är den första förklaringen av ordet

man människa, person

Under pronomen är den första förklaringen

man personsubjekt med generell eller obestämd innebörd eller med syftning på en eler flera bestämda personer vilkas identitet är okänd eller lämnas därhän.

Lägg märke till att de viktigaste betydelserna av man är könsneutrala. Detta har gått många beslutsfattare förbi, vilket är ett viktigt skäl till att bland annat talesman ersätts av talesperson eller taleskvinna. Om samma personer/kvinnor hårdrar synsättet uppstår vad vi uppfattar som märkliga ord.

Allemansrätt – allmän – allmänhet – bemanningsföretag – gemene man – man ur huse – mannaminne – ser man på – överman.

Dessa ord skulle således kunna komma att heta

Allapersonsrätt – allkvinnlig – allpersonligheten – bekvinningsföretag – gemena person – kvinna ur huse – personaminne – ser kvinna på – överperson.

Så är det alltså. Huvudbetydelserna av man är könsneutral.

NåN

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

Svenska Akademien skrev den 10 juni ett remissvar till betänkandet ”Nationella patent på engelska?” (SOU 2012:19) - läs hela yttrandet på Språkförsvarets webbplats, antingen i Officiella skrivelser eller Svensk språkpolitik. Svenska Akademien påminner i remissvaret om språklagen 2009, som slog fast att svenskan är huvudspråk i Sverige och officiellt språk i internationella sammanhang (4 § och 13 §). Det underströks i lagen att svenskan ska kunna användas inom alla samhällsområden (5 §) och att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas (6 §).

Patentspråksutredningen har emellertid tagit fasta på 3 §: ”Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.” I själva verket var denna paragraf skräddarsydd på förhand för en ändring av patentspråksregimen i Sverige.

Svenska Akademien skriver i remissvaret med anledning av denna paragraf:

”Detta är en nödvändig precisering inför lagens ikraftträdande, men det innebär inte, att det är fritt fram för nya avvikelser. En lag kan ju inte vara skriven så, att den öppnar för sin egen destruering genom tillkommande bestämmelser i tillkommande förordningar. På denna avgörande punkt har utredaren i sin iver att främja engelskan tagit miste.

Omständigheter som enligt utredaren väger tyngre än språklagen är den drabbande kostnaden för att översätta de 10 till 20 sidor som kommer i fråga, det ospecificerade förmodandet att svenskar har en särskild god insikt i engelska och den ovissa tron att förslaget endast har marginell betydelse för språkutvecklingen. Dessa vagheter står sig slätt mot lagens ord.”

Kontentan av utredningen är att det ska bli möjligt att inge nationella patentansökningar på engelska. Patentkraven, den viktigaste delen i en sådan patentansökan, ska visserligen översättas till svenska, men den svenska översättningen ska inte ha någon rättsverkan, d.v.s sakna juridisk giltighet. I och för sig berör patentspråksfrågan inte gemene man in på skinnet, men förslaget har vittgående principiella konsekvenser.

Språkförsvaret antog ett remissvar den 30/8. Det och andra yttranden ligger i sektionerna Officiella skrivelser eller Svensk språkpolitik på webbplatsen.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)