TV4:s EM-senkvällsprogram har fått det fullkomligt idiotiska namnet Late night EM.

Vad händer egentligen? Det är så man rodnar över pinsamheterna...

Jan Vidar

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Förra veckan, 6/6, skrev jag inlägget "Scan och svenskheten" där jag kritiserade att företaget gett en av sina produkter namnet "Butchers choice". Efter att ha frågat Scan om skälet till språkvalet har jag fått det lika oväntade som glädjande beskedet att detta bacon är på väg att få ett svenskt namn! Så här skriver Scans produktchef:

Butcher´s Choice (...)  är ett så kallat back bacon – bacon av kotlettdetaljen samt en del av sidan från grisen. Väldigt vanligt bacon i andra delar av världen. England, Sydafrika, USA mfl.

Jag tror att det var därför man beslöt sig för att kalla det Butchers Choice. Däremot så håller jag fullständigt med dig – vi på Scan är väldigt måna om att konsumenter förstår att vi är svenska med svensk råvara från svenska gårdar. Därför har jag (faktiskt redan innan detta mail) beslutat att vi ska döpa om produkten.

Nya namnet kommer att vara ute i butik i januari nästa år. Tar tid med design och materialleverans etc. Vill inte riktigt avslöja exakt vad namnet kommer att bli då det är ett tag kvar men svenskt kommer det absolut att vara!

Det är glädjande att Scan efter några år (produkten har funnits sedan 2009 har jag fått veta) nu insett att det är bättre att sälja svenska varor till konsumenter i Sverige undet svenskt namn! Den här händelsen är visserligen endast en liten detalj i det stora hela, men det känns ändå bra att något företag i Sverige går mot strömmen och väljer svenska.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) 

(Denna artikel har tidigare publicerats i Sprog & Samfund nr 2/2012)

Det var to meget kompetente sprogmennesker, som Modersmål-Selskabet havde fået til at indlede debatmødet om sproglove og sprogpolitik forud for generalforsamlingen den 14. maj. Arne Rubensson som pioner fra den svenske netværksforening Språkförsvaret og Sabine Kirchmeier-Andersen som direktør for Dansk Sprognævn havde fået hver 20 minutter til at præsentere deres baggrund, tale generelt om sprogpolitik og give aktuel status for begrebet sproglov. Begge havde meget på hjerte, så det blev koncentrerede oplæg med flittig brug af plancher og forsigtig skelen til bestyrelsesmedlem Adam Hyllested, der som ordstyrer skulle holde styr på både tidsrammer og ordstrømme. Og hos tilhørerne krævede det skærpet opmærksomhed at følge med i de vidensmættede oplæg, der blev fremført på velklingende svensk og dansk.

Svensk, men ikke dansk sproglov

Det var efter at de svenske borgerlige partier havde gjort en sproglov til et valgspørgsmål, at den svenske rigsdag enstemmigt vedtog den svenske sproglov, som trådte i kraft den 1. juli 2009. Forud havde Sverige ved optagelsen i EU været i den absurde situation, at der fandtes fem officielle minoritetssprog, men intet officielt hovedsprog i Sverige, mens svensk var officielt sprog i Finland. Den svenske sproglov er en kortfattet rammelov, der kun er obligatorisk for den offentlige sektor. Språkförsvaret fører en løbende kampagne med afslørende eksempler på sproglovens åbenbare mangler. Generelt har sprogloven dog været med til at skærpe den sproglige opmærksomhed og debat i Sverige.

I Danmark nedsatte den daværende regering i 2003 og 2007 to sprogudvalg, der hver afsluttede deres arbejde med en rapport (”Sprog på spil” i 2003 og ”Sprog til tiden” i 2008). Ingen af rapporterne anbefalede en egentlig sproglov, men gav en række anbefalinger til styrkelse af sproget. Et beslutningsforslag fra Dansk Folkeparti i 2006 om at arbejde for en dansk sproglov førte til udvalgsrapporten ”Sprog til tiden”, og i februar 2012 har Dansk Folkeparti bebudet en genfremsættelse i efteråret 2012 af sit beslutningsforslag. Dansk Sprognævn har i foråret 2012 opdateret sit sprogpolitiske notat med et overblik over udviklingen siden 2008.

