Hej

Jag skulle först vilja framföra ett stort tack till er för arbetet med Språkförsvaret, ett mycket viktigt nätverk.

Mitt ärende handlar om en företeelse som drabbar mig dagligen i mitt arbete som lagerarbetare, ett enkelt arbete som utmärkt skulle kunna klara sig utan opassande engelska uttryck. I arbetet på lagret får vi varje dag ut en lista på artiklar som saknas i vårt arbete, inget märkvärdigt utan bara en lista med saknade artiklar. Men en sådan lista bör, för att icke orsaka förvirring och osäkerhet ha ett brukligt namn som alla förstår och kan ta del av.

Och då kommer det, artiklar som saknas på en lista är alltså en "Shortage"-lista! Detta kunde jag inte ta till mig då ordet för mig var främmande. Shortage som ord betyder alltså brist med mera så varför kan man då inte använda sig av svenskans vackra ord när de finns tillgängliga. Mitt förslag var då att kalla listan Kortom-Lista. Det är kort om dessa artiklar, ordet ligger bättre i munnen, betydligt enklare att uttala och sist men inte minst, på svenska.

Detta ord kanske inte är det viktigaste ersättningsordet som ni hört talas om men jag tyckte att om det kan hjälpa någon att ersätta just ordet "shortage", så var det värt att skriva till er.

Emil

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Observatör

16 februari 2015 19:45

Det visade sig att Rikstermbanken, som är knuten till Terminologicentralen (TNC) har ett ersättningsord, bristlista, som började användas redan 2004.

"bristlista sv shortage list en

definition: förteckning av artiklar som det av någon anledning föreligger brister av
källa: PLAN Föreningen för Produktionslogistik, Stig-Arne Mattsson: Logistikens termer och begrepp | 2004"

Det viktiga är att du övertygar företaget om att ta bort benämningen ”shortage”-lista. Hur menar företaget att ”shortage” ska uttalas? På engelska?

 

qzx

17 februari 2015 09:05

Bra initiativ! Jag tror att det är viktigt att man inte bara ryser invärtes utan även säger ifrån.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...