Alla inlägg under maj 2014

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 maj 2014 21:17

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


Ett bakverk kan ha olika namn i olika delar av Sverige. Vad kallar du bakverken? Berätta för oss!

Bakverk.

I webbenkäten nedan finns 12 bilder och vi vill veta vad du kallar varje bakverk. Är det något bakverk du inte känner till hoppar du bara över det.

 

Om du vill besvara enkäten, fortsätt hit!

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 maj 2014 20:40

I senaste numret av Nordens Tidning nr 2/2014 skriver Lars-Åke Engblom:


"Distributörerna tycker inte att det lönar sig. Och politikerna har stiftat en lag som i praktiken ghör det omöjligt att visa nordiska tv-kanlaer i det statliga sändarnätet. Därför kan bara en bråkdel av senskarna se grannländernas tv-program. Det är alltjämt det sorgliga läget i en fråga som i decennier engagerat så många nordister - möjligheten att få se de danska, norska och finska huvudkanalerna hemma i tv-soffan.


Många trodde att det skulle lösa sig automatiskt när tv-sändningarna digitaliserades för några år sedan och antalet kanaler mångdubblades i distributionsnäten. Men fortfarande kan de som har vanlig antenn-tv (nästan en fjärdedel av befolkningen) inte se en enda grannlandskanal. Med ett litet undantag i Mälardalen, men bara där, visas TV Finland som en kvarleva efter en överenskommelse mellan statsministrarna Ksalevi sorsa och Olof Palme på 1980-talet."


Tre av de största distributörerna - Viasat, Canal Digital och statliga Boxer - saluför inte ens nordiska kanaler.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 25 maj 2014 21:48

I ett tidigare inlägg i denna nätdagbok berättades att Riikka Haapala lade fram en avhandling, ”Attityder till den svenska språklagen”, vid Tammerfors universitet maj 2013. Hon avlevererar följande avslutande sammanfattning:


"Tidningstexterna som är skrivna efter lagens införande är klart olika från de som är skrivna innan lagen trädde i kraft. I texterna före lagen diskuteras om Sverige behöver en lag, vad lagen borde innehålla, om svenskan är hotad och om den behöver skyddas och stödjas. Efter att Sverige sedan hade fått en språklag förändrades texternas innehåll och i dem berättas om brott mot språklagen. För det mesta gäller det myndigheter,städer och kommuner samt universitet och högskolor som använder engelska i fel ställen.


I avhandlingens inledning har jag oroat mig för att språklagen kanske inte kommer att uppföljas om den allmänna förhållningen är negativ till lagen. Nu kan jag fastställa att attityderna i de undersökta tidningstexterna är mestadels positiva till lagen men ändå har det blivit klart av de undersökta texterna att lagen inte följs upp fullständigt. Brotten mot språklagen har dock dömts att vara fel och justitieombudsmannen har rått de dömda med den rätta användningen av svenskan. Lagen har således påverkat på ett positivt sätt och felen har korrigerats. Även om det fortfarande finns mycket att ändra på innan lagen uppföljs så att svenskan kan användas inom alla områden i samhället, att den alltid är begriplig och att alla språken i Sverige används och utvecklas, kan det konstateras att lagen verkar ha varit ett stort steg framåt i den svenska språkpolitiken.”


Som utomstående betraktare behöver inte Riikka Haapala ha några förutfattade meningar om språklagsdebatten i Sverige.


Observatör

 

(Denna nädagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 24 maj 2014 20:22

(Texten, något redigerad, är hämtad från programmet Språket)


Europaparlamentet är kanske den enda arbetsplats i världen som har 24 officiella arbetsspråk.


Bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.


Alla dokument och texter ska översättas till alla språk. Alla anföranden i parlamentet simultantolkas och på möten och förhandlingar ska ledamöter alltid kunna ha tillgång till tolk. Syftet är att ingen EU-medborgare ska känna sig hindrad från att ställa upp som kandidat till parlamentet för att den inte förstår eller talar något annat språk än sitt eget.


I programmet intervjuas Cecilia Wikström (FP) och Isabella Lövin (MP).


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 maj 2014 21:11

Riikka Haapala lade fram en avhandling med denna titel vid Tammerfors universitet maj 2013. Avhandlingen analyserar attityderna i  språkdebatten i Sverige under perioden 2002 – 2011 utifrån främst texter i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet.


Språkförsvarets hållning till språklagen refereras liksom enskilda medlemmars artiklar:


”Visst fick lagen också kritik och inte enbart hyllning. En av kritikerna var Språkförsvaret, ett ideellt och partipolitiskt obundet nätverk av liksinnade språkförsvarare. Nätverket var missnöjd med till exempel det faktumet att språklagen bara innehåller skyldigheter men det nämns inga rättigheter i lagen. En annan brist enligt Språkförsvaret var att lagen inte har några sanktionsmöjligheter inskrivna, alltså ett brott mot lagen kommer inte att leda till konsekvenser. De var oroliga för att ingen ska lyda lagen om det inte finns konsekvenser. Språkförsvaret skulle ha velat att lagen i stället för termen huvudspråk talade om officiellt språk eller nationalspråk. Trots kritiken ville nätverket påpeka att lagen var ett stort steg framåt och att lagen i huvudsak var bra.”


Det kan tilläggas att Språkförsvaret också kritiserade lagen för att dess räckvidd var alltför begränsad, till den s.k kärnverksamheten.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den frågan måste man ställa sig med tanke på utställningen ”Highlights”, som pågår från den 15 maj till den 31 augusti på Nationalmuseum i Stockholm.


På webbplatsen utlovas en diskussion om ”highlights”:


”Samtidigt som utställningen visar välkända konstverk diskuteras begrepp som ’highlights’ och ’mästerverk’ . Vad är egentligen ett mästerverk och vem har makten att utse dem? Hur har synen på vad som är ett mästerverk skiftat genom historien?”


Det är kanske inte uteslutet att man på plats kan få reda på skillnaden på höjdpunkt och ”highlight”. Vem vet?


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 maj 2014 19:13

I ett blogginlägg i Sydsvenska Dagbladet den 18/5 skriver Ingrid H. Fredriksson:


”Filmtitlar på engelska verkar inte översättas till svenska längre, men nog skulle den svenska biopubliken kunna hantera ’Grace av Monaco’. Formuleringen ”från regissören” är numera vanligare i svensk filmreklam än ’av regissören’.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 maj 2014 11:39

Wikipedia skriver:


"Det här är en lista över stavfel och andra språkfel som kan dyka upp bland svenskspråkiga Wikipedias artiklar. Den som vill hjälpa till att rätta dessa kan använda sökfunktionen för att söka efter de felstavade orden och rätta. Bland språkfel ingår stavfel, särskrivningar och annat som inte följer konventionerna på Wikipedia:Språkvård."


Listan är ganska omfattande.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6
7
8 9 10 11
12
13 14 15
16
17
18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< Maj 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se