Det danske sprog er ikke nævnt i grundloven, og der findes ingen overordnet sproglov, hvorimod der findes sproglige bestemmelser i mange andre love og cirkulærer. Mens der i Europa er 37 forfatninger med bestemmelser om sprog, er der i ni landes forfatninger ingen bestemmelser om sprog, heriblandt Danmark, Island, Holland, Storbritannien, Tjekkiet, San Marino, Vatikanet, Serbien og Montenegro! Der kan være fire formål med en lovmæssig sammenfatning af de sproglige rettigheder: Det kan være 1) nationalistisk (som i Østeuropa), 2) for at fastholde intern politisk stabilitet (i lande med befolkningsgrupper med hver sit sprog som fx Finland, Belgien), 3) for at sikre international stabilitet i grænseområder (fx er det tyske mindretals  sprog i Danmark sikret bedre end det danske!) og 4) beskyttelse af lokalt forankrede minoriteter (som fx samisk, finsk, romani og jiddisch i den svenske sproglov).   

Unødig anvendelse af engelsk

I Sverige er Språkförsvaret særligt bekymret over den unødvendige anvendelse af engelsk i stedet for svensk i forretningsverdenen gennem reklamer, fjernsyn, film og internettet. Språkförsvaret forbereder derfor en publikation om emnet, som skal henlede opmærksomheden på denne undergravning af det svenske sprog i håbet om at øge befolkningens sproglige medansvar så meget, at kunderne vender sig bort fra virksomheder med unødigt engelsk. Også i Danmark er der bekymring over den ukritiske brug af engelsk og uvanernes hurtige spredning via massemedier og internet. Udviklingen er svær at bremse, men Sabine Kirchmeier-Andersen nævnte et enkelt eksempel på, at det trods alt kan nytte at gå imod strømmen. Tilbage i 2001 blev det foreslået at bruge ordet ”valgstedsmåling” i stedet for ”exit poll”, og ti år senere har det kunnet konstateres, at det danske udtryk bruges hyppigere end det engelske.

Til kamp mod forkert og utydeligt sprog

Efter indledernes oplæg efterlyste flere af tilhørerne en øget indsats for at imødegå det dårlige og forkerte sprog i både de mundtlige og skriftlige medier. Sabine Kirchmeier-Andersen mindede om sprogets evige udvikling, hvor den ældre generation altid har været kritisk overfor ungdommens sprog. Gennem retskrivningsordbøger og støttet danskundervisning søger Dansk Sprognævn at vejlede, men gør sig ikke til dommer, og tilsvarende blander Språkförsvaret sig heller ikke i befolkningens udtale og stavning i respekt for dialekternes fortsatte eksistens.

Begge indledere var dog enige om, at de ældre generationer skal fortsætte med at påpege fejl og mangler for derigennem at øge opmærksomheden omkring sprogets udvikling, ikke mindst når det gælder udtalen. Suppleant Niels Bjerring fandt, at hurtig og sjusket udtale af korte og lange vokaler ødelagde forståelsen, og han nævnte som eksempel den nye danske film ”En kongelig affære”, hvor en trediedel af replikkerne simpelthen var uforståelige og burde have haft danske undertekster.

Udviklingen i de nordiske talesprog er præget af slaphed i taleorganerne med sænkning af vokalerne, der især har påvirket det danske sprog og dermed bidraget til stigende vanskeligheder i nordboernes gensidige forståelse af hinandens sprog. Begge indledere opfordrede derfor til at genoptage tidligere tiders undervisning i og interesse for de nordiske nabosprog. Det kunne også ske gennem besøg på nabolandenes fjernsynskanaler eller blot ved at lytte på rejser i nabolandene. Meget tyder på, at man ved at inddrage norsk og svensk som optakt til undervisningen i fremmedsprog kan støtte indlæringen i andre fremmedsprog.   

Henrik Munck

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Blekinge -- igen!

Inte nog med att man drev den gamla lantrasen blekingeanka till utrotningens rand; den var väl inte "internationellt gångbar", kantänka.

Har i stället blekingeankan transformerats till en ny form av tidningsanka?

Framför mig ligger nämligen en annonsbilaga från "Telecom City" inbladat i ett av de senare numren av Ny Teknik:

WHERE PEOPLE AND BUSINESS GROW

We drive growth within ICT

With focus on Internet of Things,
Mobile Payment and Cloud

En sextonsidig publikation på tafflig svengelska med höjdpunkter från annonsörer som "tessempel"

Blekinge tekniska högskola ( som naturligtvis skriver sig som "Blekinge Tekniska Högskola") med devisen "in real life"

och

Karlskrona kommun med

"SWEDEN AT ITS BEST"

VISITKARLSKRONA"

Rena Ankeborg, eller snarare Duckburg, får man väl säga...

