Jørn Lund har skrivit en artikel om mellannordisk språkförståelse i den nyligen publicerade ”Sprog i Norden”, ur vilken vi återger inledningen. Inledningen fungerar som en slags sammanfattning:

Nordisk sprogforståelse er et tilbagevendende emne både blandt sprogfolk og i de nordiske samfund i øvrigt. Den almindelige opfattelse ser ud til at være den, at det er gået tilbage, specielt efter 2. verdenskrig. Pa den anden side har der aldrig været mere direkte kontakt mellem nordboere, end der er i dag. Noget kunne tyde pä, at sprogforståelsen mellem de skandinaviske sprog ret hurtigt udvikles, når der virkelig er brug for at kommunikere, for eksempel i arbejdslivet. Hovedvægten i denne artikel bliver lagt på sprogforståelsen mellem dansk, norsk og svensk, altså skandinavisk i snævrere forstand, og først vil jeg gøre rede for mit personlige indtryk af de nuvarende forhold på grundlag af såvel en række undersøgelser som mange års arbejde og ophold i Norden.

Af finlænderne har de finsktalende sværest ved dansk, når det tales af danskere, næstsværest ved norsk og lettest ved svensk, selv om også dette stiller store krav. Færinger har lettest ved dansk og norsk, og de er bedre til dialektalt norsk og skrevet nynorsk end andre i Norden.

Islændinge burde have lettest ved dansk, men jeg er ikke sikker på det længere. Nok er det skolefag, men dansk udtale er vanskeligere end norsk for mange islændinge. Dansk læses nok lættere end norsk. Grønlændere har naturligvis dansk tættest på i hverdagen, men engelsk trænger sig i stigende grad på. De skulle sådan set have lidt lettere ved norsk end ved svensk. Samernes nordiske sprogforståelse afhænger af, hvilket land de har mest kontakt med: Finland, Norge eller Sverige. Dansk er på det nærmeste uforståeligt. Svenskere og ålændinge har lettere ved norsk end ved dansk, i hvert fald nar det drejer sig om talesprog. Danskere forstår lettere norsk end svensk, men de ved det ikke. De tror heller ikke, de kan forstå nynorsk, som strengt taget er et skriftsprog, selv om der er kræfter, der arbejder for en nynorsk standardudtale, hvad der umiddelbart byder mig imod. Nynorsk opfattes simpelt hen som det sprog, de ikke forstår.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till Språkförsvaret   Jag irriterar mig mycket på att några av de svenskaste företeelserna i vårt land, nämligen Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion, sammanfattningsvis blir benämnda "Public service".   Man borde åtminst...

Sara Lövestam skriver idag i Svenska Dagbladet bland annat:   ”Regeln upprätthölls sedan, med undantag för åren 1973–1976, i flera decennier. År 1999 skrotades den slutgiltigt (?) och Sverige skickade omedelbart ett bidrag på engelska...

I P4 extra i tisdags intervjuades en sjuttonåring i Uddevalla vid namn Elvis Corell Svensson, som har ett språkintresse utöver det vanliga. Han har lärt sig flytande spanska genom att lyssna på spanska filmer, serier och poddar, läsa böcker på spansk...

Undertecknad har en prenumeration som gör att jag kan läsa Gefle Dagblad på nätet. Föregående blogginlägg berättar om intervjun med Språkförsvarets nya ordförande, och jag tycker det var en så bra intervju med utmärkt argumentation av Olle Käll att j...

Gefle Dagblad skriver den 25 maj:   ”Olle Käll, gymnasielärare i Gävle, har nyligen valts till ordförande i Språkförsvaret. Kristian Ekenberg möter honom för ett samtal om kampen för att svenska språket inte ska slukas av det dominerande vä...