-christer j

IKEA ger som bekant sina produkter skandinaviska namn och detta tillämpas i alla kataloger och varuhus i världen, så även i Thailands fem IKEA-varuhus. Vissa produktnamn kan emellertid betyda något helt annat på andra språk, i det här fallet thailändska. Ta exempelvis Redalen!

Det är en by i Norge. Det är en säng som säljs av IKEA. Det är någonting som thailändarna gör i sängen, när ljuset är släckt.

Läs mer på Danmarks Radios nyhetssida eller denna artikel i Wall Street Journal.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Den här insändaren är visserligen tio månader gammal, men det vore intressant att få veta om skylten fortfarande är kvar. Det kanske någon av våra läsare kan upplysa oss om.)

På bron i Oskarström finns en trafikskylt med en tecknad and som följs av sina ungar. Bilden är föredömligt tydlig. Eftersom det är en varningsskylt förstår varje trafikant att man varnar för passerande andfamiljer. För säkerhets skull har man emellertid försett skylten med en text.

Gissa nu vad man har skrivit! Andfamilj på väg eller Änder på väg eller bara Änder?

Inte alls. Det står: DUCK CROSSING.

Just så! En engelsk text på en svensk trafikskylt!

I min generation och alla före den, samt åtskilliga årskullar därefter (30?), lärde sig endast en ringa del engelska. Alla de svenskar som inte lärt sig engelska nonchalerar man.

Varför har man över huvud taget engelsk text på en svensk trafikskylt? Vem bestämmer egenmäktigt att texten skall vara på engelska och inte på svenska?

Detta började faktiskt för länge sedan när stoppskylten fick texten STOP, alltså engelsk stavning. Var det för att man trodde att engelsktalande var för dumma för att fatta vad stopp med två p kunde betyda?

Dessa dumheter kommer att fortsätta om vi inte sätter stop.

Bengt Enqvist

(Insändaren publicerad i Hallandsposten 15/8 2011 - här med författarens tillåtelse)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är mycket svenskt på Scans hemsida. Orden ”svenskt” ”svenska” och ”Sverige” återkommer ett flertal gånger: Alltid svenskt kött. Smak av Sverige. Svenska gårdar. Det betonas hela tiden att köttråvaran kommer från svenska djur. Man vill ge ett intryck av kvalité och kontroll.

Men nyligen har Scan introducerat en ny produkt, där svenskan av någon anledning har övergivits till förmån för engelska: en typ av bacon som kallas för Butchers choice. (Utan genitiv-s) Så varför detta språkbyte? I väntan på svar från Scan, som jag kontaktat, kan man ju komma med den inte alltför vågade gissningen att marknadsavdelningen gjort detta språkval för att indikera att det rör sig om något lite finare. Man vill ge ett intryck av exklusivitet. Det står nämligen om Butchers Choice Bacon Original att skivorna är ”lite tjockare, lite saftigare - och mycket godare!” Så då måste det förstås engelska till! Det är väl den uttalade eller outtalade tankegången bakom övergivandet av Scans annars så omhuldade svenskhet. Och ”slaktare” - det låter väl alledeles för brutalt och ger för negativa associationer. Men då tycker man att de hade väl kunnat tänka ett varv till och valt att kalla produkten för t ex ”Styckmästarns val”. Men nej. Det ska ju låta fint, bevars. Att sen engelskan inte är korrekt är ju en annan sak...

När det gäller själva produkterna - kött och charkuterier - vill alltså Scan betona att de är svenska, så att vi kunder ska förstå att kvalitén är god. Men när det gäller språket visar man genom namngivningen av det extra fina baconet att ska det vara riktigt fint håller svenskan inte riktigt måttet, utan då ska det engelska till! En märklig inkonsekvens.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den som såg intervjun med Guldpalmenvinnaren Michael Haneke i SVT häromdagen fick vara med om en märklig intervju med den österrikiske regissören. Den svenske journalisten ställde sina frågor till den store regissören på engelska, det enda språk som de utlandstalande journalisterna på SVT verkar behärska, medan Haneke  elegant svarade på frågorna på tyska.

Med anledning av denna intervju  måste man fråga sig: finns det ingen SVT-journalist som behärskar tyska längre???

Staffan Björklund

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)